623 Singh-gi-tschu-Singularsuccession 624 litterär uppblomstring (på elu). Den äldsta singha-lesiskan känna vi företrädesvis genom inskrifter, som, funna i hålor och på klippor, härstamma från de sista århundradena f. Kr. till 5:e årh. e. Kr., skrifna på Acoka-inskrifternas alfabet (bräh-mi). Inskrifterna äro fåtaliga från 400- till 800-talet, men bli talrikare från 900-talet och i en starkt sanskritiserande stil (liksom på fastlandet). Se M. de Zilva Wickremasinghe., "Archseological survey of Ceylon. Epigraphia Zeylanica" (under utgifning sedan 1904), innehållande inskrifter i original och öfv. - Det moderna singhalesiska alfabetet - i pälihandskrifter från olika tider - härstammar från den sydliga gruppen af brähmi-alfabet (se Biihler, "Indische palseographie" i hans "Grundriss der indo-arischen philologie" I, 11, 1896). - Singhalesiska, som först sammanställts med dravida-språken (Kask, F. Muller) eller med malajiska språk (Lassen), har sedan allt tydligare framstått som ett ariskt med de indiska närmare sammanhängande språk (J. d'Alwis, Cald^ell, Ghil-ders, Rhys Davids, P. Goldschmidt, E. Muller); med mera försiktighet förklarar E Kuhn ("Uber den ältesten arischen bestandteil des singhalesischen wortschatzes", i "Sitzungsberichte der k. Baye-rischen akad. der wissenschaften", 1879) det vara ett blandspråk med öfvervägande arisk prägel. W. Geiger häfdar, att singhalesiskan bör betraktas som ett från någon prakritdialekt härstammande (ariskt)indiskt språk (nordvästra Indien). Vedda-språket på Ceylon och språket på Maldiverna bestämmas som singhalesiska dialekter, medan det språk, som talas af rodiya (Ceylons paria-kast), anses som ett slags slang- eller tjufspråk, utgånget från den lägre singhalesiskan. Förmodligen är singhalesiskan den form af prakrit (närmast sammanhängande med mähärästri, se d. o.), som indiska kolonistör påtvungo Ceylons urinvånare. Däraf det främmande utseendet. Äfven inhemskt, icke ariskt, språkstoff torde vara kvar. Singhalesisk litteratur i palmbladsmanuskript hemförde dansken Rask från sin ceylonesiska resa (jfr Rask, "Singhalesisk skriftlsere", 1821, och Westergaard, "Co-dices indici bibliothecae regise Havniensis", 1846). Äldsta grammatiska arbete öfver elu tillskrifves Vedehathera (omkr. 1300), 1852 utg. af J. d'Alwis. Vidare finnas grammatiker af C. Alwis ("The sinhalese handbook in roman characters", 2:auppl. 1880), C. Chounavel (1886) och A. Mendis Guna-sekara (1891). Ordböcker ha utarbetats af bl. a.: B. Clough (eng.-singh. och singh.-eng., 2 bd, 1820-. 30) och Carter (eng.-singh., 1889-91). - Jfr f. ö. om språkets ställning: J. d'Alwis, "Ön the origin of the sinhalese language" (i "Journal of the Ceylon branch of the Royal asiatic soc.", V, n:o 13-14, 1865-70), R. C. Childers, "Notes ön the sinhalese language" (i "Journal of the Royal asiatic soc.", New ser., YII och VIII), E. Muller, "Contributions to sinhalese grammar" (i "Indian antiquary", bd 11), "Ancient inscriptions in Ceylon" (1883), W. Geiger, hvars arbeten äro grundläggande för ett vetenskapligt studium af singhalesiskan, "Etymologie des singhalesischen" (i "Ab-handlungen der k. Bayerischen akad. der wissenschaften", bd 21, 1898) och "Litteratur und sprache der singhalesen" (i Biihlers "Grundriss der indoarischen philologie", I, 10). K. F. J. Singh-gi-tschu. Se Indus, sp. 588 Singidunum. Se Belgrad. Singla, spelt. Se Singel. - Singla slant, spelt.j dets. som krona och k l af v e (se d. o.). Single-room-systemet [si^gl-röm-], eng. Se Arbetarbostäder, sp. 1308. Single scull [si^gl ska'l], eng., idrottst., kapp-roddsbåt med endast ett par åror. Se Rodd-idrott, sp. 574. Singlesticks [si^jglstiks], eng. SeFäktkonst, sp. 216. Single-tax-teorien [si'n,gl tärks-], nationalek. Se George, H. Single trigger [si^gl tri'go], eng. Se Jaktgevär. Sing-po, folkslag. Se Kina, sp. 32. Singrön, bot. Se Sempervirent och Vinca. Singsaas [-ås], härad och socken i mellersta Guldalen, S. Trondhjems amt, i s. gränsande till Hedemarkens amt, Norge. 695,04 kvkm. 1,575 inv. (1910). S. är en skogstrakt med djupa dalfåror och genomskäres af Röros-Trondhjemsbanan. - Se "Beskrivelse af S. samt beretning om S:s leilsen-dingsgods" (1904). K. V. H. SFng-sFng (efter 1901 officiellt O s s i n i n g), by i nordamerikanska staten New York, vid Hudsonfloden, 18 km. från New York. 11,480 inv. (1910). Förberedande militärskola o. a. skolor. Statscellfängelse. Se Fängelsesystem, sp. 256. 1906 beslöts att anlägga ett statsfängelse i statens östra del i st. f. det i S. (J. F- N.) Sing-tschöng, stad. Se P e t u n a. Singulärfideikommiss. Se Fideikommiss. Singuläris, lat., gramm., ental. Se N u m e r u s. Singularsuccession, jur., efterträdande i enstaka rättsförhållande, betyder - i motsats till universalsuccession (se d. o.) -, att vissa särskilda rättigheter eller förpliktelser öfvergå från en person till en annan. Härvid är icke uteslutet, att den senare kan med afseende på den öfver-gångna rättigheten komma i bättre ställning än den förre haft; god tro hos den, till hvilken rättigheten öfvergått, bereder nämligen i åtskilliga fall sådan förmån (se vidare God tro). Principiellt är Singularsuccession möjlig blott i fråga om rättsförhållanden på förmögenhetsrättens område, däremot icke i fråga om familjerättens eller den offentliga rättens rättigheter och skyldigheter. En eganderätt, ett patent, en-fordran eller skuld å visst belopp i penningar eller viss myckenhet varor kan sålunda byta subjekt (öfvertagas af annan person), medan däremot hvarken en makes äktenskapliga rättigheter eller de medborgerliga rättigheterna och skyldigheterna låta sig öfverflyttas till nytt subjekt. Också förmögenhetsrättigheter kunna emellertid ha sådan rent personlig karaktär, att de icke kunna öfvergå till annan, exempelvis vissa undantagsförmåner, skadeståndsanspråk på grund af ärekränkning o. d. Singularsuccession i en rättighet försiggår genom frivillig afhändelse, s. k. öfverlåtelse (försäljning, bortbytande, gåfva), eller ock genom en tvångsåtgärd, såsom exekutiv auktion, utöfvande af lösningsrätt, förverkande. Ännu ett slag af sådan succession är den, som inträder i och med den berättigades död ("mortis causa") med stöd af en hans förut afgifna viljeförklaring (företrädesvis testamente). Singu-