597 Simstadion-Simtuna 598 1834 äfven hade anställning vid tribunalet. I "nationalförsamlingen" i Frankfurt 1848 väckte S:s parlamentariska och representativa begåfning uppmärksamhet, och han blef (dec. s. å.) dess president (en "virtuos i presidialtalang", enligt Sybel); i denna egenskap ledde han den deputation, som åt Fredrik Vilhelm IV af Preussen erbjöd tyska kejsarkronan (1849). Därefter spelade han som ledamot af preussiska andra kammaren en framträdande roll (1849-52). S. var anhängare af Kadowitz' "unions"-politik och förde 1850 presidiet i Erfurtparlamentets andra kammare. 1852 drog han sig emellertid h. o. h. tillbaka från det politiska lifvet för att uteslutande egna sig åt sin verksamhet som lärare och domare. Åter medlem af Preussens andra kammare (1858), slöt han sig till det liberala partiet och var 1859 -61 kammarens president. I militärfrågan skilde han sig urspr, från sina partivänner. Han stod emellertid sedan gammalt i spändt förhållande till Bismarck och slöt sig obetingadt till oppositionen mot denne. President i nordtyska och tyska riksdagarna 1867-74, anförde han den deputation, som hos konung Vilhelm i Versailles 18 dec. 1870 anhöll om den tyska kejsarvär-dighetens upplifvande; besöket i Versailles utjämnade den gamla klyftan mellan S. och Bismarck. 1877 lämnade han definitivt det politiska lifvet. S. hade 1860 utnämnts till vicepresident och 1869 till president vid appellationsdomstolen i Frankfurt. Då riksrätten i Leipzig inrättades, blef han dess förste president (1879-91). Hans förtjänster om tyska enhetsverket belönades 1888 med ärftligt adelskap. Biogr, af hans son Bernhard von S. (1900). N. H-tz. Simstadion (se Stadion) benämndes den simbana, som för Olympiska spelen 1912 i Stockholm uppfördes i Laboratoriebacken vid Djurgårdsbrunnsviken och omedelbart efter spelen åter nedrefs. Simbanan var 100 m. lång och 20 m. bred samt inhägnad med pontoner. Åskådarläktare för 4,500 personer voro uppförda på stranden och delvis äfven på pråmar. En 10 m. hög trampolin var uppbyggd utanför banan på i bottnen nedslagna pålar. Se Olympiska spelen, sp. 675 och pl. III. E. B-ll. Simsäck, ridk., afser att ersätta båt vid öfvergång af vattendrag i krig samt att användas vid simöfningar med hästar (se Simning 2). Simsäcken är tillverkad af vattentät väf och har vid svenska kavalleriet det utseende och de dimensioner, som fig. 1 visar. Vid användandet fylles den med halm och kan därigenom med lätthet bära 6 man. Till säckens fyllning åtgå 60 kg. (omkr. 16 kärfvar). Sedan säcken är fylld, tillslutas öppningarna väl medelst starka snörband. Genom de rundt säckens öfre kant fästa ringarna drages en stark lina, som säkert tillknytes, och en lång lina fästes i hvardera af säckens ändar. Sedan en af dessa linor på lämpligt sätt öfverförts till motsatta stranden (t. ex. af en god simmare), är

Fig. 1. Simsäck sedd från sidan (på vattnet) och uppifrån.

säcken färdig att användas och kan skötas af två man, en på hvardera stranden. Simsacken kan äfven manövreras i vattnet såsom en vanlig båt.

Fig. 2. Simsäck transporterad på packhäst.

Simsäcken transporteras vid kavalleriet på pionjärernas packhäst (se fig. 2 och jfr Sadel, fig. 21). B. C-m. Simsällskap, idrottst., sällskap med uppgift att främja simkunnighet. Uppsala simsällskap, den äldsta ännu existerande idrottsorganisationen i världen, stiftades 1796 af Jöns Svanberg, som s. å. äfven anordnade den första simpromotionen (se d. o.). Det andra simsällskapet i ordningen torde ha varit Karlfors simsällskap i Värmland, som fanns 1819 och s. å. hade simpromotion. Simsällskap bildades 1823 i Lund, 1824 i Linköping och 1827 i Stockholm samt sedermera i de flesta större städer i Sverige. Förutom dessa simsällskap, som eg. haft till uppgift att bedrifva undervisning i elementär simning och anordna uppvisningar och simpromotioner, ha simföreningar bildats med mera speciell täflingsuppgift. De äldsta äro Stockholms allmänna simförening, bildad 1885, Uppsala kappsimningsklubb samt Stockholms kappsimningsklubb, båda stiftade 1895. E. B-ll. Simtuna. 1. Härad i Västmanlands län, ingår i Västmanlands östra domsaga, Torstuna, Simtuna, Öfvertjurbo och Våla härads tingslag och Salbergs-Väsby fögderi samt omfattar socknarna Västerlöfsta, Enåker, Norrby, Tärna, Simtuna, Altuna och Frösthult. 60,913 har. 11,115 inv. (1915). -- 2. Socken i Västmanlands län, Simtuna härad. 11,565 har. 2,143 inv. (1915). S. bildar med Altuna ett pastorat i Uppsala stift, Fjärdhundra södra kontrakt.