Semeroe l. Smeroe [-ru], Javas högsta berg. Se Java, sp. 1312. Semester (af lat. semestris, som räcker sex månader, af sex, sex, och mensis, månad), den regelbundet återkommande tid, hvarunder vissa ämbets- och tjänstemän m. fl. vid de till förvaltningens särskilda grenar hörande verk, stater och kårer ha rätt att vara fria från tjänstgöring, utan att afstå något af sin lön eller sina tjänstgöringspenningar. Rätt till semester -- för vissa uppbördstjänstemän obligatorisk -- har småningom, vanligen i samband med löneregleringar efter 1865, medgetts allt flera statens civila löntagare och åtnjutes i allmänhet af chefer och andra högre grader 1 1/2 månad, af lägre grader och skrifbiträden 1 månad och af vaktbetjänte 15 dagar. Beträffande statens kroppsarbetare, af hvilka en grupp 1913 erhöll 6 dagars semester, pågår ännu (1916) utredning ang. utsträckning af samma rätt till dem alla. Semester måste uttagas under löpande år, utom af provinsialläkare, som få sammanspara sin semester af 30 dagar till 60 dagar hvartannat år. Enskilda arbetsgifvares och kommuners löntagare ha likaledes ganska allmänt rätt till semester. Af annan art torde däremot vara den landshöfdingar och borgmästare medgifna rätten att högst 14 dagar i sträck vistas utanför länet, resp. staden. -- Enligt hofrätternas arbetsordning finnas tre "ferieperioder" -- sommarferierna 10 juni--9 sept., julferierna 21 dec.--13 jan. och påskferierna fr. o. m. onsdagen före t. o. m. lördagen efter påsk. Presidenten och ledamöterna åtnjuta årligen utan afdrag i löneförmåner under sommarferierna ledighet 1 1/2 månad. Sekreteraren, advokatfiskalen, aktuarierna och arkivarien ega att årligen, när sådant kan ske, åtnjuta semester, sekreteraren, advokatfiskalen och öfverkrigsfiskalen 1 1/2 månad och de öfrige 1 månad. Notarierna och fiskalerna åtnjuta årligen under sommarferierna ledighet, notarierna under 1 månad och fiskalerna under högst 1 1/2 månad efter ty hofrätten bestämmer. Under jul- och påskferier tjänstgöra i Svea hofrätt två divisioner och i en hvar af de öfriga hofrätterna en division, allt enligt viss uppgjord plan. För den, som åtnjuter semester, förordnas annan i stället, hvilket icke är fallet, då ledighet åtnjutes, d. v. s. sådan ledighet som ofvan omförmäles. Högsta domstolens ledamöter åtnjuta ledighet under sommaren 8 veckor samt ha därjämte "öfliga" jul- och påskferier; detta är nu tolkadt så, att de förra ferierna omfatta tre och de senare två veckor. I fråga om Regeringsrätten är stadgadt, att dess arbete skall fortgå minst 40 veckor om året och att med iakttagande häraf ledamöterna ega sig emellan fördela tjänstgöringsskyldigheten. Lagrådet åtnjuter ledighet 3 månader per år på tid rådet själft bestämmer. Häradshöfdingarna torde ha större ledighet årligen än de fleste ämbetsmän, hufvudsakligen emedan de för underdomares utbildning nödgas låta ämnessvennerna vikariera. Men semester i egentlig mening åtnjuta de ej, emedan de äro förbundna att åt vikarierna afstå tjänstgöringspenningar och sportler. -- Hvad militären beträffar, åtnjuta officerare och underofficerare vid staber och lägre truppförband (regementen och kårer) ledighet utan minskning i inkomster högst 6 veckor årligen under namn af "tjänstledighet utan ansökan". Före 1911 åtnjöto officerare, om förhållandena så medgåfve, dessutom 6 veckors ledighet med afdrag å dagaflöning under namn af "semester", men denna är numera afskaffad. Arméfördelnings-, brigads-, regements- och kårchefer samt detachementschefer ega rätt till högst 14 dagars "tjänstledighet utan ansökan" åt gången (tjänstgöringsregl. säger ej, huru många gånger, endast att ledigheten bör "sparsamt" begagnas). -- Om ledighet från bestämd verksamhet vid universitet och skolor se Ferier. Vid de tyska universiteten är semester liktydigt med lästermin (sommarsemester och vintersemester). C. G. E-m. A. v. Oel. H. J-dt. Semgallen l. Semigallia, Semigola ("låglandet", af lett. sems, låg) kallas östra delen af ryska guv. Kurland, omfattande kretsarna Mitau och Selburg s. om Düna. Landet är vackert, med en mängd slottsruiner. Fordom tillhörigt Tyska ordensstaten, kom det 1561, efter denna stats undergång, i länsförhållande till Polen och blef ryskt 1795. På svenska runstenar nämnes S. som föremål för vikingarnas härfärder. Jfr Kurland och Livland. (J. F. N.) Semgummi, bot. Se Bauhinia. Semialfabeter. Se Analfabeter. Semiarianer (af lat. semi, half, "halfarianer"), Homoiousianer. Se Arianism, sp. 1458. Semibrevis (af lat. semi, half, och brevis, kort), mus., i mensuralmusiken hälften eller tredjedelen af en brevis och motsvarande vår helnot. Se Mensuralmusik. A. L.* Semi-convertible car [-kənvə'tibl kā'ə]. Se Elektriska spårvägar, sp. 322. Semidentaler (af lat. semi, half, och dens, tand), Halftandljud, språkv. Se Dentilabialer. Semidiapente (af lat. semi, half, och grek. diapente, se d. o.), mus., äldre namn på den förminskade kvinten. -- Semidiatessaron, sammaledes namn på den förminskade kvarten, och Semiditonus, på den förminskade tersen (se Diatessaron 1 och Ditonon). Semien (Semen, Simen), "norr", "norden", landskap i Abessinien, hörande till Amhara, skildt från Tigré i n. och ö. genom Takazze. Det är Abessiniens högsta del, i medeltal 3,000 m. ö. h., men med mycket högre toppar: Buahit 4,529 m. och Ras Daschen (Dedjan) 4,620 m. Landet är glest befolkadt. Om folket falascha se d. o. J. F. N. Semifinal, idrottst. Se Utgångstäflan. Semifortis (af lat. semi, half, och fortis, stark), halfstark. Se Accent, sp. 83. Semifusa (af lat. semi, half, och fusa, eg. flytande), mus., i mensuralmusiken en notvalör, som utgjorde hälften eller tredjedelen af en fusa (åttondel) och motsvarade vår sextondel. Se Mensuralmusik. Semigallia (Semigola). Se Semgallen. Semijejunium (af lat. semi, half, och jejunium, fasta), halffasta. Se Fasta, sp. 1426. Semikolon (af lat. semi, half, och grek. kolon, kolon), gramm., ett skiljetecken som består af ett komma och en punkt däröfver (;) och som utmärker ett uppehåll, midtemellan det som