Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sherrycobbler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande. Efter normandernas eröfring (1066)
förlänades den ("Shropsbury") åt Roger de Montgomery,
som där uppförde ett slott. Ehuru gång på gång
bränd af walesarna, var staden 1283 och 1398 säte
för parlament. 1403 vann Henrik IV vid S. en blodig
seger öfver Henry Percy. I S. föddes Ch. Darwin, hvars
staty står framför biblioteks- och museibyggnaden,
latinskolans forna byggnad, där han var lärjunge.
(J. F. N.)
Shrewsbury [jrö’sbari], engelsk adelstitel. Redan
Vilhelm Eröfrarens troman Roger de Montgomery
(f. omkr. 1030, d. 1094) bar titeln earl af S. Den
ärfdes af hans son Robert de Belesme (l. Bellême),
en af de mäktigaste stormännen i Normandie,
hvilken på grund af stämplingar mot Henrik I (1101),
beröfvades sina förläningar och värdigheter. 1442
gafs earlvärdighet af S. åt John Talbot, i hvars släkt
den alltsedan gått i arf. Den 12 :e earlen af S. bar
1694-1718 titeln hertig af S., som utslocknade med
hans död. Se Talbot.
Shropshire [ʃrå’pʃı͡ə], Shrop l. Salop, grefskap i
västra England, begränsadt i n. af Cheshire, i ö. af
Stafford, i s. af Worcester, Hereford och Radnor,
i v. af Montgomery och Denbigh. 3,487 kvkm. 246,307
inv. (1911). I s. v. är landet uppfylldt af
utgreningar från de walesiska höjdsträckningarna,
men i n. ö. däremot bördigt och slätt. Det vattnas
af Severn med dess bifloder Vyrnwy, Perry, Tern,
Worf m. fl. Hufvudnäringar äro jordbruk och
boskapsskötsel samt bergsbruk, hvars produkter
utgöras af järn, bly, stenkol och kalksten. Bland
industriella företag märkas järn-, linne-, ylle-
och porslinsmanufakturer. Hufvudort är Shrewsbury.
(J. F. N.)
Shropshirerasen [ʃrå’pʃı͡ə-], husdjurssk., en
engelsk fårras, som numera är mycket spridd och
omtyckt i Sverige samt af stor betydelse för vår
fårafvel. Bildad genom korsning af några landtraser
med Southdownrasen, erkändes den först 1859 som
ren ras. Till sitt yttre är rasen väl utvecklad
(se Fårsläktet, pl. II). Hela kroppen med undantag
af nosen och öronen täckes af hvit, tät, fin och
medellång ull, som årligen afkastar i medeltal 3,2-3,6
kg. Nosen och öronen äro svarta, men f. ö. är huden
rosafärgad utan blåa eller mörka fläckar. Rasen är
medelstor och snabbvuxen, har fast konstitution
samt en underbar förmåga att acklimatisera sig
i olika länder. I Sverige stamboksföres rasen
endast i Malmöhus län, emedan stamboksföring af
får ännu ej blifvit införd i det öfriga Sverige.
H. F.
S. H. T., förk. för lat. salvo honoris titulo eller
sine honoris titulo, med uteslutande af hederstiteln.
S. H. T., ett af K. M. Appelberg
(se denne) hösten 1850 i Uppsala stiftadt
ordenssamfund. Moderlogen har sitt säte i
Uppsala, och filialloger finnas i Stockholm
("Carl Michael". stiftad 1856), Kalmar ("Epicur",
1859), Göteborg ("Heimdall", 1868) och Linköping
("Jojachim". 1880). I en af samfundets publikationer
skrifver stiftaren, att han af ser "ett slutet
sällskap, från hvilket all tråkighet kan utestängas,
och där alla, svärmande för harmlöst skämt, sång och
ynglingaglädje, endast hafva egen och andras trefnad
till mål". Karakteristiskt är bl. a. det absoluta
vetot vid inval. Samfundet publicerade 1852 "Vilod
Sviloim Oävsof. Ett gladt sällskaps förhandlingar", och från
1853 ha utgetts 38 bd "Tal och kväden i samfundet
S. H. T."; dessutom "Bidrag till samfundet S. H. T:s
historia" (1894), "Minnen och skildringar ur
Stockholmslogens historia 1851-1896" (1896), "Jojachim
1880-1904. Bidrag till samfundet S. H. T:s historia"
(1905), "S. H. T. Carl Michael 1896-1916" (1916),
"Tal och kväden i filiallogen Epicur" (1879) m. m. (se
vidare "Försök till en S. H. ’T.-bibliografi", Kalmar,
1912). Antalet af i samfundet invalda medlemmar
utgör f. n. (till hösten 1916) omkr. 3,250. Jfr
Ordenssamfund.
Shuck., vid djurnamn förkortning för engelske
entomologen William Edward Shuckard, f. 1802, d. 1868.
Shugetsu [jo-], japansk målare. Se Japansk konst,
pl. I.
Shugo [jo’gå], jap. Se bd XII, sp. 1456.
Shukoran [jo-], flod på Formosa.
Shull [ja7!], George Harrison, nordamerikansk
botanist, f. 15 april 1874 i Clarke Co., Ohio,
blef filos, doktor i Chicago 1904, var 1902 -04
assistent vid Förenta staternas byrå för växtindustri
m. fl. befattningar och är sedan 1904 anställd vid
stationen för experimentell utvecklingslära i Cold
spring harbor, Long Island. S. är en känd forskare
och författare inom växternas variation, hybridisering
och ärftlighet. C. Lmn.
Shumshu [joVjo], ö, den nordligaste bland Kurilerna
under 50° 56’ n. br.
Shunt [ja’nt], eng., förbiledning, grenledning,
fys. Med en galvanometer, som lämpar sig endast för
svaga strömmar, kan man uppmäta äfven starkare sådana,
om man vid hufvudledningen anbringar en förbiledning
(shunt) på det sätt, att dess båda ändar sluta på ömse
sidor om galvanometern. Denna genomflytes då blott af
en del af den elektriska strömmen. Till shunt används
med fördel en reostat eller motståndslåda, hvari
motståndet efter behag kan ökas eller minskas. (Jfr
Elektriska mätinstrument, sp. 292). Vid dynamomaskiner
och elektriska motorer låter man ofta endast en gren
af hufvudströmmen passera genom lindningarna kring
magnetkärnorna, s. k. shuntkoppling. Se därom närmare
Elektriska maskiner, sp. 262. (T. E. A.)
Shuntreglering [ja’nt-]. Se Båglampa, fig. 6.
Shuri [ʃori], stad på japanska ön Okinava, en
af Riu-Kiu-öarna. 23,827 inv. (1908). Odling
af ris, batater, sockerrör, tobak,
bomull. Tillverkning af papper. S. har förr
varit öns hufvudstad; numera är Naba det.
J. F. N.
Shuru-tso, sjö i södra Tibet, upptäckt af S. Hedin
(se d. o., sp. 204).
Shuster [ji^ste], William Morgan, nordamerikansk
finansman, persiska regeringens finansielle
rådgifvare, f. 23 febr. 1877 i Washington,
användes 1898 i amerikanska krigsministeriet, var
tulltjänsteman 1899-1901 på Cuba och 1901-06 på
Filippinerna, var 1906-09 medlem af förvaltnings-
och lagstiftningskommissionen där och utnämndes i
maj 1911 för tre års tid till persiska regeringens
finansielle rådgifvare med kontrollbefogenhet öfver
såväl statens inkomster som dess utgifter. England
och Ryssland hade endast motvilligt tolererat S:s
utnämning och motarbetade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
