- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
303-304

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shop - Shorea - Shoreditch - Shoreham by sea l. New Shoreham - Shorncliffe camp - Short, James - Short-dated securities - Shorthand - Shorthouse, Joseph Henry - Short story - Short ton - Shoshoner - Shoshone river - Shoshong - Shotoku-diashi - Shotts, Shotts Iron works - Shrapnel, granatkartesch - Shreveport - Shrewsbury

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Shop [ʃå'p], eng., handelsbod, butik, krambod. Bland svenska arbetare i Norrland o. s. v. nyttjas uttrycket "ölshop". -- Shopping, "go shopping", gå omkring i butiker och rota igenom varorna (på fruntimmersmaner), alltför ofta utan att köpa någonting. Sho'rea Roxb., bot., växtsläkte af fam. Dipterocarpaceæ, hvars 87 arter äro stora, ofta sällskapligt växande träd i Syd-Asien med mörk kärnved, oftast glatta och glänsande, läderartade, hela och helbräddade blad och blommor i rikblommiga vippor af ensidiga ax. Frukten omslutes af foderflikarnas nedre del. Af fruktens vingar (de utvuxna foderflikarna) äro 3 större än de öfriga. S. robusta, salträdet, är näst tekträdet det viktigaste skogsträdet i Främre Indien. Det fasta och varaktiga virket utgör här, särskildt på Gangesslätten och i Bengalen, det viktigaste byggnadsvirket. Trädet lämnar äfven ett värdefullt harts. Ett vackert, varaktigt virke erhålles äfven af S. obtusa, burmanernas thitya. S. Wiesneri på Sumatra är moderväxten till dammarharts. Äfven andra arter lämna värdefullt virke, harts och olja (ur fröna). G. L-m. Shoreditch [ʃå͡ə'ditʃ], en af Londons metropolitan boroughs (se London, sp. 1046), belägen mellan Finsbury och Bethnal Green. 266 har. 111,390 inv. (1911). Det är ett fattigt och trångbyggdt område, bebodt företrädesvis af handtverkare. Shoreham by sea [ʃå͡ə'rəm ba͡ı sī'] 1. New Shoreham, stadsliknande samhälle (urban district) i engelska grefsk. West-Sussex, vid Adurs utlopp i Engelska kanalen. 5,731 inv. (1911). Skeppsvarf. Ostronfiske. Betydande handel, företrädesvis med trä. 1,5 km. nordligare ligger byn Old-S., med en gammal normandisk kyrka. (J. F. N.) Shorncliffe camp [ʃå'nklif kä'mp], eng. Se Hythe. Short [Jå't], James, engelsk optiker, f. 10 juni 1710 i Edinburgh, d. 14 juni 1768 i Newington Butts vid London, erhöll efter studier i matematik och mekanik filosofisk doktorsgrad i Edinburgh, blef 1737 medlem af Royal society och vann stort anseende och betydlig förmögenhet genom konstruktion af kikare, spegelteleskop o. d. Bland S:s många skrifter märkas iakttagelser öfver planeterna Merkurius och Venus samt A method of working the object-glasses of refracting telescopes truly spherical (postumt 1769). 1757 blef han led. af Sv. vet. akad. Short-dated securities [jå't-déitid sikjö'oritis], eng. Se Skattkammarväxel. Shorthand [jå'thänd], eng. Se Longhand. Shorthouse [jå'tha1is], Joseph Henry, engelsk författare, f. 1834 i Birmingham, d. 1903 i Edgbaston, utgaf sitt första arbete, den historiska romanen John Inglesant, 1881 och vann därmed ett visst rykte som en novellist med allvarligt uppsåt och religiöst filosofisk läggning. Hans senare verk (The little schoolmaster Mark, 1883, Sir Percival, 1886, m. fl.) ökade emellertid ej hans reputation. Hans änka offentliggjorde 1905 S:s "Life, letters and literary remains" (2 bd). Short story [ʃå't stå'əri], eng., kort berättelse; termen nyttjas numera allmänt för att beteckna en modern art af novell, som af denna har upptagit sammanträngdheten och af romanen själsutvecklingen. Den är särskildt amerikanernas älsklingsform. Se Ch. R. Barrett, "Short story writing" (1900), Brander Mathews, "The philosophy of the short story" (1901), Essenwein, "How to write the short story" (1908), G. Gerwy, "The art of the short story" (1909), och Barry Pain, "The short story" (1915). R-n B. Short ton [jå't ta'n], eng. Se Nord-Amerikas förenta stater, sp. 1198. Shoshoner [jåujåu^ner], en indianstam' i Nord-Amerika. Se Indianer, sp. 496. Shoshone river [Jäujäu^i ri'v8]. Se Snake river. Shoshong [ʃəʃå'ŋ], förr bamangvatostammens bland betsjuanerna hufvudstation, belägen i nuv. brittiska protektoratet Betsjuanaland, på gränsen till Kalahariöknen vid en intermittent biflod till Limpopo, var mötesplats för handelsvägarna från n och s. och af betydande vikt för tidigare forskningsresande och köpmän i södra Central-Afrika samt tidigt missionsstation samt hade 1885 20--30 tusen inv., hvaraf ett 20-tal européer, men omkr. 1890 flyttade bamangvatostammens höfding Khama, på grund af vattenbrist, från S. till Palapye (80 km. n. ö. om S.) och senare till Serowe, n. v. om Palapye, och S. hade för några år sedan endast omkr. 800 inv. Wbg. Shotoku-diashi [ja-]. Se bd XII, sp. 1448. Shotts [jå;ts], Shotts Iron works, kommun (civil parish) i östra delen af skotska grefsk. Lanark. 18,433 inv. (1911). Järngrufvor och järnverk. J. F. N Shrapnel [jrä'pnl], eng., artill., granatkartesch (se d. o.), så kallad efter uppfinnaren, engelske öfversten sir Henry Shrapnel (f. 1761, d. 1842). Shreveport [ʃrī'vpåt], stad i nordamerikanska staten Louisiana, vid Red river och Texas--Pacific-järnvägen. 28,015 inv. (1910). Fabriker för bomullsfröolja och maskiner, betydlig handel med bomull, ull, boskap, hudar, talg m. m. Ångbåtsförbindelse med New Orleans på den segelbara Red river. J. F. N. Shrewsbury [ʃrō'sbəri], hufvudstad i engelska grefsk. Shropshire, vid floden Severn och North-Western- m. fl. järnvägar. 29,389 inv. (1911). Öfver floden leda fyra broar. Gatorna äro oregelbundna, men erbjuda ett pittoreskt utseende genom sin rikedom på gamla korsvirkeshus. Delar af stadens forna murar kvarstå ännu äfvensom af ett slott och ett kloster, uppförda på 1000-talet. Anmärkningsvärda byggnader äro bl. a. tre kyrkor i normandisk stil, från 900- och 1000-talen, den af Edvard VI 1551 inrättade latinskolan och ett vackert rådhus från 1500-talet, en saluhall från 1595 m. fl. Sydväst om staden ligger en storartad park. S. är säte för en katolsk biskop och har en ny katolsk katedral, bibliotek och museum. Dess industri omfattar järngjuteri, garfveri, glasmåleri samt tillverkning af landtbruksredskap. Liflig handel med landtmannaprodukter m. m. -- Staden, urspr. kallad Pengwerne, grundlades på 400-talet och var säte för furstarna af Powis. Under namn af Scrobbesbyrig var den under sachsarnas välde högst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 16:56:13 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free