Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigmund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Signal
436
(eller tillhörande båda) stå: mist-, is- och
storm-varningssignaler. Båtsignaler kallas stundom
med enklaste materiel (näsduk, mössa, tygstycke
etc.) afgifna signaler. - De optiska signalerna
indelas vidare i dag- och nattsignaler; de akustiska
och de elektriska äro naturligtvis lika dag och
natt, men anmärkningsvärdt är, att gnistsignalerna
ha betydligt större räckvidd under mörker än
under dager. De optiska dagsignalerna utgöras i
de flesta fall af flaggsignaler, som enligt den
internationella signalboken ha det utseende och den
benämning vidstående färgplansch utvisar. Vissa
flaggsignaler, hissade ensamma, ha dessutom
särskild betydelse, t. ex. S: "jag behöfver lots"
(internationell lotssignal; jfr Lotssignal). De allra
flesta flaggsignalerna af ges emellertid med 2 eller
3 signaltecken, hissade ("öfver hvarandra") på samma
sejnfall ("två-" eller "treställiga" signaler). För
afgif-vande af namn på fartyg eller orter användas
"fyr-ställiga" signaler. Internationella signa
l b o k e n, äfven kallad signalkoden eller
internationella koden (eng. International code),
scm reglerar internationella signalsystemet, någon
gång äfven kommersiella koden (eng. commercial code
of signals], är hufvudsakligen af sedd för bruk
inom handelsflottorna, men kan användas äfven af
örlogsfartyg för signalering med såväl handelsfartyg
som främmande örlogsfartyg och signal-stationer i
land. "Den möjliggör utbytande medelst signaler af
frågor, svar, befallningar och korta meddelanden af
olika slag vare sig mellan fartyg eller mellan fartyg
och signalstationer, oafsedt om den signalerande och
den mottagande tillhör samma nation eller icke". Den
utgafs 1857 och omredigerades 30 år därefter af
en af Board of trade tillsatt kommitté. Sedan
en reviderad upplaga undergått granskning "af de
utländska sjömakterna", omarbetades verket ånyo samt
utkom fullständigt i sitt nuv. skick 1899; det är
antaget af de allra flesta sjöfarande nationer
och efter hand öfversatt till en mängd olika
språk. För Sverige gäller den nya upplagan från l
jan. 1901. Denna innehåller hufvudsakligen dels för
mottagande af signaler alla internationella signaler
och deras betydelse, ordnade efter signaltecknen,
dels för afgifvande af signaler alfabetiskt ordnade
ord och satser samt ortnamn jämte mot dessa svarande
signaler, samt därjämte erforderliga bestämmelser
för signalering, särskilda nödsignaler, föreskrifter
för afståndssignalering, för signalering med semafor
och enligt Morses system m. m. Hvarje örlogsflotta
har sin särskilda strängt hemlighållna signalbok
(förr kallad signalbref) och ofta äfven säregna
signalsystem och signalapparater. Dessutom använda
de vid signalering ofta chiffer. Vid signalering med
flaggor enligt "Internationella signalboken" hissar
det fartyg, A, som önskar signalera, nationalflaggan
med codestanderten under. Det mottagande fartyget,
B, hissar, då det varseblifvit signalen på A, sin
svarssignal (codestanderten) "på half stång". Då ,4:s
"hiss" (signal eller del af signal) blifvit afläst,
uppslaget i signalboken och förstådt, hissar B sin
svarssignal "i topp" och bibehåller den där, till dess
A nedhalar sitt hiss. B nedhalar därpå sin svarssignal
"på half stång" och inväntar nästa hiss o. s. v. Om
flaggorna i A:s hiss icke kunna urskiljas eller deras
betydelse icke förstås, bibehåller B sin svarssignal
"på half stång" och hissar lämplig signal t. ex. OWL
("jag kan icke urskilja flaggorna; hissa signalen på
en bättre plats"). - Nödsignaler utgöras antingen
af kanonskott eller andra knallsignaler, aflossade
med omkr. en minuts mellantid, eller af oafbrutet
begagnande af någon mistsignalapparat (se nedan)
eller, under dager, af internationella signalen
NC eller af en af-ståndssignal, bestående af en
fyrkantig flagga jämte en (väf-)kula eller, under
mörker, eldslågor (brinnande tjärtunnor o. d.) eller
raketer eller i luften exploderande bomber, afskjutna
en i sänder med korta mellantider. - Afståndssignaler
användas, då färgerna å flaggsignaler ej kunna
a b c d
e f
Fig. 1. Några prof på af ståndssignaler med
toner, kulor och cylindrar: a) = 1. 2. På grund;
behöfver omedelbar hjälp, b) = 2. 3. Ni stafvar mot
fara. c) - 3. 2. I proviantbrist (i hungersnöd),
d) = 1. 1. 2. Jag är i brand. e) = 1. 2. 4. Sänd
lifräddningsbåt. f) = 2. 2. 1. Behöfver lots.
urskiljas, samt bestå antingen af vissa
"signalfigurer" (koner, kulor och cylindrar; se fig. l
a-/) eller af kulor, fyrkantiga flaggor, standertar
Fig. 2. Fast semafor för kustsignalering.
(Den ofvan afgifna signalen är 2. 4. 1.)
och flaggor i schau (se d. o.) eller ock af
fast kustsemafor. Det utmärkande tecknet för
afståndssignal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
