283 Sheepshed-Sheil 284 (1910). Döfstumskola, Carnegiebibliotek. S. har en 6 m. djup hamn, stor tillverkning af möbler, vagnar m m. samt betydlig handel med kol, salt, trävaror och ost, som tillverkas i det rika jordbruksdistriktet omkring staden. J- F. N. Sheepshed [ʃī'pʃed]. Se Shepshed. Sheerness [ʃiəne's], hamnstad i engelska grefsk. Kent, på norra kusten af ön Sheppey, vid Medways utlopp i Thames. 17,487 inv. (1911). Fiske, ostronbankar. Staden är stödjepunkt för flottans jagare ("jagarbas"). Hamnen är starkt befäst (den bildar med sina befästningar en del af Chathamförsvaret, se Chatham 1), har betydande dockor, anlagda 1830, samt är bekant som hafsbadort. (J. F. N.) Sheffield [ʃe'fild], stor fabriksstad och sedan 1888 eget grefskap (county borough), 95,7 kvkm., förut tillhörande engelska grefsk. York, West Riding, är beläget vid floden Sheafs utlopp i den segelbara Don samt vid Midland-, Great-Northern-m. fl. järnvägar. 454,632 inv. (1911). Staden, som på tre sidor är omgifven af kullar, har många praktfulla offentliga byggnader, såsom den gotiska S:t Peter's church, det nya stadshuset (1897), Cutlers' hall, den nya universitetsbyggnaden (1905), det offentliga museet och Mappin art gallery, de tre sista i Weston park, men däremot få vackra privata bostäder, emedan de fleste fabriksegarna bo i förstäderna (den inre staden är nästan ständigt höljd i stenkolsrök). Hertigen af Norfolk, som eger inemot halfva staden, har där ett gammalt manor house, grundlagdt som college 1879, utvidgadt 1892 och universitet 1905, som omfattar förutom college en teknisk afdelning (faculty of applied science), faculty of arts, fac. of pure science, en juridisk och en medicinsk fakultet. Andra läro- och bildningsanstalter äro en charity school för gossar (1706) och en för flickor (1786), en katolsk förbättringsanstalt (reformatory, 1861), ett par wesleyanska colleges, två tekniska läroanstalter (Mechanics institute och School of art), uppfostringsanstalt och arbetshem för blinda, botanisk trädgård, de ofvannämnda museerna (Public museum och Mappin art gallery), det af Ruskin bildade S:t George's museum (med bibliotek och samlingar af olika slag, i den af staden 1889 förvärfvade Meersbrook park), Atheneum med bibliotek, stadens offentliga bibliotek med flera filialer, flera teatrar (Royal, Lyceum, Alexandra). Af offentliga inrättningar finnas flera sjukhus. Stora parker och botaniska trädgårdar bidraga att försköna staden. S. är sedan gammalt berömdt för sin tillverkning af knifvar samt kirurgiska, optiska och matematiska instrument, liar, sågar och alla slags verktyg. Dessutom tillverkas i S. artiklar af britanniametall och pläterade varor af alla slag, särskildt försilfrad koppar (Sheffield-plate), nickelsilfver m. m. Bland andra industriinrättningar må nämnas bryggerier, fabriker för tillverkning af madrasser, mattor m. m. Stadens industri sysselsätter en stor del af nejdens befolkning. S. var på 1000-talet hufvudort i Hallamshire och erhöll sina första handelsprivilegier af Edvard I (1272--1307). Dess slott, Sheffield castle (på grund af parlamentets beslut förstördt 1648), innehades af flera adelssläkter och tjänade 1570--83 som fängelse åt Maria Stuart. Först genom reformbillen 1832 blef staden representerad i parlamentet, dit den sedan 1885 sänder 5 ombud. Smältugnar, fabriker, verkstäder och bangårdar bombarderades 1 febr. och natten till 24 sept. 1916 från tyska luftskepp. (J. F. N.) L. W:son M. Sheffield [Je'fild], engelsk adelssläkt. 1. Edmund S., l:e earl af M u l g r a v e, politiker, f. omkr. 1564, d. 1646, var styfson till drottning Elisabets gunstling earlen af Leicester, utmärkte sig i striden mot spanska armadan 1588, var 1603-19 förvaltningschef för norra England ("president of the council of the north"), blef 1626 upphöjd till earl af Mulgrave och ställde sig under inbördeskriget på parlamentets sida, påverkad af släktförbindelser med familjen Fairfax. 2. John S., l:e hertig af Buckingham and Normanby, den föregåendes sonsons son, politiker och skriftställare, f. 7 mars 1648, d. 24 febr. 1721, ärfde 1658 titeln earl af Mulgrave (under hvilken han är mest bekant), deltog i kriget mot Holland 1672, stred därpå några år i franska armén under Turenne, förvisades från engelska hofvet 1682, enligt uppgift enär han dristat begära prinsessan Anna Stuarts hand, men kom 1685 vid Jakob II:s tronbestigning åter i gunst samt blef då medlem af Privy council och lordkammarherre. Han var från början af Vilhelm III:s regering en bland ledarna för de torylorder, som fogade sig i statshvälfningen, upphöjdes 1694 till markis af Normanby och tillhörde 1694-96 t. o. m. kabinettet. Drottning Anna skyndade vid sin tronbestigning 1702 att åter inkalla sin gunstling i rådet (som sigillbevarare), och han upphöjdes 1703 till hertig af Buckingham and Normanby. Whigpartiets stigande inflytande beröfvade honom dock redan 1705 sigillbevararämbetet. Efter torysegern 1710 blef han i stället lordpresident, från hvilket ämbete emellertid Georg I vid sin tronbestigning 1714 omedelbart aflägsnade honom. S. byggde 1703 Buckingham house i London på den plats, där nu det sålunda efter honom uppkallade kungaslottet Buckingham palace står. - S beskyddade Dryden och Pope samt sysslade på lediga stunder själf med vittert författarskap. Bland hans dikter märkas Essay ön poetry och Essay ön satire; han tog sig äfven det orådet före att efter tidens smak bearbeta Shaksperes "Julius Caesar" till två fristående dramer Julius Ccesar och Marcus Brutus. Pope ombesörjde 1723 en samlad edition af hans Works (4:e uppl. 1753). Ätten utslocknade med hans son 1735. 1-2. V.S-g. Sheffieldprogrammet [ʃe'fīld-], ett under tullstriden i England af A. J. Balfour i ett tal 1 okt. 1903 på konservativa partimötet i Sheffield framlagdt medlande regeringsprogram i tullfrågan. Se Balfour, sp. 770. Shehol, kinesisk stad. Se Djehol. Sheikh, engelsk namnform för Scheich (se d. o.) Shei! [}i'l], Richard Lalor, irländsk politiker, f. 17 aus:. 1791 vid Drumdowney på Irland, d. 23 maj 1851 i Florens, blef 1814 advokat och var 1823-29 jämte 0'Connell ledare af agitationen för katolikernas emancipation. Medlem af underhuset från 1829, deltog han med glänsande vältalighet i pila debatter rörandf irländska förhål-landen. 1839-41 var han i Melbournes ministär