uppförda byggnad, likaledes i två
våningar. Bakom rådhuset ligger stadens äldsta
byggnad,
Fig. 4. Rådhuset.
den under medeltiden uppförda Sankt Nikolaikyrkan
(fig. 5) i rundbågsstil, med takhvalf, senare
tillkomna, från spetsbågstiden. Till denna senare
hör också tornet. Utanför det egentliga stadsområdet
ligga åtskilliga större byggnader af nyare
Fig. 5. S:t Nikolaikyrkan.
datum, såsom länslasarettet, från slutet af
1860-talet, men på senare tiden betydligt utvidgadt,
epidemisjukhuset, ålderdomshemmet, folkskolan
och samskolebyggnaden. Hufvudnäringar voro ända
in i senaste tid handel med landtmannaprodukter
och sjöfart. Staden hade sålunda 1888 en ståtlig
handelsflotta om 69 skepp, alla segelfartyg. Ännu
för ett par år sedan hörde ett dussin segelfartyg
hemma i S., men det ena efter det andra afyttrades,
och 1916 fick det sista fartyget ny hemort. Mycket
har dock, i synnerhet under de senaste årtiondena,
gjorts för att skaffa staden en god hamn, och en
sådan blef i sept. 1910 färdigbyggd med en vattenareal
af öfver 20,000 kvm., 800 m. kajlinjer, nära 10,000
kvm. kajplan och 5,670 kvm. tomtplats. Härtill kommer
en särskild hamn för fiskebåtar, välbehöflig på grund
af den mängd Blekingsbåtar, som under sillfisketiden
besöka staden. Arbetet med yttre skyddsanordningar för
hamnen (ombyggnad af de stormskadade vågbrytarna)
är ännu icke afslutadt. Hamnen besöktes 1914 af 899
ankomna och afgångna fartyg
om 131,100 ton, hvaraf 277 om 47,843 ton i
utrikes fart. Stadens handlande 1911 voro 43;
fabriksindustrien är obetydlig: 6 arbetsställen 1914
med 200 arb. och ett salutillverkningsvärde af nära 3
mill. kr., hvaraf största delen kom på den Ehrnbergska
läderfabriken, den mest betydande industriella
anläggningen i sitt slag i vårt land. I staden utges
en tidning, "Simrishamnsbladet" (3 ggr i veckan),
från eget tryckeri. Kommunal mellanskola (samskola)
är upprättad i st. f. den gamla pedagogien. Mellan
S. och Tomelilla å Ystad--Eslöfsbanan färdigbyggdes
1882 en järnväg, som 1896 utsträcktes till Malmö,
och genom senare tillkomna järnvägar, som korsa den
första banan vid Gärsnäs' nära intill S. belägna
station, har S. numera lätta förbindelser äfven med
Ystad och Kristianstad. Sin första telefonledning
fick S. 1887. Dess sparbank stiftades 1853, och
sedan flera år tillbaka finnes där afdelningskontor
af Skandinaviska kredit-a.-b. Med Järrestad som
annex bildar S. ett regalt pastorat. S. omtalas
som stad redan i slutet af 1300-talet. De äldsta
stadsprivilegierna äro icke kända. Stadens namn skrefs
i äldre tider
Symershaffn,
Sömmershaffn,
Simbershaffn
och ändrades småningom till
Cimbrishamn, som länge
var "officiellt". Med folkslaget cimbrer hade namnet
helt säkert ingenting gemensamt. Antagligen har den
vid staden utmynnande Tommarpsån en gång hetat
Simbr (samma ord som i tyska flodnamnet Simmer
i Rhenprovinsen), hvaraf först blef Simbros,
sedan Simbroshaffn. Till att börja med var
S. antagligen också endast hamnplats åt den gamla
staden Tummerup (nu Tommarp), tills hamnplatsen
blef den viktigare och betydelsefullare af de två.
K. E-ff.
Simrishamn--Tomelilla järnväg. Se
Malmö--Simrishamns
järnväg.
Simrock [si;m-], Karl Joseph, tysk skald, germanist,
f. 28 aug. 1802 i Bonn, d. där 18 juli 1876, blef
1826 referendarie i preussisk tjänst, från hvilken
befattning han entledigades 1830 i anledning af en
öfver Julirevolutionen skrif-ven dikt. 1850 vardt
han professor i forn-tysk litteratur i Bonn. I
förträffliga öfversätt-ningar från den tyska
medeltidslitteraturen förstod S. att med trohjärtad
naivitet väcka denna litteraturs gestalter till
nytt lif. Sitt rykte grundlade han med en öfv. af
"Ni-belungenlied" (1827; omkr. 60 uppl.), "Gudrun"
(1842) och "Amelungenlied" (1843-49), sammanfattade
under namnet "Heldenbuch". Han nydiktade ytterligare
en mängd äldre sånger, öfversättningar af Walther
von der Vogel-weide (1833), Wolf ram von Eschenbach
(1842), Gottfr. von Strassburg (1855; 2:a uppl. 1875),
"Edda" (1851), "Heliand" (1856), "Reineke Fuchs"
(1845), Brants "Narrschiff" (1872) m. fl. Dessutom
införlifvade han med tyska litteraturen arbeten af
Shakspere samt "Fritiofs saga" af Teg-
