679 Sitta-Situation 680 neråt konserter både för violin, altfiol och violon-cell, orkesterverk, kantater, pianostycken, sånger m. m. - Hans broder Anton S., f. 1847 i Prag, har varit konsertmästare på skilda orter, från 1882 i Helsingfors, där han ock blef dirigent Tid filharmoniska sällskapet. Si'tta, zool. Se Nötväcksläktet. Srttace, zool. Se Papegojor, sp. 1484. Sitta i orubbadt bo, jur. SeOrubbadt bo. Sittang [sita~u;ri], Sittaung, Tsit-toung, flod i Burma, med källor på Sham Karen hills i divisionen Meiktila i öfre Burma, har först rakt nordlig riktning, men snart sydlig genom distrikten Kyaukse, Yamethin i nämnda division och Toungoo i divisionen Tenasserim, Nedre Burma, följd af järnvägen Mandalay-Rangoon söderut till Nyaunglebin i distriktet Pegu. Ända till Toungoo är den ganska j-mal, men vidgar sig längre ned till 800-1000 m. bredd. Dess sestuarium i Marta-banviken förändras oafbrutet genom aflagringar och erosion till följd af den starka flodvågen. Kanaler förena dess nedre lopp med Irawadi och Salween, hvarigenom åstadkommits inre vattenvägar af 600 km. längd. Tidvattnet går upp 100 km. i floden, som har en länsad af omkr. 600 km. Sittbad. Se Bad, sp. 614. Sittben, Os ischiadicum, anat., bakre-nedre delen af höftbenet. Sittbenet bildar kring höftbenshålet en nedre begränsning, en båge eller vinkel, med en vertikalt nedstigande och en horisontal arm. På gränsen mellan båda armarna finnes en grof knöl, sittknölen 1. sittbensknölen, som utgör det fasta stöd under huden, på hvilket kroppen (genom bäckenet) hvilar vid sittning. Se fig. 15 till art. Ma n n i sk an. G. v. D.* Sitte, C a m i 11 o, österrikisk arkitekt och författare, f. 1843 i Wien, d. 1903, studerade i sin födelsestad arkitektur, konsthistoria, fysiologi och musik, blef 1876 direktör för Staatsgewerbeschule i Salzburg, där han visade sig vara en utmärkt organisatör, och 1883 direktör för Staatsgewerbeschule i Wien. Han utförde restaurering af kyrkor, slott, rådhus. Men framför allt utöfvade S. en uppslagsrik, väckande och reformatorisk verksamhet inom stadsplanekonsten. De moderna synpunkterna inom stadsanläggning äro i första rummet att till-skrifva hans energiska arbete för skönhet och konstnärlig tanke i uppgörandet af stadsplaner. Hans hufvudarbete på detta område är Der städte-bau nach seinen kunstlerischen grundsätzen (1889, flera upplagor). Jämte Th. Goeche utgaf han från 1904 månadsskriften "Der städtebau". Själf upp-p-jorde han utvidgningsplaner för flera städer. Jfr F. Sundbärgs artiklar "Om stadsplaner" (i "Ord och bild" 1897). G-g N. Sitten, stad. Se S i o n. Sittenfeld [si'ttenfelt], Konrad, tysk skriftställare, redaktör af "Berliner morgenpost", f. 1862 i Breslau, spelade under pseudonymen Konrad A l b e r t i en roll som naturalistisk ytterlighetsman genom romaner (Wei ist der stärker e?, 1888, Alte und junge, 1889, Das recht auf liebe, 1890, 3:e uppl. 1891, och Maschinen, 1895, m. fl.) samt teaterstycken (Bröt, 1888, m. fl.) och måttlöst vilda anfall mot P. Heyse och andra författare. Sitter, högerbiflod till Thur i nordöstra Schweiz. öfver floden, vid Teufen (Appenzell), uppfördes 1908 en bågbro af järnbetong med 79 m. spännvidd och 25,5 m. höjd. Sittfåglar, Insessores, zool., en af den äldre systematiken använd benämning för en fågelgrupp, som omfattar tättingar, skärrfåglar, partåiga fåglar, roffåglar och duffåglar. L-e. Sit ti'bi te'rra le'vis, förk. S. T. T. L., lat., "vare dig jorden lätt", hvila i frid! (inskrift på grafvårdar). <img/> Sitting Bull [si'tiŋ bu'l], eng., "sittande tjuren", nordamerikansk indianhöfding, f. omkr. 1837 i nuv. Nord-Dakota, var son till en höfding Jumping Bull ("hoppande tjuren") och vann redan som yngling stort inflytande bland sioux-indianerna. Han ledde under inbördeskriget flera indiananfall på nybyggen i Iowa och Minnesota och utkämpade 1876 sin första större strid mot de hvite, sedan indianerna vid Black hills fördrifvits från sina lägerplatser där af framträngande grufarbetare. Dessa indianer vägrade att låta transportera sig till en indianreservation, och då trupper under general A. H. Terry nalkades, öfverfall S. vid sammanflödet af floderna Big horn och Little Big horn i Montana Terrys avantgarde under general G. A. Custer, som omringades af öfverlägsna indianhopar och massakrerades jämte 264 af sina män. Indianerna jagades därefter norrut af Terrys trupper, men lyckades rädda sig öfver till Canada. S. erhöll 1880 amnesti och återvände 1881 till Förenta staterna, där han från 1883 höll sig fredlig i indianreservationen Standing rock (i nordligare delen af Syd-Dakota). Indianernas missnöje öfver en del jordförsäljningar i trakten jämte kringflygande rykten om ankomsten af en indiansk Messias, som skulle förjaga de hvite, vållade 1888 en året därpå växande jäsning bland indianerna i Dakota, och myndigheterna beslöto 1890 att af försiktighetsskäl arrestera S., som befarades hysa planer på ett indianuppror i stor skala. Han öfverraskades och tillfångatogs af en trupp soldater och indianpolis vid Grand river 15 dec. 1890 och dödades s. d. under det tumult, som uppstod, då hans anhängare i trakten sökte befria honom. V. S-g. Sittknölen, anat. Se Sittben. Sittra, skpsb. Se Spant. Situation, fr. (af lat. si'tus, läge), läge, belägenhet, ställning; tillstånd, inbegreppet af de förhållanden, hvari någon för tillfället befinner sig; förhandenvarande politisk ställning; spännande eller pikant handlingsmoment i ett dramatiskt eller episkt diktverk. - Situationsplan, planritning, som ger en öfversikt af en terräng eller t. ex. en stad med vägar, gator, byggnader, vattendrag, skogbevuxna delar o. s. v. - Situationsstycke, dramatisk dikt, hvari författaren framför allt eftersträfvat en detaljerad ut-målning af situationerna, så att karaktärsteckningen fått en underordnad betydelse. För dylik