programmässig utvidgning och sammanfattning af de förr för motsvarande sträfvanden brukade beteckningarna "Choveve-Zion" ("zionister", "sionister") och den "judisk-nationella rörelsen". Genom ett nytt ord för en gammal känsla skulle "Sion" ("Zion"), den poetiska sinnebilden af Palestina, få rang, heder och värdighet af den nya judiska rörelsens slutliga mål och medelpunkt, hvarjämte rörelsens tyngdpunkt skulle från förskingringen förläggas till Palestina. Senare har ofta i vidsträckt mening nyttjats beteckningen judiska renässansen, slutligen (af Martin Buber) rätt och slätt benämningen judiska rörelsen. E-s. Sioule [siöl], 160 km. lång vänsterbiflod till Al-lier, Frankrike, öfver floden uppfördes 1909 vid Glermont-Ferrand en järnvägsviadukt (balkbro af järn) med en spännvidd af 144 m. och en höjd öfver dalbottnen af 132 m., den största kontinuerliga bro utan länkar, som hittills byggts. Sioux [sö;], indianstam. Se Dakotas. Sioux city [sō' si'ti], stad i nordamerikanska staten Iowa, på Missouris vänstra strand, vid mynningen af Big Sioux river och vid en viktig järnvägsknut. 47,828 inv. (1910), hvaraf 10,452 i utlandet födda (1,673 i Sverige, hvarjämte 1,777 voro barn af i Sverige födda föräldrar). Katolsk biskop. Flera högre läroanstalter. Liflig industri, särskildt i fråga om svinslakterier och salterier samt kvarnar (1909: 136 industriella företag med ett tillverkningsvärde af 37,5 mill. doll.). S. blef stad 1857. (J. F. N.) Sioux falls [sō' få'lṡ], stad i nordamerikanska staten Syd-Dakota, vid Big Sioux river, som där har ett fall af 33 m. på en längd af 800 m., hvilket tillgodogöres af industrien, företrädesvis kvarnar. 14,094 inv. (1910), hvaraf 2,215 i utlandet födda hvita (318 i Sverige). Katolsk och protestantisk biskop. Baptist-college, statens döfstumanstalt. S. blef stad 1883. (J. F. N.) Sipahi (eng. seapoy 1. sepoy), urspr, persisk benämning på soldat (turk. spahi, se d. o.) och sedermera förnämligast använd om infödda soldater inom den brittisk-indiska armén. Efter det stora seapoys-upproret 1857-59 (se Indien, sp. 531) omorganiserades fullständigt dessa infödda trupper (jfr Indien, sp. 522). Si parva IFcet compönere magnis, lat., "om man får jämföra smått med stort", citat från Ver-gilius, "Georgica", IV, 76. Siphoca^pylos, bot. Se Lobeliacese. Siphonäles, bot. Se S i p h o n e se. Siphona'ptera, zool. Se Loppor. Sipho'neae, Siphonäles, Sifonéer, bot., klass af de gröna algerna. Thallus, som ej sällan är starkt differentierad, består af grenade, långa trådar utan skiljeväggar, med många cellkärnor. Den könlösa förökningen försiggår genom zoosporer eller aplanosporer, den könliga genom kopulation af zoogameter eller oogami. Bland hithörande alger, som till största delen lefva i hafvet, märkes särskildt släktet Caulerpa (se A l g e r, fig. 5), hvars thallus är differentierad i ett krypande rhizom med .obegränsad spetstillväxt. Från rhizomets öfversida utgå bladliknande, gröna skott, från undersidan starkt förgrenade rhizoider, som fästa växten i sanden eller på stenarna. Fam. Vaucheriacece med inånga arter (äfven i sött vatten) räknas äfven till Heterocontce. Fam. Phyllosiphonacece består af i fanerogamer parasitiskt lefvande arter. Nära släkt med Siphonäles är klassen Siphono-cladiales, skild från den förra genom förekomsten af skiljeväggar. Af släktet Cladophora, som är representeradt i många arter vid våra kuster, i sjöar och rinnande vatten, märkas särskildt de arter, som bilda s. k. sjöbollar (se P il se). Många till dessa båda klasser hörande alger äro kalkalger, som ofta ha ett egendomligt utseende, såsom parasoll-liknande hos Acetabularia, kaktusliknande hos Halimeda, o. s. v. Man känner äfven åtskilliga fossila former, särskildt från krit- och tertiärtiden. G- L-m. Sipho'niae, zool. Se Musslor. Sipho'nia ela'stica Pers., bot. Se Hevea. Siphonocladiäles, bot. SeSiphonese. Siphono'phora, zool. Se Coelenterata, sp. 486. Sipho'nops, zool., ett i Syd-Amerika förekommande släkte, tillhörande amfibiernas underordnade Gymnophiona (jfr A m f i b i e r, bildtextplansch 1). L-e. SSphono'stoma, zool. Se K a n t n å 1. Siphonosto^ata, zool. Se Loppkräftor, sp. 1100. Sipja'gin, Dmitrij Sergejevitj, rysk statsman, f. 1853, d. 1902, blef efter afslutade juridiska studier adelsmarskalk i Moskva 1884. Han utnämndes till guvernör 1888 i Kurland och 1891 i Moskva samt till inrikesministerns adjoint 1894. 1895 blef han chef för kejs. kansliet och 1900 inrikesminister. 2 april (g. st.) 1902 mördades han i Petersburg af en student Balmasjov. I sin politik intog han en vacklande hållning. Han fick till efterträdare den energiske Plehve. A-d J. Sipka [ji'pka], pass. Se Schipka. Sipo ntum, stad. Se Manfredonia. Sipora, ö. Se Menta w i. Sippa, bot., namn på arter af släktena Anemone, Dryas och Pulsatilla (se dessa ord). Sippar (bibelns Sefarvaim), gammal babylonisk stad. Se Babylonien, sp. 575. SFppola, imperiellt pastorat af l:a kl., Fredriks-hamns kontrakt, Nyslotts stift, Finland, Viborgs län, Kymmene härad och domsaga. Areal 555 kvkm. 9,727 inv. (1913), finsktalande. Inom socknen finnes Kymmenedalens folkhögskola (finsk). A. G. F. Sipulusz [Ji'polos], pseudonym för V. Eåkosi (se denne). Si'pylos (grek. 2invlogf nu Sipuli dagh 1. Manisa dagh), ett berg i Lydien (Mindre Asien), västlig utgrening från Tmolos, berömdt genom den där befintliga bilden af Niobe (se d. o.) eller gudamodern Kybele. A. M. A. Si quid fecFsti, ne'ga, lat., "om du gjort något galet, neka bara". Siquijor [sikichåY], ö bland Filippinerna, ö. om ön Negros' sydända, en korallbildning af 520 m. höjd. På västra sidan ligger staden S. med 19,416 inv.^ (1903). J. F. N. Sir [s5r; framför vokal sor], eng. (af lat. senior, äldre herre; jfr Sieur och Sire), titel för baronet och knight (endast framför dopnamnet; titeln blir då tonlös, t. ex. sir John, uttalas so djå'n); allmänt tilltalsord (min herre, herrn).