Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sèvresporslin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den mest rikhaltiga samling af alla länders och
tiders lergods- och porslinsfabrikat. Till S. är
den internationella byrån för vikt och mått förlagd
(se Internationella byråer 2). S. eröfrades af
tyskarna under Paris’ belägring 19 sept. 1870.
1–2. (J. F. N.)
Sèvresporslin [sävr-]. Se Porslin (med fig. 2) och
Sèvres.
Sevum, lat. Se Talg.
Sexa, ett nyare ord, som betecknar en lätt
aftonmåltid, enl. ett antagande urspr. en sådan, som
intogs kl. 6 e. m. Den svenska "sexan", bestående
af flera slags "kallskuret", vanligen med tillägg
af någon lagad rätt, har hållit jämna steg med
smörgåsbordets utveckling och småningom utbildat sig
till en nationell egendomlighet.
Sexagesima, lat., den sextionde (nämligen dagen före
påsk), åttonde söndagen före påsk. Om uppkomsten af
namnet se Septuagesima. – Sexagesimaldelning,
mat. Se Grad 2.
Sexangulär (lat. sexangulus), sexhörnig, sexvinklig,
sexsidig. Jfr Hexagon.
Sexdrega, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 8,635
har. 1,166 inv. (1915). S. bildar med Roasjö, Ljushult
och Hillared ett pastorat i Göteborgs stift, Kinds
kontrakt.
Sexe, Sjur Aamundssön, norsk matematiker, geolog,
f. 14 aug. 1808 på gården Sekse, Ullensvangs
härad (Hardanger), d. 17 febr. 1888 i Kristiania,
bergmästare vid Kongsbergs silfver-grufvor 1846-50
och e. o..professor i bergbygg-nadslära och
fysisk geografi 1866-76, var en af banbrytarna
för glaciärforskningen i Norge (se Glaciärer,
sp. 1249) och författade därjämte många arbeten
om strandlinjer, landets höjningsförhållanden,
jättegrytor och istidsfenomen samt Om Skandinaviens
vertikale svingninger (i "Archiv f. math. og
naturvid.", III) och åtskilliga matematiska afh.
K. V. H.
Sexfjädrade paradisfågeln, zool. Se Para-disei d se.
Sexfotingar, Hexapoda, zool. Se Insekter.
Sexkantvinkel, mek. Se Måttverktyg.
Sexling, svenskt skiljemynt på 1600- och 1700-talen,
lika med 1/6 öre smt.
(K. A. W.)
Sexmän, äfven kallade Rotemästare (jfr d. o.),
voro i äldre tider ett slags polismyndighet
för kyrkotukt och ordning i socknen. De uppburo
böter för sorl och sömn i kyrkan, dryckenskap vid
gästabud, sedlighetsbrott o. d. Urspr. utsågos de på
sockenstämma eller turvis efter matlag i hvarje rote,
och antalet var olika efter socknens storlek. Efter
införande af 1862 års kommunalförfattningar förlorade
sexmännen alltmer sin betydelse, om de ock flerstädes
tillsattes stundom af kommunalstämman, oftare af
kyrkostämman som biträden åt kommunalnämnden
och kyrkorådet att utdela debetsedlar och
inkalla personer till dessa myndigheter. Deras
åliggande har nästan öfverallt öfvergått till
fjärdingsmännen eller särskilda byordningsmän.
G. A. A.
Sexoosis. Se Sesostris.
Sexradigt korn, landtbr. Se Korn, sp. 1054.
Sext (lat. sexta), mus., sjätte tonsteget i den
diatoniska skalan. S. är antingen stor (<i>c</>–a), liten
(c–ass) eller öfverstigande (c–aiss).
A. L.*
Sexta (näml. hora, timme), lat., "den sjätte"
(näml. timmen), en af de s. k. "kanoniska timmarna",
den bönestund, som hålles kl. 12 midd. Ritualen för
horæ canonicæ återfinnes i breviariet. Se Horæ
canonicæ.
Sext-ackord (rättare Terssext-ackord), treklangens
första omvändning, t. ex. egc (i st. f. ceg). Jfr
Omvändning.
A. L.*
Sexta feira, port. Se Fredag.
Sextans (lat., sjättedel), vikt och mynt i det
forntida Rom, = 1/6 as = 2 uns. Jfr As.
Sextant (lat. sextans, en sjättedel), ett
instrument, afsedt att tjäna till uppmätning
af vinklar och för detta ändamål försedt med en
graderad limb, som omfattar en sjättedel af cirkelns
omkrets, d. v. s. 60°. Instrumentets konstruktion
är grundad på den omständigheten, att en ljusstråle,
som successivt reflekterats från två plana speglar,
vid utgåendet från den sista spegeln bildar en
vinkel med sin ursprungliga riktning, som är lika
med dubbla vinkeln mellan spegelplanen. Instrumentets
utseende framgår af fig. å sp. 296 i art. Astronomiska
instrument, där äfven en närmare beskrifning på dess
användning återfinnes. Sextanten har sin förnämsta
användning vid navigation, då den oftast brukas för
uppmätning af solens höjd öfver horisonten. Under
senare tider har man gjort vissa försök att göra
sextantens användning på hafvet oberoende af
inställningen på den ofta endast med svårighet
iakttagbara hafshorisonten. Så har man konstruerat
instrument, där genom en liten pendelanordning
en i kikarens fält synbar fin tråd skall hållas i
horisontellt läge och ersätta horisonten. Vid andra
konstruktioner har man sökt vinna samma mål genom
användning af ett litet vattenpass (nivåsextant).
B-d.
Sextarius (lat., sjättedel), i det forntida Rom ett
rymdmått, = 1/6 modius (se d. o.) och 1/6 congius
(se d. o.).
Sextern (af lat. sexterni, sex i sänder), inlägg af
sex pappersark.
Sextett, mus., tonstycke för sex stämmor.
Sextidi (af lat. sex, sex, och dies, dag), den sjätte
dagen i franska republikanska kalenderns dekad. Se
Kalender, sp. 601.
Sextierna, en romersk filosofskola, grundlagd af
Quintus Sextius (f. omkr. 70 f. Kr.) och omfattande
bl. a. en son till Sextius, Senecas lärare Sotion från
Alexandria, Cornelius Celsus, Lucius Crassitius och
Papirius Fabianus. De intogo en eklektisk ståndpunkt
med element från pythagoréerna, cynismen och
stoicismen. De fordrade själfbehärskning och sedlig
kraft samt afhållelse från animalisk föda och ansågo
det stoiska vishetsidealet ej oupphinnligt. Själen
fattade de som okroppslig, och de trodde på
själavandringen.
S-e.
Sextilis, lat., fornromerskt månadsnamn. Se Augusti.
Sextillion, sjätte potensen af en million,
(1,000,000)6, skrifven med 36 nollor.
Sextius, Lucius S. Lateranus, romersk folktribun
376–367 f. Kr. jämte Gajus Licinius Stolo, konsul
366, genomdref tillsamman med sin ämbetsbroder de
lagar, som kallas leges liciniæ sextiæ, hvilka
förbättrade plebejernas ekonomiska ställning och
föreskrefvo, att den ene af konsulerna alltid skulle
vara plebej (se Romerska riket, sp. 728) o. s. v.
J. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
