619 Sindon-Singer 620 Sindon, grek., i forntiden ett slags muslin, som i Indien och Egypten tjänade till beklädnadsmaterial. Under romerska kejsartiden infördes det tunna tyget till Eom; däraf förfärdigades både öfver- och underkläder. Si-ndonga. Se O va-m p o. Sindre, nord. myt. Se D ra u p n er. Si'ne a'nno (förkortadt s. a.), lat., utan årtal, utan tryckår (om böcker). Sineär, bibliskt namn på Babylonien (se d. o.). Si'ne Cerrere et Libero friget Ve'nus, lat., utan Ceres och Bacchus fryser Venus, d. v. s. "utan vin och bröd är kärleken död", citat från Terentius ("Eunuchus", IV, 5, v. 732). J-C. Si;ne du'bio, lat., utan tvifvel. Sinéer i l Mos. 10: 17 är namn på ett folk i trakten af Libanon. - Sinéernas land (Es. 49: 12), hvarifrån de förskingrade judarna skola återvända, har länge tolkats som Kina, men uttryckets betydelse är osäker; möjligen åsyftas en ort i Egypten (jfr S e v ene). E. S-e. Sine ira et studio, lat., utan hat och förkärlek, d. v. s. med opartiskhet. Uttrycket är hämtadt från Tacitus' "Annales" I : 1. Sinekur (af lat. si'ne, utan, och cūra, omsorg), befattning, som ger jämförelsevis mycket i inkomst, men föga eller intet göra; latmanssyssla. Si'ne lorco (förkortadt s. L], lat., utan ställe, d. v. s. utan tryckort (om böcker). - S i n e l o c o et anno (förkortadt s. 1. e. a.), utan ställe och årtal, utan tryckort och tryckår. Sine qua non, förk. för Conditio sine qua non. Se Conditio. Sinestra, Val, dal i schweiziska kant. Graubünden, sidodal till Nedre Engadin. Arsenikhaltiga järnkällor, omkr. 12 till antalet. J. F. N. Sinfoni (af it. sinfoni'a), symfoni (se d. o.). sing., förk. för s i n g u l a r i s. Singa, stad i egyptiska Sudan, som byggts af engelsmännen för att träda i det förstörda Sennaars ställe. Singakademie, ty. (Sångakademien). Se F a s c h och Musiksällskap, sp. 1454. Singaléser, Singalesiska. Se Singha-leser, S i n gh a l esiska. Si-ngan (Hsi-ngan), hufvudstad i kinesiska prov. Schen-si, 930 km. s. v. om Peking, 10 km. från Hwang-hos biflod Hwei-ho, 360 m. ö. h., beräknas af Richthofen ha 1 mill., af Michaelis (1888) endast 1/2 mill. inv. Det är den fullständigaste typen för en kinesisk stad. Dess krenelerade tegelmur af omkr. 12 m. höjd bildar en fyrkant af 3,5 km. längd i ö. och v. samt 2 km. bredd och är försedd med en port på hvar sida. Små fyrkantiga torn äro anbragta på 150 stegs afstånd. Midt i staden ligger det forna kejserliga palatset (nu guvernörens residens), omgifvet af höga murar. Omkring staden ha flera förstäder uppstått, hvilka omgetts af en mur, som omsluter omkr. 10 kvkm. Staden har fördelaktigt handelsläge och var rikshufvudstad från 1230 f. Kr. till 220 e. Kr., därefter under Sui- och Tang-dynastierna (589--907), då den kallades Si-king ("Västerns hufvudstad"). Under Sungdynastien hette den Kingtschan (hos Marco Polo Ken-schan, hos Odorico Kan-san). Under oroligheterna 1900 flydde den kejserliga familjen från Peking hit. Det är en "handelsstad af första ordningen" (Reclus); hufvudsukligen drifves handel med hudar, pälsverk, ull, opium, mysk, medicinalväxter, te, socker, men mest med silke och siden. I en förstad till S. hittade man 1625 en intressant kinesisk-syrisk inskrift från 781, som handlar om en kristen missionärs ankomst till S. 635 och om kristendomens utbredning i Kina vid denna tid. Af stenen, som 1907 inflyttades i det rika arkeologiska museet, togs s. å. genom en dansk resande, Frits Vilh. Holm, en exakt replik, som nu förvaras i museet i New York. Se bl. a. Père Havret, "La stèle de Si-ngan fou" (Schang-hai 1895--1902). J. F. N. Singapore [siŋgəpå'ə] l. Singapur. 1. Indobrittisk ö vid halfön Malakkas södra spets, skild från fastlandet (staten Johor) genom ett på sina ställen blott 460 m. bredt sund. 562 kvkm. 330,042 inv. (1913), hvaraf 6,138 européer och amerikaner, 4,985 eurasier och 318,919 asiater. (Dessa siffror omfatta hela kolonien, till hvilken höra äfven Christinas, Keeling och Labuan). Ön, som är kuperad och bördig, producerar förnämligast ris och kryddor. Köpt af Ostindiska kompaniet 1824 och öfverlämnad till engelska kronan 1867, utgör den f. n. den viktigaste delen af brittiska guv. Straits settlements. -- 2. Stad på ön af samma namn, hufvudstad i nämnda guv., belägen på öns södra kust, på ömse sidor om en liten flods utlopp i S.-sundet. 303,321 inv. (1911), till stor del kineser. S. har flera kyrkor, palats för guvernören, affärslokaler, dockor och skeppsvarf. S. har utvecklat sig till en af de största handelsplatserna i östra Asien. Dess mot sjösidan af flera fort försvarade hamn, som är fri för alla nationer, besöktes 1912 af 11,927 fartyg om öfver 16,4 mill. ton och eger regelbunden ångbåtsförbindelse med Europa, Östra Asien och Australien. Transitohandeln öfver S. hade 1912 ett värde af nära 581 mill. doll.; dess export steg till 47,9 mill. doll. -- S. har uppstått ur ett faktori, som grundlades 1819 af Stamford Raffles. Se plan af S. å sp. 621. 1 o. 2. (J. F. N.) Singavi, hamn. Se Hoorne-öarna. Si'ngel (eng. single), spelt., ensam, enstaka; singelkort (eng. singleton). - Singla, spela ett singelkort. Singels (eng. shingles), eg. små runda kiselstenar (af 0,5--3 cm. genomskärning); i allmänhet stenblandad grof sand och grus, som används till ballast i fartyg och tillverkning af beton (se d. o., sp. 163). Singen, stad i badensiska kretsen Konstanz, vid Aach och järnvägarna Mannheim--Konstanz och Offenburg--S. 8,359 inv. (1910). Realskola med realprogymnasium. Järn- och stålverk (1,500 arbetare), stor fabrik för Maggipreparat (se d. o.), bomullsspinneri o. a. industri. Nära S. ligger Hohentwiel (se d. o.). J. F. N. Si'nger, Paul, tysk socialdemokratisk politiker, f. 16 jan. 1844 i Berlin, d. där 31 jan. 1911, tillhörde en judisk köpmanssläkt och anlade 1869 jämte sin broder en stor kappfabrik, som inbragte honom betydande förmögenhet. S. var som politiker urspr, liberal, närmade sig därefter under påverkan af nationalekonomen E. K. Diihrings skrifter en socialistisk uppfattning och anslöt sig i början af