587 Simplikios-Simpromotion 588 Simp!i'kios (lat. SimpWcius], grekisk filosof, d. 549 f. Kr., uppträdde som lärare i Alexandria och Aten samt utvandrade till Persien, när Justinianus stängde de atenska filosofskolorna. Han var nyplato-niker och är särskildt bekant genom kommentarer till Aristoteles' skrifter. S-e. Si mplon (it. Sempione), pass i schweiziska kant. Valais, går öfver Lepontiska alperna och sammanbinder Rhöne-dalen med Tocedalen i Piemont. Den nuv. vägen öfver S., från Brig till Domo dossola (66,5 km.), anlades af Napoleon I 1800-06 och kostade öfver 18 mill. frcs. Passhöjden är 2,010 m. Ungefär 0,3 km. s. om passhöjden ligger det ståtliga hospitset (uppf. 1825), som årligen förplägar omkr. 13,000 pers. 611 större och mindre broar, 7 gallerier och tunnlar samt 20 skyddshus äro anlagda på den ofta af laviner hemsökta vägen. S. är för sin vilda naturskönhet mycket besökt af turister. Från Domodossola fortsätter Tagen till Inträ vid Lago maggiore. - 1898-1905 byggdes en järnväg genom S. till sammanknytande af förut byggda järnvägslinjer i Rhönedalen (Schweiz) och Ossoladalen (Italien). Tunneln har Simplonpasset. en längd af 19,800 m. och är Europas längsta. Den börjar vid Brig 685 m. ö. h., stiger därifrån 2 pro mille till sin högsta punkt (704 m. ö. h.) och mynnar ut vid Iselle 634 m. ö. h. Den går i nästan rak linje med undantag af en kortare böjd sträcka vid hvardera ändan. Hela anläggningen består på de lutande sträckorna af två parallella tunnlar, hvardera för ett spår, på 17 m. afstånd mellan midtlinjerna och förenade på hvarje 200 m. genom snedt gående gallerier. På den 500 m. långa horisontalsträckan n. om midtpunkten är mellanväggen bortsprängd, så att där bildas ett enda stort galleri med tillräcklig bredd för växelspår. Den västra tunneln, som tills vidare utsprängts endast som riktstoll (3,2 m. bred, 2,4 m. hög), tjänade under arbetet till luftväxling samt till framdragande af ledningar, men skall framdeles, då förhållandena så fordra, utsprängas till samma storlek som den östra, som efter murklädnadens anbringande är 5 m. bred och 5,5 m. hög. På grund af opåräknade svårigheter (starka vattenflöden och en nästan olidlig hetta, ända till 54° C.) blef arbetstiden förlängd och kostnadssumman (69,5 mill. frcs) höjd med 8,5 mill. frcs. Jfr Barbey och Boissonnas, "Route du S." (1906). J. F. N. Wbg. Simpolyper, zool. Se Coclenterata, sp. 486. Simpromotion, efter mönster af de akademiska promotionerna (se Promotion) anordnad högtidlighet, hvarvid utdelas utmärkelser för skicklighet i simkonsten. På skilda platser i Sverige hållas årligen simpromotioner, hvarvid såväl kvinnliga som manliga lärjungar, som aflagt vissa, numera af Svenska simförbundet (se d. o.) fastställda, prof promoveras (befordras) till magister-eller fcandtdai-värdighet och erhålla ett diplom (se \ Förminskadt faksiniile af simmagisterdiploni från Stockholms simsällskap 1828. fig.) med betyg på visad färdighet. Magistrarna promoveras med eklöfs- och kandidaterna med pillöfs-kransar. Sådana proftagningar och belöningar för kroppslig färdighet äro i sitt slag enastående i hela världen. Den första simpromotionen anordnades 1796 i Uppsala af Jöns Svanberg. Af honom öfvade och i simkonsten undervisade studentkamrater bekransades med hvita näckrosor (Nym,phcea alba). Hvilka prof som aflades, är icke kändt. Nästa simpromotion egde rum 1807 i Uppsala, då akademiadjunkten Gabriel Macklin promoverade 11 lärjungar. Eklöfs-, resp. pillöfskransar utdelade Uppsala simsällskap första gången 1813 åt dem (bland andra And. Fryxell), som det året promoverades till simmagistrar och simkandidater. Urspr, torde simpromotionerna ha anordnats som karikatyrer af de ceremoniösa och högtidliga promotionerna vid universitetet, men allteftersom de studenter, hvilka i Uppsala fått intresset väckt för simkonsten, utbredde densamma på skilda platser i landet och därvid äfven anordnade simpromo-