53 Seminiflorae-Semirjetjensk 54 Orkesta, Skånela med Norrsunda. 51,392 har. 8,375 inv. (1915). Seminiflörae, bot., första klassen af serien Corolliflorce i Elias Fries' system, utmärkt af öfver-sittande blomkronor. G. L-m. Seminoler kallas en med creek-indianerna (se Creek) m. fl. till språkgruppen Choctaw-Muskoki (se Muskoki) hörande stam i Förenta staterna. Urspr. bosatta i Georgia, drogo de 1750--1808, med anledning af tvister med sina stamfränder, till Florida, där de endast med svårighet förmåddes erkänna republikens öfverherrskap. Då styrelsen 1832 ville förflytta dem till Indianterritoriet v. om Mississippi, satte de sig under sin höfding Osceola (1835--42) till tappert motvärn (1,600 krigare mot en unionsarmé), och först efter häftiga strider intog stammen sina nya bostäder, med undantag af några hundratal indianer, som dröjde i Florida till 1858. Seminolerna, som uppskattas till omkr. 1,500 pers., ha förlorat det mesta af sin gamla kultur, de ha civiliserats. De äro ett högvuxet folk, med en kroppslängd mellan 1 m. 68 och 1 m. 73, med svagt dolikocefal eller mesocefal hufvudform (längd-breddindex 79,3--80,5) samt ovalt ansikte. G. B-n. SemiologI (af grek. seméi'on, tecken, och lofgos, lära) 1. Semiotik, med., läran om sjukdomarnas kännetecken. Se Medicin, sp. 1425. Semiotik. Se S em i o lo g i. Semipalatinsk. 1. Provins i ryska Central-Asien, generalguv. Stäpperna, begränsad i n. af Tobolsk och Tomsk, i s. ö. af Mongoliet, i s. af Semirjetjensk och Sir-darja samt i v. af Akmolinsk. 511,950 kvkm. 855,800 inv. (1912). Landet är i s. ö. uppfylldt af Altais förgreningar, i s. af Tarbagatai och i midten af Tsjingis-tau. Emellan dessa bergskedjor löpa vidsträckta stäpper, och i n. utbreder sig Irtysjslätten. Hufvudflod är Irtysj, som rinner genom sjön Saisan och genomflyter prov. på en sträcka af omkr. 1,200 km. Den upptar fr. h. Kurtsjum och Narym, fr. v. Tsjar-Urban och Tsjagan. I s. bildar Tsju gräns mot Sir-darja och Balkasj-sjön mot Semirjetjensk. Klimatet är hett om sommaren och ytterst kallt om vintern. Årstemperaturen är i n. + 1°, i s. + 6°. Kölden når stundom -42°. Nederbörden är obetydlig (186 mm.). Invånarna äro till tre fjärdedelar kirgiser, resten ryssar utom några tusen kalmucker och tatarer. 92 proc. äro muhammedaner. Ryssarna idka jordbruk, de öfrige hufvudsakligen boskapsskötsel. Bergsbrukets produkter äro guld samt något silfver, koppar och bly. Industrien är obetydlig, handeln däremot stadd i utveckling. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid Irtysj och stora landsvägen från Central-Asien till Europa. 35,121 inv. (1909). S., som ligger på den oändliga stäppen, består af en tatarisk och en rysk stadsdel, har högre skola, bibliotek och någon industri, men lefver hufvudsakligen af jordbruk. Från S. är Irtysj segelbar för ångbåtar, medan mindre farkoster kunna komma ända upp till Saisan-nor. 1--2. J. F. N. SemipelagianFsm (af lat. sémi, half), kyrkohist., "halfpelagianism". SePelagianism, sp. 353. Semipermeäbel (af lat. sémi, half, ringa, och permeäre, genomgå), till ringa del genomtränglig, genomsläppande. Se D i f fusion, sp. 391, och Osmotiskt tryck, sp. 1028. Semipyritisk smältning (af lat. sémi, half, och grek. pyr, eld), metall. Se Koppar, sp. 981. Semiradski. Se Siemiradzki. Semiramis. 1. Enligt den assyriska, eller kanske snarare den mediska, forntidssagan en drottning, som genom snille och härskargåfvor hugfäst sitt minne. Genom sin rådighet vid staden Baktras belägring hade hon intagit den assyriske, likaledes sagolike eröfraren Ninos, som gjorde henne till sin gemål; men sedan hon förstått röja honom ur vägen, regerade hon själf på det mest lysande sätt. Hon lade hela västra Asien under assyriska väldet och gjorde äfven ett dristigt, men misslyckadt tåg till Indien, hvarefter hon egnade sig åt fredliga värf, uppfyllde hufvudstaden Babylon med praktbyggnader (de hängande trädgårdarna m. m.), till dess hon omsider skulle ha blifvit mördad af sin son Ninyas. Hennes saga, som först återgetts af K t e s i a s, har till vår tid bevarats af Diodorus Siculus; men det är ännu vanskligt att skilja dess mytiska från dess historiska beståndsdelar. Åtskilliga af de storverk, som tillskrifvas S., tillhöra bevisligen andra, fullt historiska personligheter; och hon har till slut blifvit en fullständigt mytisk sagofigur, som österns folk tillegna alla minnesmärken, hvilkas ursprung de ej känna. Berättelsen om tåget till Indien röjer kännedom om Alexanders härtåg; och episoden om Baktras eröfring pekar kanske hän till det grekisk-baktriska riket. Den åsikt synes ha mest skäl för sig, som söker sagans ursprung i minnet af en mer eller mindre tvungen förmälning mellan en drottning af Babylon och en assyrisk eröfrare, hvarigenom striden mellan de båda rikena för någon tid bilägges och ett stort välde grundlägges. Då emellertid sagan gör S. till dotter af den syriska gudinnan Derketo, har därmed hennes namn knutits till myten om Istar eller Astarte, den semitiska kärleksgudinnan; och i det att drag af vild sinnlighet blifvit fogade till hennes saga, har det mytisk-erotiska elementet däri tagit alldeles öfverhand öfver det historiska. Kilskrifterna veta emellertid att omtala en Sammura-mat, ett babylonisk-assyriskt namn, som grekerna återgett med Semiramis, "palatsfru" åt en assyrisk konung Samsi-Adad, 800 f. Kr. Vid gräf-ningar i Assur har ett monument till Sammura-mats ära återfunnits, hvilket visar, att hon måste ha haft ovanligt inflytande, och väl torde utgöra grunden till sagan om S. S. är i litteraturen behandlad af bl. a. Crébillon d. ä., Yoltaire och Almquist och titelfigur i en opera af Rossiai. - 2. Astron., en af småplaneterna. 1. E. Sn. (D. M.) Semirjetjensk (ry. Semi-rjetchie, "sju floder"), provins i ryska Turkestan, begränsad i n. af Semipalatinsk, i ö. af Mongoliet, i s. och v. af Ferghana och Sir-darja. 381,530 kvkm. 1,239,200 inv. (1912). Landet är i sin norra del stäpp; närmast n. om Issyk-kul f ylles det af Transilenska Ala-tau, och s. om nämnda sjö är det likaledes alltigenom ett bergland med förgreningar af Tian-schan (bl. a. Alexanderbergen, se d. o.). Stäpperna, som upptaga återstoden af prov., äro i allmänhet bördiga, med undantag af området s. ö. om gränssjön Balkasj, hvilket utgöres af sandstäpper omkring nedre Ili. Denna sjö, hvars södra del tillhör