703 Sju-Sjukdiet 704 1734, var minister i London 1739-42 och 1743-44 samt blef senator 1748. SJU. Se T aisymbolik. Sjubbsläktet 1. Tvättbjörnssläktet, Pro-cyon, zool., ett till fam. Procyonidw, till hvilken fam. dessutom räknas bl. a. släktena Nasua och Cer-coleptes, hörande rofdjurssläkte. Det kännetecknas genom en kort, satt kropp och ett baktill bredt hufvud. Benen äro jämförelsevis höga och tunna; tårna, särskildt de främre, äro smärta och mycket rörliga med hoptryckta, böjda tår. Svansen är cylindrisk. Hithörande arter finnas i Amerika. Den gulgråa, svartmelerade pälsen af den nordamerikanska arten Sjubb 1. tvättbjörn (Procyon lotor). P. lotor är väl känd i den europeiska pälsmarkna-dcn. Sitt namn har tvättbjörnen erhållit af sin besynnerliga vana att doppa födan i vatten och gnida den mellan f ramtassarna, liksom för att tvätta den. Den lif när sig af både växt- och djurämnen. L-e. Sju-dagars-slaget. Se Nordamerikanska inbördeskriget, sp. 1166. Sjuenda, kronopark i ^årdinge och Turinge socknar, öknebo härad, Södermanlands län, tillhör Stockholms revir af östra öfverjägmästardistriktet. Den har bildats dels i enlighet med bestämmelserna i k. br. 27 okt. 1903, 27 jan. 1905, 19 jan. 1906, 12 maj och 24 nov. 1911 samt 25 juli 1913 genom inköp helt eller' delvis af fastigheterna Sjuenda, Åletorp, Torsäter, Stora och Lilla Byesta, Långbro, Bankesta, Bilsta, Fredriksberg, Löfsta, Bresta och Mora, dels äfven därigenom, att enligt bestämmelserna i k. br. 11 juli 1913 och 24 sept. 1914 vissa delar af kronodomänerna Eneby n:r l och Ängsholmen förklarats för kronopark. Kronoparken var 2,844 har vid 1910 års slut. S-r. Sju för Tebe, sedan gammalt hos oss använd beteckning för Aischylos' sorgespel "De sju mot Thebe" (se Aischylos, sp. 399). Sjuglasvagnen. Se K ar oss. Sjuhundra härad, i Stockholms län, ingår i Mellersta Roslags domsaga och fögderi samt om- fattar socknarna Skederid, Rimbo. Ro, Fastorna. 29,200 har. 5,223 inv. (1915). Sjuhundra kontrakt, i Uppsala stift, omfattar de nio pastoraten Rimbo med Ro, Husby-Lyhundra med Skederid, Frötuna, Rådmansö, Norrtälje stad, Länna med Blidö, Fasterna, Riala med Roslags-Kulla samt Ljusterö. 97,766 har. 21,784 inv. (1915). Sju'ja, kretsstad i ryska guv. Vladimir, vid Teza, biflod till Kljasma och S.-Kinesjma-banan. 22,927 inv. (1900). Goss- och flickgymnasium. Det är en af centrala Rysslands förnämsta orter för tillverkning af bomulls- och linnevaror och har äfven en mängd garfverier och särskildt stor beredning af fårskinn, ehuru denna industri i stor utsträckning flyttat ut till omgifvande landskommuner, där nästan hvarje by har sin specialtillverkning af en mängd hemslöjdsartiklar. Sju'jskij, Dmitrij Ivanovitj, rysk furste och krigare, d. 1613, härstammande från furstarna af Suzdal, deltog i tsarevitj Fedor Ivanovitjs fälttåg och resor, blef 1586 vojvod af Kargopol, men förvisades 1587 till Sjuja (i guv. Yladimir) af Boris Godunov, med hvilken han sedan försonade sig och hvars svägerska han äktade. 1606 deltog han i sammansvärjningen mot den falske Dimi-trij och förde befälet i flera drabbningar med polackerna, hvilka han blott en gång lyckades besegra, under det att hans unge frände, den i folkvisan besjungne Michail Vasiljevitj Skopin-Sjujskij, gick från seger till seger. Då denne dött efter ett gästabud hos S., misstänktes denne af folket för giftmord och blef så impopulär, att Zolkiewicz mäktade besegra moskoviterna vid Klusjino 1610. Han dog i polsk fångenskap. - En medlem af denna släkt, Vasilij Ivanovitj S., blef tsar. Se V a si l i j. A-d J. Sjukbarack. Se Sjukvård, sp. 727. Sjukbeslag, veter., ett hofbeslag, som används vid sjukdomar i hof\Tarna eller för att afhjälpa felaktiga hofformer och benställningar (se H o f-beslagskonst). E. T. N. Sjukbetyg. Se Läkarintyg. Sjukbärare. e Sjukvårdsmanskap. Sjukdiét (jfr Diet) är den föda, som vid vissa sjukdomar bör ges åt den sjuke. En dylik diet måste gifvetvis på det noggrannaste rätta sig efter, sjukdomens art. För någon detaljerad framställning af allehanda slags sjukdiet kan därför här icke vara platsen. Man kan dock tala om en mera allmän sjukdiet och menar då därmed den "lätta" kost, som den i akuta sjukdomar, vanligen febersjukdomar och akuta infektioner (influensa o. s. v.), insjuknade bör föra, innan läkaren gett honom detaljerade föreskrifter. Denna mat bör vara sammansatt af "lättsmälta" ägghvitämnen, fett och kolhydrater i en sådan tillagning - fint fördelad form -, att de af matsmältningen lätt kunna tillgodogöras. En sådan allmän sjukdiet består af mjölk, välling väl kokt gröt, silade frukt-, hafre-och sagosoppor, grädde, färskt smör, ägg, omeletter, väl kokt fisk, såsom gädda, gös, sjötunga, rödspotta (ej ål, lax, sill, makrill o. d.), fiskfärs, köttfärser af höns och kalf,- kalfbräss, potatismos (kroketter), kokta grönsaker, hvetebröd (rostc^dt), käx, marmelad och ej för söt sylt. Till dryck må begagnas helst vatten, gärna försatt med citron.