- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
435-436

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Signal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

435 Signal 436 (eller tillhörande båda) stå: mist-, is- och storm-varningssignaler. Båtsignaler kallas stundom med enklaste materiel (näsduk, mössa, tygstycke etc.) afgifna signaler. - De optiska signalerna indelas vidare i dag- och nattsignaler; de akustiska och de elektriska äro naturligtvis lika dag och natt, men anmärkningsvärdt är, att gnistsignalerna ha betydligt större räckvidd under mörker än under dager. De optiska dagsignalerna utgöras i de flesta fall af flaggsignaler, som enligt den internationella signalboken ha det utseende och den benämning vidstående färgplansch utvisar. Vissa flaggsignaler, hissade ensamma, ha dessutom särskild betydelse, t. ex. S: "jag behöfver lots" (internationell lotssignal; jfr Lotssignal). De allra flesta flaggsignalerna af ges emellertid med 2 eller 3 signaltecken, hissade ("öfver hvarandra") på samma sejnfall ("två-" eller "treställiga" signaler). För afgif-vande af namn på fartyg eller orter användas "fyr-ställiga" signaler. Internationella signa l b o k e n, äfven kallad signalkoden eller internationella koden (eng. International code), scm reglerar internationella signalsystemet, någon gång äfven kommersiella koden (eng. commercial code of signals], är hufvudsakligen af sedd för bruk inom handelsflottorna, men kan användas äfven af örlogsfartyg för signalering med såväl handelsfartyg som främmande örlogsfartyg och signal-stationer i land. "Den möjliggör utbytande medelst signaler af frågor, svar, befallningar och korta meddelanden af olika slag vare sig mellan fartyg eller mellan fartyg och signalstationer, oafsedt om den signalerande och den mottagande tillhör samma nation eller icke". Den utgafs 1857 och omredigerades 30 år därefter af en af Board of trade tillsatt kommitté. Sedan en reviderad upplaga undergått granskning "af de utländska sjömakterna", omarbetades verket ånyo samt utkom fullständigt i sitt nuv. skick 1899; det är antaget af de allra flesta sjöfarande nationer och efter hand öfversatt till en mängd olika språk. För Sverige gäller den nya upplagan från l jan. 1901. Denna innehåller hufvudsakligen dels för mottagande af signaler alla internationella signaler och deras betydelse, ordnade efter signaltecknen, dels för afgifvande af signaler alfabetiskt ordnade ord och satser samt ortnamn jämte mot dessa svarande signaler, samt därjämte erforderliga bestämmelser för signalering, särskilda nödsignaler, föreskrifter för afståndssignalering, för signalering med semafor och enligt Morses system m. m. Hvarje örlogsflotta har sin särskilda strängt hemlighållna signalbok (förr kallad signalbref) och ofta äfven säregna signalsystem och signalapparater. Dessutom använda de vid signalering ofta chiffer. Vid signalering med flaggor enligt "Internationella signalboken" hissar det fartyg, A, som önskar signalera, nationalflaggan med codestanderten under. Det mottagande fartyget, B, hissar, då det varseblifvit signalen på A, sin svarssignal (codestanderten) "på half stång". Då ,4:s "hiss" (signal eller del af signal) blifvit afläst, uppslaget i signalboken och förstådt, hissar B sin svarssignal "i topp" och bibehåller den där, till dess A nedhalar sitt hiss. B nedhalar därpå sin svarssignal "på half stång" och inväntar nästa hiss o. s. v. Om flaggorna i A:s hiss icke kunna urskiljas eller deras betydelse icke förstås, bibehåller B sin svarssignal "på half stång" och hissar lämplig signal t. ex. OWL ("jag kan icke urskilja flaggorna; hissa signalen på en bättre plats"). - Nödsignaler utgöras antingen af kanonskott eller andra knallsignaler, aflossade med omkr. en minuts mellantid, eller af oafbrutet begagnande af någon mistsignalapparat (se nedan) eller, under dager, af internationella signalen NC eller af en af-ståndssignal, bestående af en fyrkantig flagga jämte en (väf-)kula eller, under mörker, eldslågor (brinnande tjärtunnor o. d.) eller raketer eller i luften exploderande bomber, afskjutna en i sänder med korta mellantider. - Afståndssignaler användas, då färgerna å flaggsignaler ej kunna a b c d e f Fig. 1. Några prof på af ståndssignaler med toner, kulor och cylindrar: a) = 1. 2. På grund; behöfver omedelbar hjälp, b) = 2. 3. Ni stafvar mot fara. c) - 3. 2. I proviantbrist (i hungersnöd), d) = 1. 1. 2. Jag är i brand. e) = 1. 2. 4. Sänd lifräddningsbåt. f) = 2. 2. 1. Behöfver lots. urskiljas, samt bestå antingen af vissa "signalfigurer" (koner, kulor och cylindrar; se fig. l a-/) eller af kulor, fyrkantiga flaggor, standertar Fig. 2. Fast semafor för kustsignalering. (Den ofvan afgifna signalen är 2. 4. 1.) och flaggor i schau (se d. o.) eller ock af fast kustsemafor. Det utmärkande tecknet för afståndssignal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 16:56:13 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free