den mest rikhaltiga samling af alla länders och tiders lergods- och porslinsfabrikat. Till S. är den internationella byrån för vikt och mått förlagd (se Internationella byråer 2). S. eröfrades af tyskarna under Paris' belägring 19 sept. 1870. 1--2. (J. F. N.) Sèvresporslin [sävr-]. Se Porslin (med fig. 2) och Sèvres. Sevum, lat. Se Talg. Sexa, ett nyare ord, som betecknar en lätt aftonmåltid, enl. ett antagande urspr. en sådan, som intogs kl. 6 e. m. Den svenska "sexan", bestående af flera slags "kallskuret", vanligen med tillägg af någon lagad rätt, har hållit jämna steg med smörgåsbordets utveckling och småningom utbildat sig till en nationell egendomlighet. Sexagesima, lat., den sextionde (nämligen dagen före påsk), åttonde söndagen före påsk. Om uppkomsten af namnet se Septuagesima. -- Sexagesimaldelning, mat. Se Grad 2. Sexangulär (lat. sexangulus), sexhörnig, sexvinklig, sexsidig. Jfr Hexagon. Sexdrega, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 8,635 har. 1,166 inv. (1915). S. bildar med Roasjö, Ljushult och Hillared ett pastorat i Göteborgs stift, Kinds kontrakt. Sexe, Sjur Aamundssön, norsk matematiker, geolog, f. 14 aug. 1808 på gården Sekse, Ullensvangs härad (Hardanger), d. 17 febr. 1888 i Kristiania, bergmästare vid Kongsbergs silfver-grufvor 1846-50 och e. o..professor i bergbygg-nadslära och fysisk geografi 1866-76, var en af banbrytarna för glaciärforskningen i Norge (se Glaciärer, sp. 1249) och författade därjämte många arbeten om strandlinjer, landets höjningsförhållanden, jättegrytor och istidsfenomen samt Om Skandinaviens vertikale svingninger (i "Archiv f. math. og naturvid.", III) och åtskilliga matematiska afh. K. V. H. Sexfjädrade paradisfågeln, zool. Se Para-disei d se. Sexfotingar, Hexapoda, zool. Se Insekter. Sexkantvinkel, mek. Se Måttverktyg. Sexling, svenskt skiljemynt på 1600- och 1700-talen, lika med 1/6 öre smt. (K. A. W.) Sexmän, äfven kallade Rotemästare (jfr d. o.), voro i äldre tider ett slags polismyndighet för kyrkotukt och ordning i socknen. De uppburo böter för sorl och sömn i kyrkan, dryckenskap vid gästabud, sedlighetsbrott o. d. Urspr. utsågos de på sockenstämma eller turvis efter matlag i hvarje rote, och antalet var olika efter socknens storlek. Efter införande af 1862 års kommunalförfattningar förlorade sexmännen alltmer sin betydelse, om de ock flerstädes tillsattes stundom af kommunalstämman, oftare af kyrkostämman som biträden åt kommunalnämnden och kyrkorådet att utdela debetsedlar och inkalla personer till dessa myndigheter. Deras åliggande har nästan öfverallt öfvergått till fjärdingsmännen eller särskilda byordningsmän. G. A. A. Sexoosis. Se Sesostris. Sexradigt korn, landtbr. Se Korn, sp. 1054. Sext (lat. sexta), mus., sjätte tonsteget i den diatoniska skalan. S. är antingen stor (c</>--a), liten (c--ass) eller öfverstigande (c--aiss). A. L.* Sexta (näml. hora, timme), lat., "den sjätte" (näml. timmen), en af de s. k. "kanoniska timmarna", den bönestund, som hålles kl. 12 midd. Ritualen för horæ canonicæ återfinnes i breviariet. Se Horæ canonicæ. Sext-ackord (rättare Terssext-ackord), treklangens första omvändning, t. ex. egc (i st. f. ceg). Jfr Omvändning. A. L.* Sexta feira, port. Se Fredag. Sextans (lat., sjättedel), vikt och mynt i det forntida Rom, = 1/6 as = 2 uns. Jfr As. Sextant (lat. sextans, en sjättedel), ett instrument, afsedt att tjäna till uppmätning af vinklar och för detta ändamål försedt med en graderad limb, som omfattar en sjättedel af cirkelns omkrets, d. v. s. 60°. Instrumentets konstruktion är grundad på den omständigheten, att en ljusstråle, som successivt reflekterats från två plana speglar, vid utgåendet från den sista spegeln bildar en vinkel med sin ursprungliga riktning, som är lika med dubbla vinkeln mellan spegelplanen. Instrumentets utseende framgår af fig. å sp. 296 i art. Astronomiska instrument, där äfven en närmare beskrifning på dess användning återfinnes. Sextanten har sin förnämsta användning vid navigation, då den oftast brukas för uppmätning af solens höjd öfver horisonten. Under senare tider har man gjort vissa försök att göra sextantens användning på hafvet oberoende af inställningen på den ofta endast med svårighet iakttagbara hafshorisonten. Så har man konstruerat instrument, där genom en liten pendelanordning en i kikarens fält synbar fin tråd skall hållas i horisontellt läge och ersätta horisonten. Vid andra konstruktioner har man sökt vinna samma mål genom användning af ett litet vattenpass (nivåsextant). B-d. Sextarius (lat., sjättedel), i det forntida Rom ett rymdmått, = 1/6 modius (se d. o.) och 1/6 congius (se d. o.). Sextern (af lat. sexterni, sex i sänder), inlägg af sex pappersark. Sextett, mus., tonstycke för sex stämmor. Sextidi (af lat. sex, sex, och dies, dag), den sjätte dagen i franska republikanska kalenderns dekad. Se Kalender, sp. 601. Sextierna, en romersk filosofskola, grundlagd af Quintus Sextius (f. omkr. 70 f. Kr.) och omfattande bl. a. en son till Sextius, Senecas lärare Sotion från Alexandria, Cornelius Celsus, Lucius Crassitius och Papirius Fabianus. De intogo en eklektisk ståndpunkt med element från pythagoréerna, cynismen och stoicismen. De fordrade själfbehärskning och sedlig kraft samt afhållelse från animalisk föda och ansågo det stoiska vishetsidealet ej oupphinnligt. Själen fattade de som okroppslig, och de trodde på själavandringen. S-e. Sextilis, lat., fornromerskt månadsnamn. Se Augusti. Sextillion, sjätte potensen af en million, (1,000,000)⁶, skrifven med 36 nollor. Sextius, Lucius S. Lateranus, romersk folktribun 376--367 f. Kr. jämte Gajus Licinius Stolo, konsul 366, genomdref tillsamman med sin ämbetsbroder de lagar, som kallas leges liciniæ sextiæ, hvilka förbättrade plebejernas ekonomiska ställning och föreskrefvo, att den ene af konsulerna alltid skulle vara plebej (se Romerska riket, sp. 728) o. s. v. J. C.