599 Simulaera-Simulera Simula'cra, lat. Se Marionett, sp. 983. Simula'k8r (fi. simulacre, nlat. simula'crum, af lat. simuläre, låtja), förr bruklig benämning på mindre stridsöfning. Simuia'nt. Se S i m u l e r a och S i m u l a t i o n. Simulatiön (lat. simulUio, låtsande, förställning), i bedrägligt syfte utfördt försök att med låtsad sjukdom vinna någon personlig fördel. Dylika försök nämnas i mänsklighetens historia redan tidigt, ty simulationen är lika gammal som lögnen. Odysseus och David kunna anföras som exempel på siinulanter under forntiden, och bland romarna torde simulationen ha varit en ganska vanlig företeelse, alldenstund Galenos därom skrifvit ett arbete. Genom förställning kunna såväl kroppsliga åkommor som själssjukdomar förebäras, och bland de omständigheter, som orsaka simulationsförsök, må nämnas önskan att undgå eller slippa ifrån vapentjänst, att befrias från straff eller att få ett redan påbegynt fängelsestraff afkortadt, förhoppning om skadeersättning vid olycksfallsförsäkring o. s. v. Hos barn är skolsjukan en rätt banal anledning till mer eller mindre lyckade simulationsförsök. Det är ju icke sällsynt, att simulerade kroppsliga åkommor framkallas genom yttre våld, retmedel å huden eller å ögats bindehinnor, hvarigenom eksemartade hudaffektioner och andra retningstillstånd kunna åstadkommas. Till de mera rakt på sak gående och sålunda knappast till simulations-försöken hörande angreppen på den egna kroppen äro att räkna de sedan uråldriga tider då och då förekommande stympningarna af ett finger, en hand m. m. för att undgå krigstjänst. Bland de vanligare låtsade sjukdomarna äro vidare att nämna förlamningar, blindhet, döfhet o. s. v. En omsorgsfull neurologisk undersökning och speciell pröfning af åsyftade sinnesorgan torde i sådana fall lätt afslöja ett föreliggande bedrägeri. Pröf-var man simulanters ögon med tvenne till utseendet alldeles lika färgade glas, af hvilka det ena är ogenomskinligt, och sätter det senare för det friska ögat, så kan man gifvetvis, därest den pröf-vade det oaktadt ser, utesluta blindhet å det andra ögat. Äfven genom stereoskopiska försök, försök med prisma m. m. kan man klarlägga bedrägeriet. Äfven försök att simulera döfhet kunna genom enkla pröfningsgrepp (med stämgaffel) afslöjas. Vida mera invecklad ställer sig frågan om simulation, när det gäller sinnessjukdomar. Visserligen kunna fall af simulerad sinnessjukdom förekomma, som för den erfarne iakttagaren knappast vålla några svårigheter, enär de låtsade symtomen genom otymplighet, klumpig öfverdrift eller alltför ensidig betoning af något enstaka drag så tydligt afsticka mot de naturliga sjukdomsbilderna, att spelet genomskådas. Dylika fall torde dock vara relativt sällsynta. Annorlunda ställer sig saken, där psykisk abnormitet (hysteri, börjande sinnessjukdom o. s. v.) kombineras med tydlig simulation. Simulationsdrag kunna t. ex. förekomma hos personer, som förut flera gånger haft anfall af otvetydig sinnessjukdom och hos hvilka de abnorma anlagen äro så starkt för handen, att recidiv vid en ringa yttre anledning kunna uppträda. Under dessa förhållanden är det möjligt för en person att, när så befinnes önskvärdt. framkalla ett anfall af sinnessjukdom; han sätte- så att säga de sjukliga mekanismerna i gång med en viljeansträngning. Genom svält t. ex. under en eller ett par dagar gör han sig själf mottaglig för ett anfall af sjukdomen, och när denna verkligen inställer sig, har det hela onekligen skenet af simulation. Ja, vederbörande kan under dylika förhållanden själf hysa den öfvertygelsen, att det hela varit spel och konster, om ock i själfva verket ingen anledning finnes att betrakta sjukdomen i och för sig som simulation. Icke sällan möter nian hos abnorma rannsakningsfångar eller fångar, som af all makt önska sig bort från fängelset, en dylik "flykt i sjukdomen" som hjälp ur ett pinsamt läge. Dylika fall af hysterisk sinnessjukdom stå gifvetvis på gränsen till simulation. Äfven om sjukdomen måste betraktas såsom i och för sig verklig och genom anlag förutbildad (preformerad), så framkallas den dock genom en medveten eller omedveten viljeansträngning. Vederbörande sätter det hela i gång, om också icke i scen, och när det hela kommit till utbrott, kan det, åtminstone i månget fall, icke hejdas. Detta oaktadt böra fall af denna art icke behandlas med alltför mycken flathet och eftergift; ett drag af simulation ingår däri, som på lämpligt sätt måste näpsas, därest man för framtiden vill förebygga, att det återupprepas. En med sist berörda fall besläktad mekanism visar sig hos sådana olycksfallsförsäkrade, som under missnöje med den utbetalade ersättningen fortfara att vara behäftade med allehanda krämpor och defekter, förlamningar m. m. Det är för dessa en fördel att förbli krämpfulla, enär sjukdomen stöder deras anspråk på ökad ersättning. I dessa sammanhang röjer sig ett rätt vanligt folkhysteriskt drag, och då motiveringen afspelas på ett undermedvetet sätt, har man ingen annan anledning att sammanställa dessa fall med simulationen än hänsynen till de många öfvergångar, som förena desamma med sådana, där motiveringen och det verksamma viljemomentet äro medvetna. Till simulationen hör till sist äfven den s. k. dissimulatio-nen (lat. dissimulatio, fördöljande), hvarvid den verkligt sjuke gör sitt bästa att ej röja symtomen af sin sjukdom. Dylikt förekommer hos de sinnessjuke ej sällan. Särskildt är det vanligt, att förryckta vid samtal undvika att förråda sina sjuka föreställningar, ett förhållande, som ofta försvårar deras undersökning. Att epileptiker dissimulera, är äfvenledes vanligt och torde framdeles oftare förekomma, sedan den nya äktenskapslagen infört skärpta bestämmelser mot lysnings erhållande vid förefintligheten af fallandesot. Motioner till förebyggande af simulation bland inskrifningsskyldiga och värnpliktiga ha vid riksdagarna 1915 och 1916 blifvit väckta, men då kamrarna stannat i olika beslut, ha dessa motioner ej gett anledning till någon riksdagens,åtgärd. Litt.: Eulenburgs "Keal-encyklopädie der ge-sammten heilkunde" (art. "Simulation"), Gadelius, "Simulation och sinnessjukdom" (i "Allm. svenska läkartidningen" 1915), och Alfr. Petrén, "Simulationsfrågan inför riksdagen" (ibid. 1916). Jfr Förryckthet och Hysteri. G-s. Simulera (lat. simuläre), låtsas, förställa sig, falskeligen uppge. - Simulerade sjukdo-