47 Semem-Séméré 48 Semem (af grek. serna, tecken), språkv., ett visst bestämdt idéinnehåll (en viss "betydelse"), uttryckt i någon språklig form, likgiltigt hvilken. Alltså äro t. ex. järf och filfras samma semem och likaså triangel, tresidig rätlinig fgur och det tyska dreieck, under det att t. ex. väsen 'buller' och väsen 'varelse' äro olika semem, men samma morfem (se d. o.), d. v. s. språkform. Om sememen eller språkformernas betydelse handlar den af grammatikens tre hufvud-delar, som kallas semologi 1. betydelselära (se d. o.). Se Noreen,_"Vårt språk", V, 5 ff. Ad.N-n. Sémen (plur. s e m i n a), lat., bot., frö (se d. o.); anat., säd (se d. o.). - Af frödroger äro följande officinella enligt Svenska farmakopén: Semen Amygdali amärum och S. A. du'lce. Se Mandel. - S. Co'lchici. Se Kolchicin. - S. Crotönis. Se Crotonolja. - S. Lini. Se Lin. - S. Myrifstic(B, muskotfrökärnan af Myri-stica jragrans. Se Muskot. - S. nucis vömicce. Se Räfkaka cch Strychnos. - S. sinäpis. Se S e n a p. - S. Stropha'nthi. Se Strophan-t h u s. Bland icke officinella frödroger märkas vidare Semen 1. Semina Abelmofschi. Se A b e 1-moschus. - S. Abri, s. k. j e q u i r i t y b ö-nor. Se Abrin, Abrus precatorius och Jequirity. - S. alliärice. SeHvitlöksört. - S. Amömi, frö af kardemumma (se d. o.). .- S. Anethi. Se Anethum och Dill. - S. Arecce. Se A r e c a och Arekanöt. - S. Cacäo. Se Kakao. - S. cälabar. Se Kalabarbö-n o r. - S. Ca'nnabis. Se H a m p a. - S. Carda-mömi. Se Kardemumma. - S. Cmce. Se Maskfrö. - S. cofcculi i'ndici. Se Kockelkär-nor. - S. Cofféw, kaffebönor. Se Kaffe. - S. Cölce, kolanöt. Se Cola. .-- S. Conii, rättare jructus Conii, klyffrukterna af Conium maculatum. Se Conium. - S. contra (vermes). Se Maskfrö. - S. Cucwrbitce. Se Lagenaria. - S. cydönicK. Se C y d o n i a. - S. Fcenugräci (1. Feni grceci). Se Trigonella. - S. Hyo-scy'ami, bolmörtfrö. Se Hyoscyamus. - S. Ignätii 1. S. Sancti Ignatii. Se I g n a t i i-bön a. - S. Jequirity, jequiritybönor. Se J e q u-i r i t y. - S. Lycopödii. Se N i k t. - S. Nhandi-röbece. Se F e v i 11 e a. (Betecknar äfven frön af Anisosperma.) - S. Nigefllce. Se N i g e 11 a. - S. Ory'zce, frö af ris (se d. o.). - S. Papä-veris, vallmofrö. Se P apa v er. - S. Pi'peris. Se Peppar, sp. 913. - S. Psyfllii. Se P l a n-t a g o. - Semina quattuor frigida majöra. Se Lagenaria. - S. quefrcus. Se E k 4. - S. Rzcini, frö af Ricinus (se d. o.). - S. Kicini ma-jöris. Se I a t r o p h a. - S. Sabadi'll(x. Se S a-badilla. - S. Staphisägrice. Se D el p h i-n i u m. - S. Stramönii, frö af Datura (se d. o.). - S. Strychni, räfkaka (se d. o. och Strychnos). - S. Tofnco, tonkaböna. SeDipteryx. C. G.S. Semen, landskap i Abessinien. Se S e m i e n. Semenderek, turk. Se Samothrake. Seme'ndria. Se Smederev o. Semennud. SeSamannud. Semenov [semjå'nåff], kretsstad i ryska guv. Nizjnij-Novgorod, n. ö. om staden Nizjnij-Novgorod. 3,748 inv. (1897). Träslöjd. J- F- N. Semenov [semjå'nåff], N i k o l a j Petrovitj, rysk statsman, författare, f. 1823, d. 1904, var medlem af senaten och tillhörde redaktionskommittén för utredning af den ryska bondefrågan på 1860-talet. Hans stora arbete om bondeemancipationen, Osvobozjdenie krestian v tsarst-vovanii imperatora Aleksandra II (1889-93, pris-belönt af ryska vet. akad.), är ett grundligt, på rikt material byggdt verk om den stora reformen. A-d J. Semenov-Tian-Scha^skij [semjårnåff], Peter Petrovitj, rysk geograf och statistiker, f. l (13) jan. 1827 i guv. Rjazan, d. 26 febr. (11 mars) 1912 i Petersburg, blef 1851 filos, doktor i Petersburg. Sedan 1849 medlem af geografiska sällskapet där samt dess bibliotekarie och 1863-72 sekreterare i afd. för fysisk geografi, fick han i uppdrag att verkställa en rysk moderniserad bearb, af den del af Ritters då ett par årtionden gamla arbete öfver Asien, som behandlar det asiatiska Ryssland och angränsande länder. För ändamålet studerade han tre terminer i Beilin för Ritter, Beyrich, G. Rose och Döve samt gjorde resor till de schlesiska kolgrufdistrikten och Vesuvius. Efter att ha utgett l:a bandet af Ritters "Asien" (1856) ställde han färden till Central-Asien, undersökte bergskedjorna omkring Issik-kul och inträngde i Alatau och Tian-schan, från Narin och öfre Sir-darja i v. till öfre Tarim i ö., först bland européer, och fann, att Humboldts på torftiga kinesiska uppgifter stödda förmodan, att bergskedjan skulle ha ännu verksamma vulkaner, fullständigt saknade grund. S. var sekreterare i kommittén för böndernas frigörelse, och samtidigt uppdrogs åt honom redigeringen af Geo-grafisk-statistisk ordbok öfver ryska riket (5 bd, 1863-85), hvarjämte han 1864-80 var direktör för Centrala statistiska kommittén i inrikesministeriet, och i denna egenskap organiserade han på vetenskaplig grund den förut mycket ofullkomliga officiella statistiken; bl. a. företogs under hans ledning för första gången en undersökning af jordegendomen, hvarvid han föreslog en indelning af Ryssland i naturliga geografiska och kulturhistoriska områden. Sedan 1863 var han Rysslands representant på alla internationella statistiska kongresser och 1876-97 ordf. i statistiska konseljen i inrikesministeriet samt organiserade den första och hittills enda allmänna folkräkningen i Ryssland 1897. I bearbetningen af dess resultat tog han ingen del, enär han s. å. utnämndes till medlem af riksrådet. Sedan 1873 var han (efter Lutke) till sin död geografiska sällskapets vicepresident och skref dess historia under dess första 50-åriga tillvaro (3 bd, 1896). Till de sista af hans arbeten hör planläggningen af "Rossija", som i 22 bd skall bilda en beskrifning af Ryssland i geografiskt, geologiskt, statistiskt, etnografiskt, ekonomiskt och historiskt hänseende, rikt försedd med kartor, diagram, utsikter och folktyper, med en af S:s söner som hufvudredaktör (1910 voro 10 bd utkomna). Han var jämväl entomolog (han hade den största privata samlingen i Europa af palearktiska coleop-tera) samt samlare och kännare af holländska och flamska målares taflor, öfver hvilka han skref en studie. Wbg. Séméré, stadsliknande samhälle, bestående af 15 byar i franska kolonien Dahomey, alldeles vid gränsen till tyska kolonien Togo, omkr. 400 km. n. om Guineavikens kust. Omkr. 20,000 inv. J- F. N.