239 Sextius-Sexualsystem 240 s, Q u i n t u s. SeSextierna. Sextol [-tål], mus., grupp af likvärdiga noter, som skola utföras på samma tid som fyra af samma slag. S. är antingen att fatta som en dubbel triol (3 + 3), eller som en enda, i mindre not-värden upplöst triol (2 + 2 + 2). Rätteligen borde den endast i förra fallet öfverskrifvas med , i senare fallet hellre med jr/m A. L.* Se'xtus, ett batteri. Se K ö p e n h a m n, sp. 662. Se'xtus EmpiYicus, grekisk filosof och läkare, lefde omkr. 200 i Alexandria och Aten. Han var skeptiker, och hans på grekiska författade skrifter Pyrrhofniai hypotypofseis (Pyrrhoniska skisser) i 3 böcker och Pros tus mathematikus (Mot matematikerna) i 6 böcker (han vänder sig däri äfven mot de dogmatiske logikerna, fysikerna och etikerna) äro ej blott hufvudkällan för vår kännedom om skepticismen under senantiken, utan ock bland de viktigaste källskrifterna för de äldre filosofernas åsikter. Bland hans egna bevis för skepticismen äro hans invändningar mot den de-duktiva slutledningen och mot kausaliteten de märkligaste. Mot den förra gör han gällande, att hvarje deduktiv slutledning innehåller ett cirkelbevis, då öfversatsen måste grunda sig på en fullständig induktion, i hvilken äfven slutsatsens innehåll ingår. Mot kausaliteten invänder han, att orsaken måste antingen vara samtidig med verkan eller ock i tiden gå före eller efter densamma. Samtidig kan den ej vara, ty då äro orsak och verkan alldeles likställda, så att man ej kan afgöra, hvilkendera' är orsaken. Före verkan kan orsaken ej heller vara, ty den är orsak endast tillsammans med verkan. Att tänka sig orsaken komma efter verkan är slutligen orimligt. - S:s Opera ha utgetts 1718 och 1842. Hans "Pyrrhonische grundziige" ha utgetts i tysk öfv. (i "Philosophische bibliothek", 1877-81). Hans medicinska skrifter (latrika} ha gått förlorade. Se Patrick, "S. E." (1899). S-e. Sexual- 1. Sexuell (af lat. se'xus, kön), könslig, köns-, som har afseende på det naturliga könet, som rör könsförhållanden. - S e x u a l i/s t, anhängare af sexualsystemet (se d. o.). - Sexualitet, könslighet, könslif. Sexuälorgan (af lat. se'xus, kön), könsorgan (se d. o.), befruktningsorgan (se Befruktning). Sexuälpsykologi, läran om i samband med köns-lifvet stående själsliga företeeler, både de, som tillhöra det normala, och de, som tillhöra det abnorma själslifvet. Sexualsystem (af lat. se'xus3 kön), lot.3 kallas det artificiella växtsystem, som infördes af Linné och genom hvilket denne bragte reda och ordning i det kaotiska tillstånd, hvari växtsystematiken befann sig före honom. Detta system, som grundar sig på befruktningsorganens, ståndarnas (an-droeceums) och pistillernas (gynaeceums), olika förhållanden, innehåller följande 24 klasser (se fig.), delade i 2 hufvudafdelningar. I. Växter med tydliga blommor och befruktningsorgan. A. Blommorna samkönade, d. v. s. med ståndare och pistill i samma blomma. a) Ståndarna fria och ungefär lika långa. 1 klass. Monandria. Ståndare en enda. 2 » Diandria. » 2. 3 » Triandria. » 3. 4 » Tetrandria. » 4. 5 » Pentandria. »5. 6 » Hexandria. 7 » Heptandria. 8 » Octandria. 9 » Enneandria. 10 » Decandria. 11 .» Dodecandria. 12 » Icosandria. 6. 8. 9. 10. 12. flera än 12, fästa på ett ringformigt fäste, skildt från pistillfästet. 13 » Polyandria. » flera än 12, fästa tätt under pistillfästet. b) Ståndarna fria, men af olika, bestämd mängd. 14 » Didynamia. Ståndare 4, 2 längre, 2 kortare. 15 » Tetradynamia. Ståndare 6, 4 längre 2 kortare. c) Ståndarna sammanvuxna med strängarna, ståndarknapparna fria. 16 » Monadelphia. Ståndarna sammanvuxna med strängarna i l stam. 17 » Diadelphia. Ståndarna sammanvuxna med strängarna i 2 stammar. 18 » Polyadelphia. Ståndarna sammanvux- na med strängarna i 3 eller flera stammar. 19 » d) Syngenesia. Ståndarna sammanvuxna med knapparna. 20 » e) Gynandria. Ståndarknapp fäst på pi- stillens märke. B. Blommorna skildkönade, d. v. s. med ståndare i en, pistillen i en annan blomma. 21 » Monoecia. Skildkönade blommor på samma stånd: sambyggare. 22 » Dioecia. Skildkönade blommor på olika stånd: tvåbyggare. 23 » Polygamia. Skildkönade och samkö- nade, än på samma, än på olika stånd. II. Växter utan tydliga blommor och befruktningsorgan (ståndare och pistiller). 24 klass. Cryptogamia. Ordningarna, de närmaste underafdelningarna under klasserna, bestämmas efter pistillernas antal (l pistill: Monogynia, 2 pistiller: Digynia, o. s. v., många pistiller: Polygynia] inom de första 13 klasserna. Den 14:e kl. delas i 2 ordn.: Gym-nospermia, med frukt af 4 fria nötter, och An-giospermia, med mångfröig kapselfrukt. Äfven i 15:e klassen finnas 2 ordningar: Siliquosas, med långa skidor, och Siliculosce, med korta skidor. Inom klasserna 16-18 ligger ståndarnas antal till grund för ordningarna, hvilka sålunda ha lika namn med någon af de första 11 klasserna med flera ståndare. Kl. Syngenesia indelade Linné i ordningar efter blommornas beskaf-