681 Situerad-Sivaji dramatisk framställning lämpa sig komiska situationer mer än tragiska, då det nämligen ligger i ett situationsstyckes natur att lämna ett friare spelrum åt tillfälligheten, som inom det komiska spelar en vida större roll än inom det tragiska (däraf uttrycket situationskomik). Situerad (fr. situé, se Situation), belägen; stadd i (förmånliga eller mindre goda) lefnads-villkor, t. ex. "väl situerad''. Si'tula, arkeol., ett kärl i form af en stympad kon af hamrad och nitad bronsplåt, försedt med hank af brons eller järn. Det användes under slutet af bronsåldern och den förkristna järnåldern, särskildt Hallstatt-tidcn (se d. o., sp. 1147 och fig. 11). Situlorna äro dels släta, dels prydda med geometriska ornament, dels med ornament i grekisk-orientalisk stil. De förstnämnda äro utbredda öfver hela Hallstattområdet ända från Irland i v. och till Österrike i ö. och Italien i s. Situlor med geometriska ornament (rader af upphöjda punkter, koncentriska kretsar samt starkt stiliserade fåglar) äro ej funna i västra Europa, men däremot ända upp i Skåne (Bjärsjöholm). Dessa båda typer tillhöra mest tiden före 8:e årh. f. Kr. Till de närmast följande århundradena, framför allt 500-talet, dateras situlorna med dekoration i grekisk-orientalisk stil. De äro funna i Nord-Italien (Este, Bologna; se Etrusker, pl. I), i Istrien, Krain, Nedre Österrike (Kuffarn), Öfre Österrike (Hallstatt), Ty-rolen (Matrai) m. fl. orter i Alpområdet. Efter allt att döma äro de tillverkade på norditalienskt (ve-netiskt-illyriskt område). Dekorationen är åstadkommen i relief och framställer i zoner under hvarandra ryttare och vagnskämpar i processioner, sittande och gående män, tjänare med köksattiralj, musikanter, sporttäflingar, lejon, gripar, fåglar, boskap o. s. v. Dräkterna äro af stort intresse, och öfver hufvud ge dessa bildframställningar en god inblick i den norditalienska befolkningens lif 5CO år f. Kr. Till de 2 sista århundradena f. Kr. höra situlor af gjuten brons med fastlödda öglor för hanken, ornerade med ett hjärtformigt blad eller ett par delfiner. Dessa situlor tillverkades i Syd-Italien (Capua) och exporterades öfver hela Europa. Flera äro kända från Sverige (öster-och Västergötland, och de efterbildades t. o. m. i lera. T. J. A. Si'tus inve'rsus, lat. ("omkastadt läge"), patol. Se Dextrokardi, Lefversjukdomar och Missbildning, sp. 659. - Om situs per-versus ("förvändt läge") se P er ver si t et. Sit ve'nia ve'rbo (förk. s. v. v.)3 lat., må uttrycket tillåtas, med förlof sagdt. Siuah, oas. Se Ammonium. Siuan-hoa (Hsiien-hwa), stad i kinesiska prov. Tschi-li, vid en biflod till Hun-ho, 15 km. från stora muren. Omkr. 90,000 inv. Det var mongolkejsarnas sommarresidens under 1200- och 1300-talen, från hvilken tid staden har bevarat sina imponerande vallar, triumfbågar och stora parker. ^V1)S- Si'um L., bot., ett släkte af fleråriga örter, hörande till fam. UmlelUferce, underfam. Apioi-dece, med 10 arter, de flesta sumpväxter. Flockarna äro stora och mångstråliga, med stora allmänna och enskilda svepen. Blommorna äro hvita. Bladen äro parbladiga. Frukten är brcdt äggrund. I Sverige förekommer allmänt, växande i vatten, den högresta Sium latijolium L., v a t-tenmärke(se fig.), som anses vara giftig. Denna Sium latifolium (vattenmärke), l växtens topp i blom och ett af de mellersta bladen, 2 blomma från midten af en småflock, 3 blomma från kanten af densamma, 4 klyffrukt sedd från fogen, 5 delfrukt i tvärsnitt. växt är glatt, har de nedsänkta bladen 2-3 gånger parbladigt delade (se Gälar 2) och luftbladen enkelt parbladigt delade med breda, likformigt och grundt sågade flikar. För de välsmakande rötterna, sockerrötter, odlas S. Sisa-rum, härstammande från Altai, i köksträdgårdarna. Om S. Falcaria se F a l c a r i a. G. L-m. Siuntio [si'ontiå]. Se S j u n d e å. Siut 1. Assiut (köpt. Saud), hufvudstad i ett förvaltningsområde med samma namn (tills, med oaserna El-Charge och El-Dachel 1,989 kvkm., 977,000 inv., 1912) i öfre Egypten, ligger nära Nilens vänstra strand. 39,442 inv. (1907). Det är ångbåts- och järnvägsstation, säte för en koptisk biskop, har flera moskéer, bad, sjukhus och någon industri (bomullsspinneri, tillverkning af lergods, läderarbeten m. .m.). Handel med Sudans produkter, natron, soda m. m. Amerikansk presbyteriansk mission med skola för båda könen. Vid S. ligger en af de stora Nil-dammarna (se Nilen, sp. 1017, och fig. 2 å pl. I till art. Egypten), och vid dess västra ända utgår Ibrahimkanalen, som med vatten förser Bahr Jusuf, Egyptens största bevattningskanal. S. kallades i forntiden Lykopolis ("scliakalstaden"), enär där dyrkades schakaler, hvilkas mumier förvaras i många graf kamrar (se Anubis). IS. föddes nyplatoni-kern Plotinos (se d. o.). J. F. N. Siwa, astron., en af småplaneterna. Siva, en transkriptionsform för C iv a (se d. o.). Sivaji, indisk härskare, grundläggare af marat-ternas välde, f. 1627 i Poona, d. 5 april 1680, var son till en marattkrigare, som innehade ett litet län under sultanen af Bijapur. S. röjde tidigt glödande hat mot muhammedanerna, eröfrade i spetsen för växande marattskaror det ena under Bijapur hörande bergfästet efter det andra och var