att undsätta fästningen Kars. S. var 1857 brittisk
kommissarie vid utstakningen af rysk-turkiska gränsen
i Asien samt 1858-60 generalkonsul i Warschau,
blef 1868 generalmajor, 1872 generallöjtnant, 1877
general och 1890 fältmarskalk. Han var 1875-80
generalinspektör öfver befästningsanläggningarna
i England, bevistade som militär delegerad
Berlinkongressen 1878 samt var 1884-88 guvernör
på Malta. V. S-g.
Simms [si'ms],
William Gilmore, amerikansk
författare, f. 1806 i Charleston i Syd-Carolina,
d. 1870, blef advokat 1827, men egnade sig från 1832
hufvudsakligen åt litteraturen. Bland hans skrifter
märkas åtskilliga romaner med ämnen från amerikanska
frihetskriget och lifvet i sydstaterna (
The Yemassee,
1835,
The kinsmen, 1841 m. fl.), småberättelser
(den af Poe berömda
Grayling m. fl.), biografier
m. m. Monografier öfver S. af Cable (1888), Trent
(1892) och Link (1897).
Simnan, stad. Se
Semnan.
Simnel [si'mnel],
Lambert, engelsk bedragare,
f. omkr. 1477, d. tidigast 1534, var sannolikt son
till en småhandlande eller handtverkare i Oxford
och utgaf s 1487 af en präst, Richard Symonds (eller
Simon), hvilken året förut tagit sig an gossen och
lärt honom höfviska låter, för att vara hertigen af
Warwick, son till Edvard IV:s broder, hertig Georg af
Clarence. Symonds hade först tänkt låta S föreställa
en af Edvard IV:s båda söner, om hvilka i York-kretsar
gick det ryktet, att de ej blifvit mördade i Tower,
men ett rykte, att unge Warwick aflidit där, kom
honom att ändra plan. Symonds förde S. till Irland
och vann där de ledande stormännen för hans sak
(eller åtminstone för sin plan), hvarpå S 24 maj
1487 högtidligen i Dublins katedral kröntes till
konung under namnet Edvard VI. Henrik VII hade redan
förut sökt motverka Yorkpartiets planer med S. genom
att låta föra den verklige hertigen af Warwick genom
Londons gator, men S. vann dock allt flera anhängare,
erkändes af Edvard IV:s syster, hertiginnan Margareta
af Burgund, som hennes brorson samt understöddes af
henne med ett par tusen tyska knektar. S:s vänner
landstego i iuni i Lancashire, men blefvo 16 juni
i grund slagna vid Stoke-upon-Trent. S. och prästen
Symonds togos till fånga; den senare straffades med
lifstids fängelse, men S. benådades, fick anställning
vid hofvet som kökspojke och beiordrades sedermera
till kunglig falkenerare. Hans senare lefnadsöden
äro okända; bevisligen lefde han ännu 1534. Jfr
J. Gairdner, "Henry VII", och H. S. L. Fisher
i "Pohtical history of England" del V (1906).
V.S-g.
Simning. 1.
Idrottst. Se
Simidrott och
Simkunnighet. - 2.
Ridk.
Simning med häst behöfver
stundom tillgripas, då inga andra medel stå till
buds för ryttaren att komma öfver ett hindrande
vattendrag. I de flesta fall bör härvid dock tillfälle
ges att öfverföra persedlar och äfven ryttare på
båtar, simsäckar (se d. o.) eller flottar, under det
att hästarna tagas simmande bakom eller vid sidan
om farkosten (se fig. 1). Dock kunna förhållandena
stundom vara sådana, att äfven ryttarna själfva
måste taga sig öfver medelst simning, i hvilket fall
ryttaren, hållande i manen (eller svansen) på hästen,
åtföljer och styr denne
under ofverfarten, öfningar i simning afse dels
att vänja hästarna att simma bakom eller vid sidan
Fig. 1.
af roddbåtar, flottar m. m., dels att vänja ryttare
och hästar att simma tillsammans (se fig. 2). Sim-
Fig. 2.
öfningar med hästar bedrifvas vanligen endast på af
stånd af 50 till 100 m., men de flesta hästar kunna
hålla ut att simma flera km. B. C-m.
Simnitza, stad i Rumänien. Se
Zimnicea.
Simo [slmå]. 1. Socken i Uleåborgs län, Kemi
domsaga och härad, utmed kusten, utgörande ett
konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Kuopio stift,
Kemi kontrakt. Areal 2,252 kvkm. 4,271 inv.,
finsktalande (1913). - 2. (
Simojoki) Älf, som
upprinner på Maanselkä, i Kuusamo socken, och mynnar
ut i Bottenhafvet, inom Simo socken. Den har en
längd af 160 km. och ett flodområde af omkr. 3,410
kvkm. samt är rik på lax. l o. 2. A. G. F.
Simoa, en 80 km. lång vänsterbiflod till Dramselven
i Buskerud amt, Norge, upprinner på fjällvidden
mellan Skjönne i Numedal och Gulsvik i Hallingdal,
genomströmmar i sydöstlig hufvudriktning Eggedal,
där den heter
Eggedöla, och Sigdal, där den
kallas
Sigdalselven och bildar insjön
Soneren
(8,07 kvkm., 40 m. djup), samt fortsätter genom Modums
härad till Aamots järnvägsstation. Nära utloppet
bildas Haugsfossen (33 m. hög, omkr. 2,000 hkr) och
Kongsfossen, bägge använda för stora träsliperier.
K. V. H.
Simojoki [si'måjåki], älf. Se
Simo 2.
