oftalmiatriska afdelningar, en ekonomibyggnad för kök och tvättinrättning samt en byggnad för bad. Alla dessa byggnader, utom den för gynekologiska och oftalmiatriska afdelningarna, äro sinsemellan förenade medelst en mellan jordvåningarna och

Fig. 4. Medicinska kliniken. genom dessa löpande gång. De nya byggnaderna äro anordnade i tomtens utkanter, och framför de båda hufvudafdelningarna, den medicinska och den kirurgiska, har en sammanhängande, fri plats med ganska betydlig areal blifvit utlagd och försedd med planteringar. Bland senare utvidgningar och förbättringar må nämnas lasarettets stora röntgeninstitut, inrymdt i bottenvåningen samt en del af källarvåningen af en på tomtens södra gräns uppförd och 1911 i bruk tagen nybyggnad samt genom en sammanbindningsgång förenadt med den kirurgiska afdelningen och således äfven med öfriga kliniker och polikliniker. I våningen 1 tr. upp i samma nybyggnad blef samtidigt en ny kirurgisk afdelning anordnad, och 2 tr. upp inreddes en del bostadsrum för läkare och sköterskepersonal. 1911 blef äfven en ny tvättanstalt färdig. Antalet sjuksängar utgör, sedan dessa nybyggnader utförts, 419. Viktiga ändringar både i S:s nuv. administrativa och ekonomiska ställning och i hela dess organisation som Sveriges viktigaste kliniska undervisningsanstalt måste emellertid vidtagas, så framt den praktiska läkarutbildningen och den kliniska forskningen skola vinna fullt beaktande. I närmaste samband härmed står äfven frågan om hela lasarettets förflyttning till annan plats, där ett tillräckligt stort och fullt tidsenligt undervisningssjukhus skulle kunna uppföras. En till K. M:t 1913 framställd begäran om upplåtelse af ett område på Djurgården (Smedsbacken vid Sturevägen), som för ändamålet ansetts lämpligt, är ännu (1916) oafgjord. Arbetet på lasarettet är f. n. så fördeladt, att å den medicinska afdelningen finnas 2 öfverläkare, hvilka turvis bestrida den kliniska undervisningen. Dessutom har innehafvaren af den efter P. H. Malmsten uppkallade professuren vid Karolinska institutet fått en särskild afdelning åt sig upplåten för meddelande af klinisk undervisning i nervsjukdomar, mot det att han bestrider sjukvården äfven vid nämnda afdelning. Äfven de andra båda öfverläkarbefattningarna böra vara förenade med professurerna i medicin vid Karolinska institutet. Samma är förhållandet med de båda kirurgiska afdelningarna, där äfvenledes institutets bägge lärare turvis tjänstgöra. Afdelningen för ögonsjuka liksom den gynekoiogiska afdelningen skötas likaså af resp. lärare vid Karolinska institutet i dessa ämnen. De olika poliklinikerna ha hvar och en sina särskildt förordnade poliklinikföreståndare, likasom fallet är äfven med lasarettets kliniska laboratorium och röntgeninstitutet. Till biträde vid sjukvården är dessutom anställd en talrik stab af underläkare, amanuenser och polikliniska amanuenser. Årliga antalet intagna patienter uppgår i medeltal till i det närmaste 5,000, hvarjämte ett ännu större antal personer årligen erhåller poliklinisk behandling å lasarettet. Öfverläkare ha varit: A. Bäck (1752), E. Elff (1753--58), J. A. af Darelli (1758--72), J. L. Odhelius (1772--1812), H. H. Böcker (1812--22), N. V. Elgenstierna (1822--24), J. I. af Ekström (1824--31), K. V. H. Ronander (1831--40), M. Huss (1840--60), P. H. Malmsten (1860--76), M. R. Bruzelius (1877--97), J. G. Edgren (tj. f. 1897--1900). S. E. Henschen (1900--12), J. G. Edgren (tj. f. 1912--13) och I. F. Holmgren (sedan 1913). Biträdande eller andre öfverläkare ha varit, utom dem, som senare blifvit öfverläkare, P. Wising (1876--87), J. G. Edgren (1887--1914) och A. R. Josefson (sedan 1914). Öfverkirurger ha varit: O. af Acrel (1752--1806), K. F. S. von Schulzenheim (1806--08), P. af Bjerkén (1808--18), S. Frölich (1818--21), K. J. Ekströmer (1821--49), K. G. Santesson (1849--85), K. J. Rossander (1885--93), J. V. Berg (1893--1916) och J. H. Åkerman (sedan 1916). -- Biträdande eller andre öfverkirurger ha varit: O. A. Swalin (1844), V. Lundberg (1846--49), E. S. Perman (tj. f. 1893--95), J. H. Åkerman (1895--1916) och J. G. J:son Ekehorn (sedan 1916). S:s styrelse utgjordes ända till 1888 af de två serafimerriddarna. Men sedan Stockholms stad vid sitt anslag till nybyggnaden på 1880-talet fäst det villkoret, att en plats i direktionen skulle tillkomma en af staden utsedd led., består enl. k. br. af 31 maj 1888 fr. o. m. 1 okt. s. å. direktionen af 6 personer, nämligen 1 ordf. och 1 vice ordf., förordnade af K. M:t, lasarettets öfverläkare och öfverkirurg, såsom själfskrifna, samt därjämte 2 led., utsedda för fyra år, den ene af Stockholms stadsfullmäktige och den andre af Stockholms läns landsting. Läkarna oberäknadt utgöras tjänstemännen vid lasarettet af en kamrerare, en sekreterare och en kommissarie. Sköterskepersonalen uppgår till omkr. 75 pers. Lasarettets inkomster utgjordes 1914 af räntor å donerade medel, omkr. 40,000 kr., statsanslag 120,000 kr., anslag af Stockholms stad och Stockholms län, i runda tal resp. 133,000 och 95,000 kr., samt patientafgifter 92,000 kr. Dagliga afgifterna för betalande sjuka växla mellan 1 kr. och, för dem, som vårdas å half-enskildt eller enskildt rum, 3--5 kr. R. W. Serafimermedaljen, en af konungen utdelad medalj i guld af 8:e storleken (se Medalj), öfverst prydd med kunglig krona, å framsidan med konung Fredriks bröstbild och å frånsidan med Serafimerordens stora kedja, stiftades 1748 och ges företrädesvis till dem (hufvudsakligen af borgarklassen),