661 Sira-Sirap 662 Sira (ty. zieren}3 pryda. Jfr Sirat. Sira, älf. Se S i re d al e n. Sirabygden, belägen i Auras dalgång mellan Eikesdalsvatn och innersta delen af Langfjordens förgrening Eresfjorden, Romsdals amt, Norge. Uppblomstrande industri efter de 1915 påbörjade stora utbyggnadsarbetena och anläggningarna i Auras vattendrag. K- v- H- Sirach. Se Jesus Syra k. Siracusa [-kosa]. 1. Provins på Sicilien, gränsar i ö. och s. till Medelhafvet, i v. till prov. Caltanissetta och Catania samt i n. till Catania. 3,735 kvkm. 476,765 inv. (1911). -- 2. Stad i nämnda provins. Se Syrakusa. (J. F. N.) Sirajganj [si8rädjgä'ndj], stad i brittisk-indiska prov. Bengalen, divisionen Raishahi, distriktet Pabna, vid Jamun (Brahmaputra). 24,777 inv. '1911). Siraj-ud-daula, indisk furste. Se C Ii v e och Indien, sp. 528. Sirang, infödingarnas namn på Ceram (se d. o.). Sirap 1. S y r u p (mlat. si'rupus, it. szro'ppo, af arab. scheräb, dryck). 1. Kem., en tjockflytande, koncentrerad sockerlösning, hvilken erhål-les som biprodukt vid framställning och rening af socker. Förutom rörsocker innehåller den vanligen äfven större eller mindre mängder invertsocker (se d. o.). Efter renhetsgraden kan man skilja mellan m a t si ra p, som är tillräckligt ren och välsmakande för att kunna användas vid matlagning, samt restsirap 1. melass (se d. o.), som innehåller så stora mängder af salter, aminosyror m. m., att den icke kan användas som födoämne för människor, men väl som fodermedel (se Melassfoder) för husdjuren. Den mesta matsirapen har erhållits vid framställning af socker ur sockerröret, medan den ur sockerbetor erhållna i allmänhet antingen bearbetats till raffineradt socker (genom "utsockring"; se Sockertillverkning) eller användts som kreatursfoder eller för tillverkning af sprit och pressjäst. - Fr. o. m. 1907 (då först tillförlitliga uppgifter härom föreligga) t. o. m. 1914 har konsumtionen af matsirap i Sverige utgjort i rundt tal 3 kg. för år och invånare, motsvarande omkr. 2,25 kg. rent socker (d. v. s. omkr. l/\o af hela sockerförbrukningen). Af den sålunda förbrukade sirapen tillverkas endast en mindre del (i medeltal 1911-14 endast 3,219 ton) inom landet, medan det mesta (i medeltal för nämnda år 13,C05 ton) importerats i form af "kolonialsirap". Då emellertid detalipriset å sirap under åren närmast före Världskriget stigit till i medeltal omkr. 50 öre pr kg., betingar sockret i form af sirap (hvari sockret utgör omkr. 75 proc.) ett pris af 66 öre för kg. eller lika mycket som i form af raffineradt socker! Sirapsförbrukningen är därför numera enligt Alf. Larson ("Sirap" i "Svensk kemisk tidskr.", 1915) att anse som "en anakronism inom sockerhandteringen". - Stärkelsesirap, som framställes genom kokning af potatismjöl eller annan stärkelse med utspädda syror, innehåller en blandning af drufsocker och dextrin och används stundom som ersättning för vanlig sirap. - Om beskattningen af sirap se Sockerskatt. - 2. Farm., en stark, ofta 63-procentig lösning af socker i vatten eller i en vattenlösning af diverse andra ämnen. Sirap beredes därigenom, att sockret löses i den vattenhaltiga vätskan, hvarefter denna uppkokas. Bortkokadt vatten ersattes med kokhett, hvarefter den heta vätskan silas och fylles på rena, torra flaskor. Det enklaste sirapspreparatet är sockersirap, Syrupus sacchari 1. S. simplex, som beredes af 37 dlr de-stilleradt vatten och 63 dlr socker. Bland officinella siraper märkas vidare: citronsyresirap, S. acidi citrici, en lösning af 5 dlr citronsyra i 95 dlr sockersirap; alteasirap, S. Althcece, som parfymeras med pomeransblomvatten (Aqua Aurantii); pomeranssirap, S. Aurantii, som beredes på pomeransskal; körsbärssirap, S. Cerasi, som framställes på färska, bruna, sura körsbär (af Prunus Cerasus L. var. austera), hvilka krossas med sina kärnor och jämte sockret få jäsa; f r a n-g u l a s i r a p, S. Frangulcz, vid hvars beredning tillfogas utom frangulabark äfven pomeransskal; lakritssirap, S. Glycyrrhizce, hvari ingå jämte lakritsrot äfven ammoniak och koncentrerad sprit; kräkrotssirap, S. Ipecacuanhce, bestående af kräkrotsdroppar (Tinctura Ipec.) och socker-sirap ; järnjodursirap, S. jodeti jerrosi, som beredes på pulveriseradt järn och jod; enbärssirap, S. Juniperi, som framställes af endast enbär och vatten utan tillsats af socker; rabarbersirap, S. Rhei, hvari ingå rabarberrot och natriumkarbonat; hallonsirap, S. Rubi idcei, som framställes af färska hallon på samma sätt som körsbärssirap ; senegasirap, S. Senegce ; s e n-nasirap med manna, S. Sennaz mannatus. vid hvars beredningar tilliogas utom sennablad äfven fänkol och manna ; t o l u s i r a p, S. toluta-nus, med tolubalsam i, samt ingefärssirap, S. Zingiberis. Dessutom har sirap beredts på ett stort antal växtdroger och äfven med tillsats af vissa salter och kemisk-tekniska preparat, såsom brom-kalium och jodkalium, diverse fosfater och hypo-fosfiter, järnsalter, kloralhydrat, kodein, morfin m. m. Bland siraper med egendomliga namn må framhållas: S. antiscorbuticus l S. Coch-leariw compositus, beredd på tjkedört, Cochlearia officinalis L., och använd mot skörbjugg, S. äro-waticus, som består af l d. pomeraiisdroppar och 2 dlr kanelvatten och används som stärkande mag-medel; S. balsamicus i. S. Balsami peruviani, perubalsamsirap, tillsats till expektore-rande medel vid bröstsjukdomar; S. Diacodii 1. S. Papaveris, beredd på vallmokapslar, fructus 1. capita Papäceris, lugnande medel; S. domesticus 1. S. Spince cervince 1. S. Rhamni catharticaz, beredd på bären af Rhamnus cathartica L. och använd som tillsats till kraftigt afförande och urindrifvande medel; S. emulsivus 1. S. amygdalinus, mandelsirap, beredd på sötmandlar; S. magistralis 1. S. Ferri pomati compositus, af järnhaltigt äppel-extrakt med kanelvatten, pomeranssirap, rabarber-sirap och kaneldroppar; S. pectoralis, sirap, beredd på bröstkryddor, Species ad infusum pecto-rale, ibland med tillsats af opiumextrakt, eller en blandning af kräkrots- och alteasirap. - Siraper-na, af hvilka många äro beredda på indifferenta, välsmakande eller välluktande droger eller preparat, äro afsedda att förbättra smaken och lukten på andra läkemedel, alltså att användas som remedia corrigentia. Många siraper innehålla emel-