Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sindon ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
619
Sindon-Singer
620
Sindon, grek., i forntiden ett slags muslin,
som i Indien och Egypten tjänade till
beklädnadsmaterial. Under romerska kejsartiden
infördes det tunna tyget till Eom; däraf förfärdigades
både öfver- och underkläder.
Si-ndonga. Se O va-m p o.
Sindre, nord. myt. Se D ra u p n er.
Si’ne a’nno (förkortadt s. a.), lat., utan årtal,
utan tryckår (om böcker).
Sineär, bibliskt namn på Babylonien (se d. o.).
Si’ne Cerrere et Libero friget Ve’nus, lat., utan
Ceres och Bacchus fryser Venus, d. v. s. "utan vin
och bröd är kärleken död", citat från Terentius
("Eunuchus", IV, 5, v. 732). J-C.
Si;ne du’bio, lat., utan tvifvel.
Sinéer i l Mos. 10: 17 är namn på ett folk i trakten
af Libanon. - Sinéernas land (Es. 49: 12), hvarifrån
de förskingrade judarna skola återvända, har länge
tolkats som Kina, men uttryckets betydelse är osäker;
möjligen åsyftas en ort i Egypten (jfr S e v ene).
E. S-e.
Sine ira et studio, lat., utan hat och förkärlek,
d. v. s. med opartiskhet. Uttrycket är hämtadt från
Tacitus’ "Annales" I : 1.
Sinekur (af lat. si’ne, utan, och cūra, omsorg),
befattning, som ger jämförelsevis mycket i inkomst,
men föga eller intet göra; latmanssyssla.
Si’ne lorco (förkortadt s. L], lat., utan ställe,
d. v. s. utan tryckort (om böcker). - S i n e l o c
o et anno (förkortadt s. 1. e. a.), utan ställe och
årtal, utan tryckort och tryckår.
Sine qua non, förk. för Conditio sine qua non. Se
Conditio.
Sinestra, Val, dal i schweiziska kant. Graubünden,
sidodal till Nedre Engadin. Arsenikhaltiga järnkällor,
omkr. 12 till antalet.
J. F. N.
Sinfoni (af it. sinfoni’a), symfoni (se d. o.).
sing., förk. för s i n g u l a r i s.
Singa, stad i egyptiska Sudan, som byggts af
engelsmännen för att träda i det förstörda
Sennaars ställe.
Singakademie, ty. (Sångakademien). Se F a s c h och
Musiksällskap, sp. 1454.
Singaléser, Singalesiska. Se Singha-leser, S i n gh
a l esiska.
Si-ngan (Hsi-ngan), hufvudstad i kinesiska
prov. Schen-si, 930 km. s. v. om Peking, 10 km. från
Hwang-hos biflod Hwei-ho, 360 m. ö. h., beräknas af
Richthofen ha 1 mill., af Michaelis (1888) endast
1/2 mill. inv. Det är den fullständigaste typen för en
kinesisk stad. Dess krenelerade tegelmur af omkr. 12
m. höjd bildar en fyrkant af 3,5 km. längd i ö. och
v. samt 2 km. bredd och är försedd med en port på hvar
sida. Små fyrkantiga torn äro anbragta på 150 stegs
afstånd. Midt i staden ligger det forna kejserliga
palatset (nu guvernörens residens), omgifvet af höga
murar. Omkring staden ha flera förstäder uppstått,
hvilka omgetts af en mur, som omsluter omkr. 10
kvkm. Staden har fördelaktigt handelsläge och var
rikshufvudstad från 1230 f. Kr. till 220 e. Kr.,
därefter under Sui- och Tang-dynastierna (589–907),
då den kallades Si-king ("Västerns hufvudstad"). Under
Sungdynastien hette den Kingtschan (hos Marco Polo
Ken-schan, hos Odorico Kan-san).
Under oroligheterna 1900 flydde den kejserliga
familjen från Peking hit. Det är en "handelsstad af
första ordningen" (Reclus); hufvudsukligen drifves
handel med hudar, pälsverk, ull, opium, mysk,
medicinalväxter, te, socker, men mest med silke
och siden. I en förstad till S. hittade man 1625
en intressant kinesisk-syrisk inskrift från 781,
som handlar om en kristen missionärs ankomst till
S. 635 och om kristendomens utbredning i Kina vid
denna tid. Af stenen, som 1907 inflyttades i det
rika arkeologiska museet, togs s. å. genom en dansk
resande, Frits Vilh. Holm, en exakt replik, som nu
förvaras i museet i New York. Se bl. a. Père Havret,
"La stèle de Si-ngan fou" (Schang-hai 1895–1902).
J. F. N.
Singapore [siŋgəpå’ə] l. Singapur.
1. Indobrittisk ö vid halfön Malakkas södra
spets, skild från fastlandet (staten Johor) genom
ett på sina ställen blott 460 m. bredt sund. 562
kvkm. 330,042 inv. (1913), hvaraf 6,138 européer och
amerikaner, 4,985 eurasier och 318,919 asiater. (Dessa
siffror omfatta hela kolonien, till hvilken höra
äfven Christinas, Keeling och Labuan). Ön, som är
kuperad och bördig, producerar förnämligast ris
och kryddor. Köpt af Ostindiska kompaniet 1824 och
öfverlämnad till engelska kronan 1867, utgör den
f. n. den viktigaste delen af brittiska guv. Straits
settlements. – 2. Stad på ön af samma namn, hufvudstad
i nämnda guv., belägen på öns södra kust, på ömse
sidor om en liten flods utlopp i S.-sundet. 303,321
inv. (1911), till stor del kineser. S. har flera
kyrkor, palats för guvernören, affärslokaler, dockor
och skeppsvarf. S. har utvecklat sig till en af
de största handelsplatserna i östra Asien. Dess
mot sjösidan af flera fort försvarade hamn, som
är fri för alla nationer, besöktes 1912 af 11,927
fartyg om öfver 16,4 mill. ton och eger regelbunden
ångbåtsförbindelse med Europa, Östra Asien och
Australien. Transitohandeln öfver S. hade 1912 ett
värde af nära 581 mill. doll.; dess export steg till
47,9 mill. doll. – S. har uppstått ur ett faktori,
som grundlades 1819 af Stamford Raffles. Se plan af
S. å sp. 621.
1 o. 2. (J. F. N.)
Singavi, hamn. Se Hoorne-öarna.
Si’ngel (eng. single), spelt., ensam, enstaka;
singelkort (eng. singleton). - Singla, spela ett
singelkort.
Singels (eng. shingles), eg. små runda kiselstenar
(af 0,5–3 cm. genomskärning); i allmänhet stenblandad
grof sand och grus, som används till ballast i fartyg
och tillverkning af beton (se d. o., sp. 163).
Singen, stad i badensiska kretsen Konstanz,
vid Aach och järnvägarna Mannheim–Konstanz och
Offenburg–S. 8,359 inv. (1910). Realskola med
realprogymnasium. Järn- och stålverk (1,500
arbetare), stor fabrik för Maggipreparat (se
d. o.), bomullsspinneri o. a. industri. Nära
S. ligger Hohentwiel (se d. o.).
J. F. N.
Si’nger, Paul, tysk socialdemokratisk politiker,
f. 16 jan. 1844 i Berlin, d. där 31 jan. 1911,
tillhörde en judisk köpmanssläkt och anlade 1869
jämte sin broder en stor kappfabrik, som inbragte
honom betydande förmögenhet. S. var som politiker
urspr, liberal, närmade sig därefter under påverkan
af nationalekonomen E. K. Diihrings skrifter en
socialistisk uppfattning och anslöt sig i början af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
