Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sioule ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
661
Sira-Sirap
662
Sira (ty. zieren}3 pryda. Jfr Sirat.
Sira, älf. Se S i re d al e n.
Sirabygden, belägen i Auras dalgång
mellan Eikesdalsvatn och innersta delen af
Langfjordens förgrening Eresfjorden, Romsdals
amt, Norge. Uppblomstrande industri efter
de 1915 påbörjade stora utbyggnadsarbetena
och anläggningarna i Auras vattendrag.
K- v- H-
Sirach. Se Jesus Syra k.
Siracusa [-kosa]. 1. Provins på Sicilien,
gränsar i ö. och s. till Medelhafvet, i v. till
prov. Caltanissetta och Catania samt i n. till
Catania. 3,735 kvkm. 476,765 inv. (1911). –
2. Stad i nämnda provins. Se Syrakusa.
(J. F. N.)
Sirajganj [si8rädjgä’ndj], stad i brittisk-indiska
prov. Bengalen, divisionen Raishahi, distriktet Pabna,
vid Jamun (Brahmaputra). 24,777 inv. ’1911).
Siraj-ud-daula, indisk furste. Se C Ii v e och Indien,
sp. 528.
Sirang, infödingarnas namn på Ceram (se d. o.).
Sirap 1. S y r u p (mlat. si’rupus, it. szro’ppo, af
arab. scheräb, dryck). 1. Kem., en tjockflytande,
koncentrerad sockerlösning, hvilken erhål-les
som biprodukt vid framställning och rening af
socker. Förutom rörsocker innehåller den vanligen
äfven större eller mindre mängder invertsocker (se
d. o.). Efter renhetsgraden kan man skilja mellan m
a t si ra p, som är tillräckligt ren och välsmakande
för att kunna användas vid matlagning, samt restsirap
1. melass (se d. o.), som innehåller så stora mängder
af salter, aminosyror m. m., att den icke kan användas
som födoämne för människor, men väl som fodermedel (se
Melassfoder) för husdjuren. Den mesta matsirapen har
erhållits vid framställning af socker ur sockerröret,
medan den ur sockerbetor erhållna i allmänhet
antingen bearbetats till raffineradt socker (genom
"utsockring"; se Sockertillverkning) eller användts
som kreatursfoder eller för tillverkning af sprit och
pressjäst. - Fr. o. m. 1907 (då först tillförlitliga
uppgifter härom föreligga) t. o. m. 1914 har
konsumtionen af matsirap i Sverige utgjort i
rundt tal 3 kg. för år och invånare, motsvarande
omkr. 2,25 kg. rent socker (d. v. s. omkr. l/\o af
hela sockerförbrukningen). Af den sålunda förbrukade
sirapen tillverkas endast en mindre del (i medeltal
1911-14 endast 3,219 ton) inom landet, medan det mesta
(i medeltal för nämnda år 13,C05 ton) importerats i
form af "kolonialsirap". Då emellertid detalipriset å
sirap under åren närmast före Världskriget stigit till
i medeltal omkr. 50 öre pr kg., betingar sockret i
form af sirap (hvari sockret utgör omkr. 75 proc.) ett
pris af 66 öre för kg. eller lika mycket som i form
af raffineradt socker! Sirapsförbrukningen är därför
numera enligt Alf. Larson ("Sirap" i "Svensk kemisk
tidskr.", 1915) att anse som "en anakronism inom
sockerhandteringen". - Stärkelsesirap, som framställes
genom kokning af potatismjöl eller annan stärkelse med
utspädda syror, innehåller en blandning af drufsocker
och dextrin och används stundom som ersättning
för vanlig sirap. - Om beskattningen af sirap se
Sockerskatt. - 2. Farm., en stark, ofta 63-procentig
lösning af socker i vatten eller i en vattenlösning af
diverse andra ämnen. Sirap beredes därigenom, att
sockret löses i den vattenhaltiga vätskan, hvarefter
denna uppkokas. Bortkokadt vatten ersattes med
kokhett, hvarefter den heta vätskan silas och fylles
på rena, torra flaskor. Det enklaste sirapspreparatet
är sockersirap, Syrupus sacchari 1. S. simplex, som
beredes af 37 dlr de-stilleradt vatten och 63 dlr
socker. Bland officinella siraper märkas vidare:
citronsyresirap, S. acidi citrici, en lösning af
5 dlr citronsyra i 95 dlr sockersirap; alteasirap,
S. Althcece, som parfymeras med pomeransblomvatten
(Aqua Aurantii); pomeranssirap, S. Aurantii,
som beredes på pomeransskal; körsbärssirap,
S. Cerasi, som framställes på färska, bruna,
sura körsbär (af Prunus Cerasus L. var. austera),
hvilka krossas med sina kärnor och jämte sockret
få jäsa; f r a n-g u l a s i r a p, S. Frangulcz,
vid hvars beredning tillfogas utom frangulabark
äfven pomeransskal; lakritssirap, S. Glycyrrhizce,
hvari ingå jämte lakritsrot äfven ammoniak och
koncentrerad sprit; kräkrotssirap, S. Ipecacuanhce,
bestående af kräkrotsdroppar (Tinctura Ipec.) och
socker-sirap ; järnjodursirap, S. jodeti jerrosi, som
beredes på pulveriseradt järn och jod; enbärssirap,
S. Juniperi, som framställes af endast enbär och
vatten utan tillsats af socker; rabarbersirap,
S. Rhei, hvari ingå rabarberrot och natriumkarbonat;
hallonsirap, S. Rubi idcei, som framställes af
färska hallon på samma sätt som körsbärssirap ;
senegasirap, S. Senegce ; s e n-nasirap med manna,
S. Sennaz mannatus. vid hvars beredningar tilliogas
utom sennablad äfven fänkol och manna ; t o l u
s i r a p, S. toluta-nus, med tolubalsam i, samt
ingefärssirap, S. Zingiberis. Dessutom har sirap
beredts på ett stort antal växtdroger och äfven
med tillsats af vissa salter och kemisk-tekniska
preparat, såsom brom-kalium och jodkalium,
diverse fosfater och hypo-fosfiter, järnsalter,
kloralhydrat, kodein, morfin m. m. Bland siraper med
egendomliga namn må framhållas: S. antiscorbuticus
l S. Coch-leariw compositus, beredd på tjkedört,
Cochlearia officinalis L., och använd mot skörbjugg,
S. äro-waticus, som består af l d. pomeraiisdroppar
och 2 dlr kanelvatten och används som stärkande
mag-medel; S. balsamicus i. S. Balsami peruviani,
perubalsamsirap, tillsats till expektore-rande medel
vid bröstsjukdomar; S. Diacodii 1. S. Papaveris,
beredd på vallmokapslar, fructus 1. capita Papäceris,
lugnande medel; S. domesticus 1. S. Spince cervince
1. S. Rhamni catharticaz, beredd på bären af Rhamnus
cathartica L. och använd som tillsats till kraftigt
afförande och urindrifvande medel; S. emulsivus
1. S. amygdalinus, mandelsirap, beredd på sötmandlar;
S. magistralis 1. S. Ferri pomati compositus,
af järnhaltigt äppel-extrakt med kanelvatten,
pomeranssirap, rabarber-sirap och kaneldroppar;
S. pectoralis, sirap, beredd på bröstkryddor,
Species ad infusum pecto-rale, ibland med tillsats
af opiumextrakt, eller en blandning af kräkrots- och
alteasirap. - Siraper-na, af hvilka många äro beredda
på indifferenta, välsmakande eller välluktande droger
eller preparat, äro afsedda att förbättra smaken och
lukten på andra läkemedel, alltså att användas som
remedia corrigentia. Många siraper innehålla emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
