Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sensjöen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Sentcntiös-Separat
110
gös innehålla normerande utlåtanden (sententice)
i andliga ting.
Sententiös. Se Sentens.
Sentéra [san^t-j, lat. sentire, uppfatta, lägga märke
till, gillande fästa sig vid.
Senticösee, bot. Se Rosacese.
Sentiment [oftast uttaladt saijtima^; fr.,
af lat. sentire, känna], känsla, känslighet,
känslofullhet. - Sentimental, känslosam, tillgjordt
eller öfverdrifvet känslofull. - Sentimentalitet,
känslosamhet, särskildt den sinnesstämning,
hvarunder människan med förkärlek uppsöker hvad som
företrädesvis är egnadt att elegiskt beröra hennes
medkänsla. Den urartar ofta till onatur och osanning
i såväl känsla som uttryck. Schiller betecknade med
sentimental diktning en form af poetisk framställning,
som i motsats till den naiva karakteriseras genom
det subjektivas öfvervikt öfver det objektiva
Sentinum, fornitalisk stad i Umbrien s. om det
nuv. Sassoferrato. Man har blottat grundvalarna
till stadsmurar samt hus med mosaikgolf och
delvis märkliga inskrifter från senare hälften
af 200-talet e. Kr. Yid S. slogo romarna under
Quintus Fabius Rullianus och Decius Mus 295
f. Kr. samniter och galler. S. förstördes af
Octavianus’ trupper 41 f. Kr., men fortfor under
kejsartiden att finnas till som ett municipium (ej
colonia). Jfr T. Buccolini, "Notizie degli scavi"
(1890). J-C.
Sentis (S ä n t i s), bergstopp, tillhörande Appen-*
zell-alperna, belägen på gränsen mellan kantonerna S:t
Gallen och Appenzell. Dess högsta topp, Hoher Sentis
(2,504 m.), erbjuder en storartad utsikt och bestiges
årligen af en mängd turister. En meteorologisk
station anlades 1887 nära själfva spetsen.
(J- F. N.)
Senusi-orden, muhammedansk orden eller sekt, stiftades
1835 i Mekka af en algerisk lärd S i d i Muhammed bin
Ali es-Senusi (f. i närheten af Mostaganem omkr. 1792,
d. antagligen 1859), men då hans försök att vinna
araberna för hans reformer slogo fel, förlade han sin
verksamhet till Barka och grundlade på bergsplatån,
20 km. ö. om Bengazi, sin första zäwija, på en gång
kloster, moské, akademi, sjukhus och fästning. Massor
af flyktingar och politiskt missnöjda strömmade
till från Nord-Afrikas muhammedanska stater, det ena
klostret uppstod efter det andra, och inom få år var
hela trakten öfversållad af nybyggnader tillhöriga
senusiterna, hvilka kunde betrakta sig som landets
egentliga herrar. För större trygghets skull flyttades
högkvarteret 1855 till oasen Faredga, n v. om Siwa,
där, i Djagbub, stiftarens son, Si d i el-Mahdi (f. på
1840-talet, d. 1902), hade sin hufvudstad med kloster,
kaserner, arsenaler, magasin och verkstäder, och där
han utöfvade en makt, som gjorde sig kännbar från
Eufrat och Tigris till Marokko och långt in i Sudan. I
synnerhet i Wadäi vunno de senusitiska lärorna många
anhängare. Dels för att komma närmare detta land, dels
för att så mycket som möjligt utestänga sina lärjungar
från europeiskt inflytande flyttade Sidi el-Mahdi
1895 till Bilad el-Djöf i oasen Kufra, men icke desto
mindre är Djagbub med sitt bibliotek på omkr. 8,000
bd fortfarande senusiordens förnämsta zäwija. De
underordnade medlemmarna af orden, hvilka alla
äro inregistrerade, äro skyldiga sina närmaste
öfverordnade, mukaddem och wekil, i hvarje provins
blind lydnad, och dessa äro endast viljelösa slafvar
inför stormästaren eller kalifen, såsom han låter
kalla sig. Denne står i förbindelse med alla klosters
föreståndare, har agenter i Mekka, Kon-stantinopel,
Paris och sannolikt i andra hufvud-städer i
europeiska länder, som stå i beröring med den
muhammedanska befolkningen, och ingenting af vikt
försiggår i Europa eller offentliggöres i tidningar,
hvarom han är okunnig. Orden har skenbart intet
politiskt mål: dess syfte är att sammanföra hela den
muhammedanska världen till ett teokratiskt samfund
oberoende af all världslig myndighet, den fördömer
våldsamheter och hvarje politisk agitation och råder
sina förföljda bröder icke till uppror, utan till
frivillig landsflykt, men dess fasta organisation
gör den till en fruktansvärd motståndare. Kalifens
välrustade arsenaler i Djagbub inge respekt, och
senusiternas inflytande har gett sig till känna i
flera upproriska rörelser, i en tilltagande fanatism
hos den muhammedanska befolkningen emot de kristna och
framför allt i den olyckliga utgången på europeiska
expeditioner till Sahara. Jfr H. H. v. Schwerin,
"Mu-hammedanismen i Afrika" (1892), Mohammed ben
Otsmane el-Hachaichi, "Voyage au pays des Senoussia"
(öfv. af Serres och Lasram, 1903; 2:a uppl. 1912),
Graefe, "Der aufruf des scheichs der Senusija
zum heiligen kriege" (i "Islam", III, 141 ff.) och
"Nachträgliches und neues iiber die Senusija" (ibid.,
312 f., med rikhaltiga litteraturhänvisningar).
K. V. Z.
Senza [serntsa], it., utan, används i flera
musiktermer: S. flöri, utan prydnader, S. pedäle,
utan pedal, S. refplica (S. repetiziöne),
utan omtagning, S. sordini, utan dämmare,
S. tefmpo, utan bestämdt tidmått, o. s. v.
A. L.*
Senäte, f. d. jordebokssocken i Skaraborgs län,
är införlifvad med Otterstad.
Séo de Urgel [se’å de orche’1]. Se Urgel.
Séon [sel7], Alexandre, fransk målare, f. 1855 i
dep. Loire, studerade för bl. a. Puvis de Chavannes
och blef dennes medhjälpare. Han har utfört dekorativt
hållna målningar af allegoriskt innehåll, ofta
poetiskt uppfattade (Drömmen, 1900, Orfeus, 1911,
m. fl.). G-g N.
Seoni [seåVni]. 1. Distrikt i brittisk-indiska
Centralprovinserna, divisionen Jabalpur, utgörande en
del af Satpuras platåland, rikt skogbevuxet, men med
mycket bördiga och vackra dalar. 8,303 kvkm. 395,481
inv. (1911). - 2. Hufvudstad i nämnda distrikt,
vid järnvägen Bombay-Allahabad. 11,864 inv. (1901).
Sepalodi (af nlat. se’palum, foderblad, och
grek. ei!dos, utseende), bot., missbildning, bestående
af ombildning af kronblad eller andra blomdelar till
foderbladlika organ. Den som kuriositet odlade gröna
rosen, Rosa viridiflora, är ett exempel härpå. .
G. L-m.
Se^alum, nlat., bot., foderblad (petalum, kronblad,
tepalum, perigonblad).
Separäbel (lat. separäbilis), åtskiljbar. - S e p
a-rabel sammansättning, språkv. Se K o m-p o si t u m,
sp. 706.
Separat (af lat. separäre, skilja; jfr Separera),
afskild, särskild. - Separatfred, särfred.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
