- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
617-618

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinclair ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

617

Sinding-Larsen-Sindjibu

618

ScJierzo och Allegro. Jfr monografi af M. Rapsil-ber
(Berlin, 1902). - S:s hustru Anna Elga Augusta, född
Betzonich, f. 1859 i Köpenhamn, gift 1885 (sedermera
skild), skådespelerska, var anställd vid K. teatern
1875-1907, gjorde stor lycka i subrettroller i
danska och franska stycken, bl. a. i Moliéres,
Holbergs och Hostrups komedier. 3. Kristian S.,
de föregåendes broder, tonsättare, f. 11 jan. 1856
i Kongsberg, studerade vid konservatoriet i Leipzig
1874-77 violin-och pianospel, men med än större ifver
musikteori, vistades ånyo där 1879 och studerade
vidare med statsstipendium 1880-82 i Mimenen,
där han skref bl. a. sin pianokvartett. Med den
praktfulla pianokvintetten i E moll vann han ett
erkändt namn i Norge, och ett antal pianostycken
och sånger vid samma tid talade ock ett kraftigt
tonspråk. Efter en ny stipendieresa till utlandet
Kr. Sinding. Efter en kol- framträdde han med teckning
af E. Werenskioid. pianokonserten (Dess dur) och
D-moll-symfonien samt erhöll af stortinget ett årligt
tonsät-targage, som möjliggjorde för honom att egna
sig uteslutande åt kompositionsverksamhet, som han

1 hemlandet har flitigt fullföljt. Till alstren
däraf höra några orkesterdikter (Épisodes
chevaleres-ques, Rondo infinito), en andra symfoni
(i D dur),

2 violinkonserter, 3 violinsonater, 2
violinromanser, Legend för violin och orkester, 3
sviter för violin och piano, Serenad för 2 violiner
och piano, en stråkkvartett, 2 pianotrior,
variationer i Ess moll för 2 pianon, några
duor för 2 pianon, en pianosonat (öp. 91),
en pianosvit, många häften smärre pianostycken,
körverket Til Molde, några 3-stämmiga damkörer,
omkr. 200 sånger vid piano samt operan Det hellige
bjerg (1912, uppf. i Dessau 1914). - S. väckte
från början uppmärksamhet genom det dristiga
och högtflygande i sina ingifvel-ser och den klara,
säkra formgifningen. Hans af manlig energi präglade
stil är i det hela själfständig, uppfinningen
frisk, rytmer och än mer harmonier fängslande nog.
I hans större arbeten råda patetisk bredd och
något enformig kraftutveckling; orkesterverken
visa ganska stark påverkan af Wagner,
men instrumentationen är tung, ej nog
skiftande och genomskinlig. Djupt poetiska
äro emellertid hans andantesatser, särskildt i
kvintetten och pianokonserten. Hans många
smärre pianostycken och sånger te sig till
sitt värde ojämna, i synnerhet de förra, och han
upprepar sig ofta i vissa figurer och det strömmande
klangfulla passageverket liksom i de täta
modulatio-nerna, som dock äro sundt naturliga
och oftast meningsfulla. Största betydelse för
musikodlingen torde S. ega som sångkompositör.
Han tolkar med stort uttryck sorgmodiga stämningar,
med anklang af allmänt nordisk, icke specifikt
norsk, folkviseton, men återger lyckligt
äfven lefnadslust och

stolt kraftkänsla samt har t. o. m. funnit
rätta toner för en sådan skildring som Heines
bittert galghumoristiska "Ein weib". Hans
musikaliska deklamation är i regel förträfflig,
ackompanjemanget klangrikt och målande. Själfva
afslutningen af sångerna kunde dock vara konstrikare
och därigenom mera verkningsfull. S. har tonsatt
dikt-serier af Drachmann, J. P. Jacobsen, V. Krag,
N. Collett Vogt, norska landsmålsdiktare, Riickert,
G. Keller, Bierbaum, Fitger, "Des knaben wun-derhorn"
m. fl. De flesta af hans större arbeten och många
bland hans sånger ha introducerats i det svenska
konsertlifvet. S. blef 1900 led. af Mus. akad. i
Stockholm.

4. Elisabeth S., de föregåendes kusin, målarinna,
f. 1846 på Nes, Romerige, bosatt i Dresden och
München 1868-83, har utfört förtjänstfulla djurtaflor
(Hästar, 1883, i Kristiania natio-nalgalleri).

5. Sigmund S., son till S. l, målare,
f. 1875 i Munchen, studerade från 1890 i Berlin och
en kort tid i Paris samt i Norge för Verenskiold m.
fl. Han gjorde djupa studier efter gamla
mästare, bl. a. Botticelli och Velasquez.
Hans målningar - historiska kompositioner,
landskap, porträtt - äro hållna i mörk kolorit och
ega stark personlig stämning. S. är representerad
i Kristiania nationalgalleri. Han utgaf 1911
berättelsen Sorte traade. 1-2, 4-5. G-g N.
3. E. F-t.

Sinding-Larsen. 1. Christian Magnus Falsen S.,
norsk läkare, f. 17 april 1866 i Kristiania, sedan
1899 öfverläkare vid och chef för kustsanatoriet
("kysthospitalet") för skrofulösa barn i Fredriksvaern
samt sedan 1911 direktör för Rikshospitalet, är
specialist i tuberkulösa och andedräktsorganens
sjukdomar och har härom offentliggjort en
rad arbeten, hvaribland Beitrag zum studium der
hilftgelenktuberkulose ("Nord. med. arkiv", 1905-06),
en afh., på hvilken han 1907 vann med. doktorsgrad. -
Hans broder Birger Fredrik S., f. 1867, sedan
1911 chef för infanteriets skjutskola, har skrifvit
bl. a. Den norske krigsskoles historie i celdre tider
(1900). - 2. Peter Andreas Holger S., den föregåendes
broder, arkitekt, f. 1869 i Kristiania, studerade där
och i Berlin och är från 1893 praktiserande arkitekt i
Kristiania. Bland hans arbeten där märkas Vaalerengens
kyrka, Zoologiska museet, universitetsbiblioteket,
universitetets nya festsal (den sistnämnda i samarbete
med H. Bödtker). Bland hans öfriga verk var Norges
paviljong på världsutställningen i Paris 1900. S. är
ledare af Akershus’ restaurering och har arbetat
energiskt för bevarandet af landets historiska
byggnader. - 3. Kristofer S. de föregåendes broder,
målare, f. 1873 i Kristiania, blef student 1891,
studerade i konst- och handtverksskolan 1893–94
och för Harriet Backer samt 1895-98 i Italien och
därefter i Paris Närmast påverkad af Zahrtmann och
J. Rohde, tog S. sin utgångspunkt i italienskt
ungrenässansmåleri, sträfvade efter dekorativ
hållning, fast teckning och formens skönhet. Han
har målat figurtaflor, porträtt och landskap.
1. K V. H. 2-3. G-g N.

Sin-djiang (Sin-tschian, Hsin-tschian). Se
Öst-Turkestan.

Sindjibu. Se Sendschibu.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 4 11:32:23 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free