589 Simpsläktet-Simri 590 tioner, blefvo dessa proftagningar och belöningar en slags institution. Den första simpromotionen i Stockholm hölls 1827, och den första kvinnliga simmagistern i vårt land promoverades 1848 vid döfstumskolan vid Manilla. E- B~n- Simpsläktet, Cottus, zool., tillhör fam. Cottidce och ordn. Acanthopterygii (taggfeniga fiskar) inom fiskklassen. Dithörande fiskar ha stort hufvud, bredare än kroppen, hvilken är nästan konisk, baktill sammantryckt, utan fjäll, samt två ryggfenor och stora, rundade bröstfenor. Simporna äro små fiskar, som tillhöra den nordliga tempererade zonens floder och kuster. De ligga dolda under stenar och lura på byte, som består i hvarjehanda smärre vattendjur. Af de fem till Sveriges fauna hörande arterna förekomma de hvarandra närstående C. gobio, stensimpan och C. poecilovus. Fig. 1. Stengärs (Cottus poecilopus}. stengärsen (fig. 1), i både sött och salt vatten; båda skilja sig från de öfriga dels genom ringare storlek, dels genom saknaden af taggar och knölar på gällocket och hjässan. C. quadricornis, h o r n- Fig. 2. Hornsimpa (Cottus quadricornis}. s i m p a n (fig. 2), hvars gällock är försedt med flera taggar och hvars hufvud är utmärkt genom förekomsten af fyra skrofliga knölar och två på nosen belägna taggar, har ett ganska anmärkningsvärdt utbredningsområde: i Sverige finnes den i hela Bottniska viken och söderut till Gottland samt dessutom i Vättern och Vänern, men däremot ej vid västkusten. Som den f. ö. lefver i Ladogasjön, i Jenisej och Hvita hafvet, måste man antaga, att den invandrat norrifrån, då Bottniska viken samt de ofvannämnda sjöarna utgjorde delar af Norra Ishafvet. Användes som föda. - C. bubalis, o x- 1. dvärgsimpan, och C. scorpius, rötsimpan, båda utan knölar på hufvudet, men med taggar på gällocket, den förra med taggig, den senare med slät sidolinje, förekomma allmänt vid våra kuster. - Med några andra fisksläkten (såsom Sebastes, Trigla, Trachinus och andra) har simpsläktet stundom sammanförts till en grupp: kindpansrade fiskar (Gata-phracti). L-e- ' Simpson [sirms9n], Thomas, engelsk matematiker, f. 1710, d. 1761, sedan 1743 professor vid Royal academy i Woolwich, framställde bl. a. den s. k. Simpsons regel 1. Simpsons formel (se d. o.), en approximativ regel, som man i skeppsbyggeriet och vid skeppsmätning använder för att beräkna arean, tyngdpunktens läge och tröghetsmomentet af vissa ytor äfvensom fartygets dräktighet. S. var led. af sv. Vet. akad. (1757). C. K. s. Simpson [simson], Elizabeth. Se I n c h-b a l d. Simpson [simson], sir J a m e s Y o u n g, skotsk läkare, f. 7 juni 1811 i Bathgate, Linlithgow, d. 6 maj 1870 i Edinburgh, blef 1830 läkare och 1832 med. doktor samt snart därefter docent vid en fristående med. skola i Edinburgh. 1840 utnämndes han till professor i obstetrik där och förvärfvade sig som sådan snart mycket stort anseende. Sedan Morton (1846) lärt känna eterns bedöfvande verkan, anställde S. (1847) försök öfver densammas användning vid förlossningar och ådagalade s. å. kloroformens användbarhet som bedöf-ningsmedel. För sina häröfver gjorda rön lämnade han 1849 en utförlig redogörelse (Ancesthesia, or the employment of chloroform and ether in sur-gery^ midwifery, etc). Förutom denna sin oförgätliga upptäckt gjorde S. många andra betydande inlägg i sin vetenskap, hvilka finnas samlade i hans Gyncecological wo^ks (1871). S. var led. af sv. Vet. akad. (1863). - S:s brorson sir Alexander Russell S., f. 1835, d. genom olyckshändelse 1916, var den, på hvilken farbrodern, hvars medhjälpare han var i sju år, experimenterade med kloroformen. Han var 1870-1905 professor i obstetrik vid Edinburghs universitet och upphöjdes 1906 i adligt stånd. S. var "en utpräglad kristlig personlighet, som med sällsynt ifver och uthållighet deltog i allt godt verk för människors andliga och kroppsliga väl". R. T-dt. Simpsons formel (Simpsons regel), mat., en af engelske matematikern Th. Simpson (se denne) framställd formel för approximativ beräkning af en af kroklinjer begränsad plan yta. Skall man beräkna ytan af en figur, begränsad af de två parallella räta linjerna AB och CD samt af de krokiga linjerna BC och AD, så dragés en rät . linje KF parallell med AB och på lika afständ h från de båda parallella linjerna. Äro längderna af AB, EF och CD lika med a, b och c, så är enligt Simpsons formel figurens yta approximativt lika med (« + 4 + C). Större noggrannhet ernår man genom att med ekvidistanta och med AB parallella räta linjer uppdela figuren i ett antal delar och på hvarje del tillämpa den angifna formeln. I- F. Simpsons regel. Se Simpsons formel. Simpungdjuret 1. Punguttern, Chironectes minimus, zool., tillhör fam. pungråttor (Didelphyi-dce) och ordn. pungdjur (se d. o.) inom däggdjurens klass. Det är det enda pungdjur, som lefver i vatten, och skiljer sig till följd däraf från de egentliga pungråttorna därigenom, att bakfötternas tår äro förenade genom simhud. Det förekommer i Guyana, Ecuador och Brasilien. L-e. Simregeln, fys., detsamma som Amperes regel (se d. o.). Simri var höfvitsman för den ena hälften af stridsvagnarna under konung Ela i Israels rike, men anstiftade en sammansvärjning mot denne och mördade honom vid ett dryckeslag, hvarefter