Simferopol [-å'pål], lillry. Symferopil, hufvudstad i ryska guv. Taurien, naturskönt beläget på sydvästra Krim, vid floden Salgir och Charkov--Sevastopol-banan. 71,755 inv. (1912). Staden består af en europeisk (rysk) del, välbyggd, af sten, och tatarstaden, med trånga och smutsiga gator, mest bebodd af tatarer och judar; den har en mängd gudstjänstlokaler för olika bekännare, 2 gymnasier, ett tatariskt och ett ortodoxt seminarium, ett naturhistoriskt och ett historiskt museum samt ett naturvetenskapligt sällskap, som utger handlingar. S. har betydande trädgårds- och fruktodling, men ringa industri. Handel med jordbruksprodukter. I grannskapet låg den lilla fästningen Neapolis, som anlades långt före den kristna tidräkningen och stod kvar till slutet af 200-talet e. Kr. Senare anlades tatarstaden Akmedschid (Akmedsjid), som på 1600-talet var residens för kanens högste befälhafvare. 1736 togs och brändes staden af ryssarna, och 1784, sedan Krims eröfring fullbordats, fick den sitt nuv. namn. (J. F. N.) Simfåglar, Natatores, zool. Under denna benämning sammanförde den äldre fågelsystematiken peli-kanfåglar, måsfåglar, gumpfotingar och andfåglar, hvilka numera bruka fördelas på skilda ordningar, emedan de egenskaper, som för dem äro gemensamma, uppfattas som en produkt af likartadt eller öfverensstämmande lefnadssätt och ej beroende på ett närmare genetiskt samband. L-e. Simfötter hos fåglarna benämnes den fotform, som utmärkes genom korta tår och en liten eller ingen baktå och genom förekomsten af en simhud, som förenar de tre främre tårna sinsemellan. L-e. Simgördel. Se S i m k u n n i g h e t, sp. 569. badet i Stockholm uppfördes med en simhall af 23V2 m. längd. I Stockholm finnes sedan 1906 ytterligare en simhall af samma dimensioner, nämligen Mälarbadet. I Norrköping uppfördes 1915 -16 den tredje simhallen. I öfrigt finnas i landet endast smärre "simhallar", som äro mycket litet tillfredsställande för simidrottsligt bruk. E. B-11. Simhäsana-dvätrirhcikä (sanskr., eg. Lejonsätets, d. v. s. tronens, 32 berättelser) är en indisk berättelse- eller sagosamling, som föreställes berättad af konung Vikramas eller Yikramädityas tron (eller rättare af de 32 omkring densamma anbragta kvinnliga statyerna) för konung Bhoja af Avanti; den kallas äfven Vikrama-carita (sanskr. = Vikramas lefnad). Den är utgifven af Jibänanda Vidyäsägara (1881). Jfr A. C. Burnell, "A classified index to the sanskrit Mss. in the Palace ät Tanjore" (1880), och Weber, "Uber die Simhäsanadvätriri^ikä" (i "Indische studien", bd 15, 1878). K. F. J. Simhoppning. Se Simidrott, sp. 567. Slmia, zool. Se Orang-utansläktet. Simidrott, alla de olika öfningar, som kunna utföras i vattnet af en simkunnig människa (jfr Simkunnighet), torde vara den tidigast öfvade af alla idrotter, liksom den är den tidigast organiserade af de moderna idrotterna. Bad och simning voro väl kända af de äldsta kulturfolken. De forntida egypterna icke blott badade i floderna (jfr bibelns berättelse om Faraos dotter, som gick till floden för att bada), utan lärde sig ock att simma, såsom framgår af berättelsen, att barn af förnäma familjer uppfostrades tillsammans med kungabarnen och lärde sia: bl. a. att simma. Äfven babylonier och syrier idkade i forntiden bad i det fria, och det råder intet tvifvel om, att kun- Fig. 1. Assyrisk relief skulptur från omkr. 880 f. Kr., framställande simmande människor och visande flera olika simsätt. Simhall, öfverbyggda badbassänger (simbassänger), hvilkas storlek och öfriga anordningar äro sådana, att de möjliggöra utöfvandet af simidrott. I regel byggas simhallar i samband med större varmbadinrättningar, enär på så sätt uppvärmningen af den stora vattenmassan i bassängen underlättas. I England är det dock rätt vanligt, att simhallar byggas utan dylik kombination med varmbadinrättningar, och simhallsbadet är i Storbritannien den ojämförligt mest använda formen för folkbad, hvilket framgår redan af det stora antalet simhallar i de engelska städerna. Enligt en 1913 offentliggjord officiell förteckning öfver kommunala simhallar i England funnos i London 115, i Manchester 33, i Liverpool 15, i Birmingham 14, i Leeds 14, i Bradford 13, i Salford 11 o. s. v. - I Sverige byggdes den första för simidrott tjänliga simhallen först 1903, då Central- skapen i simning var allmänt spridd bland folket. Assyriska skulpturer lämna nämligen de äldsta direkta vittnesbörden om simning. Det är därvid särskildt ett slags farkoster af luftfyllda skinn, som begagnades af fiskare och andra, långt innan verkliga båtar voro i bruk, hvilkas användning ger stöd för, att simningen var känd äfven i de allra äldsta tiderna. Åtskilliga assyriska skulpturer i British museum från omkr. 880 f. Kr. framställa simmande människor (se fig. 1). Man lägger märke till, att flera af de framställda figurerna inta alldeles lika ställningar som dem, hvilka illustrera kast-sim och bröstsim i våra nutida simböcker. Icke heller för de västsemitiska folken var simningen främmande, hvilket framgår redan af det faktum, att i bibeln på ett och annat ställe en simmares rörelser tas upp till liknelser för att göra språket mer lefvande och handlingen mer åskådlig. Hos