Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Simulacra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Simulaera-Simulera
Simula’cra, lat. Se Marionett, sp. 983.
Simula’k8r (fi. simulacre, nlat. simula’crum, af
lat. simuläre, låtja), förr bruklig benämning på
mindre stridsöfning.
Simuia’nt. Se S i m u l e r a och S i m u l a t i
o n.
Simulatiön (lat. simulUio, låtsande, förställning), i
bedrägligt syfte utfördt försök att med låtsad sjukdom
vinna någon personlig fördel. Dylika försök nämnas i
mänsklighetens historia redan tidigt, ty simulationen
är lika gammal som lögnen. Odysseus och David kunna
anföras som exempel på siinulanter under forntiden,
och bland romarna torde simulationen ha varit en
ganska vanlig företeelse, alldenstund Galenos därom
skrifvit ett arbete.
Genom förställning kunna såväl kroppsliga åkommor som
själssjukdomar förebäras, och bland de omständigheter,
som orsaka simulationsförsök, må nämnas önskan
att undgå eller slippa ifrån vapentjänst,
att befrias från straff eller att få ett redan
påbegynt fängelsestraff afkortadt, förhoppning om
skadeersättning vid olycksfallsförsäkring o. s. v. Hos
barn är skolsjukan en rätt banal anledning till mer
eller mindre lyckade simulationsförsök. Det är ju icke
sällsynt, att simulerade kroppsliga åkommor framkallas
genom yttre våld, retmedel å huden eller å ögats
bindehinnor, hvarigenom eksemartade hudaffektioner
och andra retningstillstånd kunna åstadkommas. Till
de mera rakt på sak gående och sålunda knappast till
simulations-försöken hörande angreppen på den egna
kroppen äro att räkna de sedan uråldriga tider då
och då förekommande stympningarna af ett finger,
en hand m. m. för att undgå krigstjänst. Bland
de vanligare låtsade sjukdomarna äro vidare att
nämna förlamningar, blindhet, döfhet o. s. v. En
omsorgsfull neurologisk undersökning och speciell
pröfning af åsyftade sinnesorgan torde i sådana fall
lätt afslöja ett föreliggande bedrägeri. Pröf-var
man simulanters ögon med tvenne till utseendet
alldeles lika färgade glas, af hvilka det ena är
ogenomskinligt, och sätter det senare för det friska
ögat, så kan man gifvetvis, därest den pröf-vade
det oaktadt ser, utesluta blindhet å det andra
ögat. Äfven genom stereoskopiska försök, försök med
prisma m. m. kan man klarlägga bedrägeriet. Äfven
försök att simulera döfhet kunna genom enkla
pröfningsgrepp (med stämgaffel) afslöjas. Vida mera
invecklad ställer sig frågan om simulation, när
det gäller sinnessjukdomar. Visserligen kunna fall
af simulerad sinnessjukdom förekomma, som för den
erfarne iakttagaren knappast vålla några svårigheter,
enär de låtsade symtomen genom otymplighet, klumpig
öfverdrift eller alltför ensidig betoning af något
enstaka drag så tydligt afsticka mot de naturliga
sjukdomsbilderna, att spelet genomskådas. Dylika
fall torde dock vara relativt sällsynta. Annorlunda
ställer sig saken, där psykisk abnormitet (hysteri,
börjande sinnessjukdom o. s. v.) kombineras med tydlig
simulation. Simulationsdrag kunna t. ex. förekomma
hos personer, som förut flera gånger haft anfall af
otvetydig sinnessjukdom och hos hvilka de abnorma
anlagen äro så starkt för handen, att recidiv vid en
ringa yttre anledning kunna uppträda. Under dessa
förhållanden är det möjligt för en person att, när
så befinnes
önskvärdt. framkalla ett anfall af sinnessjukdom; han
sätte- så att säga de sjukliga mekanismerna i gång
med en viljeansträngning. Genom svält t. ex. under
en eller ett par dagar gör han sig själf mottaglig
för ett anfall af sjukdomen, och när denna verkligen
inställer sig, har det hela onekligen skenet af
simulation. Ja, vederbörande kan under dylika
förhållanden själf hysa den öfvertygelsen, att
det hela varit spel och konster, om ock i själfva
verket ingen anledning finnes att betrakta sjukdomen
i och för sig som simulation. Icke sällan möter
nian hos abnorma rannsakningsfångar eller fångar,
som af all makt önska sig bort från fängelset, en
dylik "flykt i sjukdomen" som hjälp ur ett pinsamt
läge. Dylika fall af hysterisk sinnessjukdom
stå gifvetvis på gränsen till simulation. Äfven
om sjukdomen måste betraktas såsom i och för sig
verklig och genom anlag förutbildad (preformerad),
så framkallas den dock genom en medveten eller
omedveten viljeansträngning. Vederbörande sätter
det hela i gång, om också icke i scen, och när det
hela kommit till utbrott, kan det, åtminstone i
månget fall, icke hejdas. Detta oaktadt böra fall af
denna art icke behandlas med alltför mycken flathet
och eftergift; ett drag af simulation ingår däri,
som på lämpligt sätt måste näpsas, därest man för
framtiden vill förebygga, att det återupprepas. En
med sist berörda fall besläktad mekanism visar sig
hos sådana olycksfallsförsäkrade, som under missnöje
med den utbetalade ersättningen fortfara att vara
behäftade med allehanda krämpor och defekter,
förlamningar m. m. Det är för dessa en fördel
att förbli krämpfulla, enär sjukdomen stöder deras
anspråk på ökad ersättning. I dessa sammanhang röjer
sig ett rätt vanligt folkhysteriskt drag, och då
motiveringen afspelas på ett undermedvetet sätt,
har man ingen annan anledning att sammanställa
dessa fall med simulationen än hänsynen till de
många öfvergångar, som förena desamma med sådana,
där motiveringen och det verksamma viljemomentet
äro medvetna. Till simulationen hör till sist äfven
den s. k. dissimulatio-nen (lat. dissimulatio,
fördöljande), hvarvid den verkligt sjuke gör sitt
bästa att ej röja symtomen af sin sjukdom. Dylikt
förekommer hos de sinnessjuke ej sällan. Särskildt
är det vanligt, att förryckta vid samtal undvika att
förråda sina sjuka föreställningar, ett förhållande,
som ofta försvårar deras undersökning. Att epileptiker
dissimulera, är äfvenledes vanligt och torde framdeles
oftare förekomma, sedan den nya äktenskapslagen
infört skärpta bestämmelser mot lysnings erhållande
vid förefintligheten af fallandesot.
Motioner till förebyggande af simulation bland
inskrifningsskyldiga och värnpliktiga ha vid
riksdagarna 1915 och 1916 blifvit väckta, men då
kamrarna stannat i olika beslut, ha dessa motioner
ej gett anledning till någon riksdagens,åtgärd.
Litt.: Eulenburgs "Keal-encyklopädie der ge-sammten
heilkunde" (art. "Simulation"), Gadelius, "Simulation
och sinnessjukdom" (i "Allm. svenska läkartidningen"
1915), och Alfr. Petrén, "Simulationsfrågan inför
riksdagen" (ibid. 1916). Jfr Förryckthet och Hysteri.
G-s.
Simulera (lat. simuläre), låtsas, förställa sig,
falskeligen uppge. - Simulerade sjukdo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
