betydande. Efter normandernas eröfring (1066) förlänades den ("Shropsbury") åt Roger de Montgomery, som där uppförde ett slott. Ehuru gång på gång bränd af walesarna, var staden 1283 och 1398 säte för parlament. 1403 vann Henrik IV vid S. en blodig seger öfver Henry Percy. I S. föddes Ch. Darwin, hvars staty står framför biblioteks- och museibyggnaden, latinskolans forna byggnad, där han var lärjunge. (J. F. N.) Shrewsbury [jrö'sbari], engelsk adelstitel. Redan Vilhelm Eröfrarens troman Roger de Montgomery (f. omkr. 1030, d. 1094) bar titeln earl af S. Den ärfdes af hans son Robert de Belesme (l. Bellême), en af de mäktigaste stormännen i Normandie, hvilken på grund af stämplingar mot Henrik I (1101), beröfvades sina förläningar och värdigheter. 1442 gafs earlvärdighet af S. åt John Talbot, i hvars släkt den alltsedan gått i arf. Den 12 :e earlen af S. bar 1694-1718 titeln hertig af S., som utslocknade med hans död. Se Talbot. Shropshire [ʃrå'pʃı͡ə], Shrop l. Salop, grefskap i västra England, begränsadt i n. af Cheshire, i ö. af Stafford, i s. af Worcester, Hereford och Radnor, i v. af Montgomery och Denbigh. 3,487 kvkm. 246,307 inv. (1911). I s. v. är landet uppfylldt af utgreningar från de walesiska höjdsträckningarna, men i n. ö. däremot bördigt och slätt. Det vattnas af Severn med dess bifloder Vyrnwy, Perry, Tern, Worf m. fl. Hufvudnäringar äro jordbruk och boskapsskötsel samt bergsbruk, hvars produkter utgöras af järn, bly, stenkol och kalksten. Bland industriella företag märkas järn-, linne-, ylle- och porslinsmanufakturer. Hufvudort är Shrewsbury. (J. F. N.) Shropshirerasen [ʃrå'pʃı͡ə-], husdjurssk., en engelsk fårras, som numera är mycket spridd och omtyckt i Sverige samt af stor betydelse för vår fårafvel. Bildad genom korsning af några landtraser med Southdownrasen, erkändes den först 1859 som ren ras. Till sitt yttre är rasen väl utvecklad (se Fårsläktet, pl. II). Hela kroppen med undantag af nosen och öronen täckes af hvit, tät, fin och medellång ull, som årligen afkastar i medeltal 3,2-3,6 kg. Nosen och öronen äro svarta, men f. ö. är huden rosafärgad utan blåa eller mörka fläckar. Rasen är medelstor och snabbvuxen, har fast konstitution samt en underbar förmåga att acklimatisera sig i olika länder. I Sverige stamboksföres rasen endast i Malmöhus län, emedan stamboksföring af får ännu ej blifvit införd i det öfriga Sverige. H. F. S. H. T., förk. för lat. salvo honoris titulo eller sine honoris titulo, med uteslutande af hederstiteln. S. H. T., ett af K. M. Appelberg (se denne) hösten 1850 i Uppsala stiftadt ordenssamfund. Moderlogen har sitt säte i Uppsala, och filialloger finnas i Stockholm ("Carl Michael". stiftad 1856), Kalmar ("Epicur", 1859), Göteborg ("Heimdall", 1868) och Linköping ("Jojachim". 1880). I en af samfundets publikationer skrifver stiftaren, att han af ser "ett slutet sällskap, från hvilket all tråkighet kan utestängas, och där alla, svärmande för harmlöst skämt, sång och ynglingaglädje, endast hafva egen och andras trefnad till mål". Karakteristiskt är bl. a. det absoluta vetot vid inval. Samfundet publicerade 1852 "Vilod Sviloim Oävsof. Ett gladt sällskaps förhandlingar", och från 1853 ha utgetts 38 bd "Tal och kväden i samfundet S. H. T."; dessutom "Bidrag till samfundet S. H. T:s historia" (1894), "Minnen och skildringar ur Stockholmslogens historia 1851-1896" (1896), "Jojachim 1880-1904. Bidrag till samfundet S. H. T:s historia" (1905), "S. H. T. Carl Michael 1896-1916" (1916), "Tal och kväden i filiallogen Epicur" (1879) m. m. (se vidare "Försök till en S. H. 'T.-bibliografi", Kalmar, 1912). Antalet af i samfundet invalda medlemmar utgör f. n. (till hösten 1916) omkr. 3,250. Jfr Ordenssamfund. Shuck., vid djurnamn förkortning för engelske entomologen William Edward Shuckard, f. 1802, d. 1868. Shugetsu [jo-], japansk målare. Se Japansk konst, pl. I. Shugo [jo'gå], jap. Se bd XII, sp. 1456. Shukoran [jo-], flod på Formosa. Shull [ja7!], George Harrison, nordamerikansk botanist, f. 15 april 1874 i Clarke Co., Ohio, blef filos, doktor i Chicago 1904, var 1902 -04 assistent vid Förenta staternas byrå för växtindustri m. fl. befattningar och är sedan 1904 anställd vid stationen för experimentell utvecklingslära i Cold spring harbor, Long Island. S. är en känd forskare och författare inom växternas variation, hybridisering och ärftlighet. C. Lmn. Shumshu [joVjo], ö, den nordligaste bland Kurilerna under 50° 56' n. br. Shunt [ja'nt], eng., förbiledning, grenledning, fys. Med en galvanometer, som lämpar sig endast för svaga strömmar, kan man uppmäta äfven starkare sådana, om man vid hufvudledningen anbringar en förbiledning (shunt) på det sätt, att dess båda ändar sluta på ömse sidor om galvanometern. Denna genomflytes då blott af en del af den elektriska strömmen. Till shunt används med fördel en reostat eller motståndslåda, hvari motståndet efter behag kan ökas eller minskas. (Jfr Elektriska mätinstrument, sp. 292). Vid dynamomaskiner och elektriska motorer låter man ofta endast en gren af hufvudströmmen passera genom lindningarna kring magnetkärnorna, s. k. shuntkoppling. Se därom närmare Elektriska maskiner, sp. 262. (T. E. A.) Shuntreglering [ja'nt-]. Se Båglampa, fig. 6. Shuri [ʃori], stad på japanska ön Okinava, en af Riu-Kiu-öarna. 23,827 inv. (1908). Odling af ris, batater, sockerrör, tobak, bomull. Tillverkning af papper. S. har förr varit öns hufvudstad; numera är Naba det. J. F. N. Shuru-tso, sjö i södra Tibet, upptäckt af S. Hedin (se d. o., sp. 204). Shuster [ji^ste], William Morgan, nordamerikansk finansman, persiska regeringens finansielle rådgifvare, f. 23 febr. 1877 i Washington, användes 1898 i amerikanska krigsministeriet, var tulltjänsteman 1899-1901 på Cuba och 1901-06 på Filippinerna, var 1906-09 medlem af förvaltnings- och lagstiftningskommissionen där och utnämndes i maj 1911 för tre års tid till persiska regeringens finansielle rådgifvare med kontrollbefogenhet öfver såväl statens inkomster som dess utgifter. England och Ryssland hade endast motvilligt tolererat S:s utnämning och motarbetade