Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
781
Sjöberg-Sjöbohm
782
och enskilda samlingar i Sverige. Han skref
artiklar i tidskrifter och tidningar, utgaf bl. a.
Kvinnan i svensk karrikatyr (1907), skref kapit-
let Vasatidens målarkonst i A. Romdahls och
J. Roosvals ”Svensk konsthistoria” (1913), redi-
gerade ”Stockholms stads tänkebok under Vasa-
tiden” (åren 1524-29; tr. som bilaga till ”Sam-
fundet S:t Eriks årsbok”, 1908-14) samt utgaf
”Johan Ekeblads bref från drottning Kristinas
och Cromwells hof” (I, 1911, II, 1915), ”Amiral
Carl Tersmedens memoarer” (I, 1912) och ”Axel
Gyllenkrooks relationer från Karl XII:s krig” (1913).
G-g N.
Sjöberg, Svante Leonard, tonsättare, f. 28 aug. 1873
i Karlskrona, blef student 1892 och tog 1895-96
organist-, kyrkosångar- och musiklärarexamina
vid konservatoriet i Stockholm samt studerade
vidare för M. Bruch i Berlin m. fl. S. blef 1901
musiklärare vid allm. läroverket i Karlskrona och
1902 organist vid både Fredrikskyrkan och Heliga
trefaldighetskyrkan därstädes samt dirigent för
stadens musikförening, 1913 äfven dirigent för
Karlskrona orkesterförening. Han har komponerat en
Gustaf-Vasa-uvertyr, en konsertuvertyr, en violinsonat
(utg. af Mus. konstföreningen), Davids 23:e psalm
(i form af kantat), festkantater, a-cappellakörer,
solosånger m. m.
Sjöbeslagsband, sjöv. Se Sjöbeslå.
Sjöbeslå, sjöv., hopsnörpa och fastsurra ett
segel utan afseende på utseendet. För arbetet
härmed användas vanligen långa flätade eller
lagda band, s. k. s j ö b e s l a g s b a n d.
H- W-1.
Sjöbeväring. Se Värnplikt.
Sjöbjörnar, zool. Se S al d j ur.
Sjöblad (da. och no. sablad, ty. seeblatt), her.,
en så godt som uteslutande i de skandinaviska län-
Fig. 2. Ur Johan Hemmingssons sigill K-32.
Fig. 1. Anund Stures sigill år 1323.
Fig. 3. Ur Hemming Liqvidssons sigill 1331.
Fig. 4. Ur Sten Sture d. ä:s sigill 1471 (t,
v.) och 1498
(t. h.).
dernas och Tysklands heraldik förekommande
hjärt-formig bild, med en i hjärtats öfre del
djupt nedgående inskärning af olika form, rund,
klöfver-bladsformig, hjärtformig, liljeformig
etc. Stundom benämnes äfven en rent hjärtformig,
utan ofvan
nämnda inskärning försedd bild sjöblad. Redan i
en vidiraation utgifven 11 mars 1306 af biskoparna
Erland af Färöarna och Arno af Bergen m. fl. användes
benämningen "soblad" för de hjärtformiga figurerna
i grefve Jakobs af Halland sköldemärke. Sjöbladet
träffas i Sverige första gången i riddaren Gudserk
Bosons sigill af 1301. Mest känd är den här genom sin
förekomst i de äldre Sturarnas vapen. Detta visar
tre svarta, balkvis ställda sjöblad i guldfält och
påträffas första gången i Anund Stures sigill af 1323
(fig. 1), där inskärningen är hjärtformig; i ett hans
sigill af 1346 är den klöfverbladsformig. I senare
Sturevapen försvinner ofta inskärningen, och sjöbladen
anta ren hjärtform (fig. 4). F. ö. förekomma sjöblad
i flera andra svenska släkters vapen, t. ex. de äldre
Ribbingarnas och äldre Sjöbladarnas, Liqvids-sönernas
(fig. 3). I Danmark och Norge påträffas sjöbladet
t. ex. i Knut Porses och i släkten Sehe-steds vapen. I
Tyskland förekommer det bl. a. i hertigdömet Engerns
sköldemärke, som ingår i konungariket Preussens
stora vapen. H. F-d.
Sjöblad, svensk adlig släkt. Se S i ö b l a d.
Sjöblom, Robert, dansör, f. 26 maj 1843 i Gryts
socken, Södermanland, d. l juli 1890 i Stockholm,
var elev hos A. Selinder 1855-66, anställdes vid
K. teatern 1866, blef där premiärdansör och 1882
lärare vici balettskolan samt 1887 balettmästare. Han
var en af sin tids flinkaste ut-öfvare af danskonsten,
uppträdde äfven med lycka i Berlin 1870 och
komponerade danserna i flera operor.
Sjöbo, municipalsamhälle (enl. k. br. 27 maj 1898)
i S. Asums socken, Malmöhus län, omkring S. station
på Malmö-Simrishamns järnväg, till hvilken 1905
anknutits järnvägen Landskrona- Käflinge. 145 har. 982
inv. (1915). Taxeringsvärdet i bevillningsskyldig
fast egendom 1,531,200 kr. (1915), taxerad inkomst af
kapital och arbete 435,721 kr., municipalskatt 1913 l
kr. per 100 kr. inkomst. Samhällets tillgångar 1913
22,217 kr., skulder 27,400 kr. Det är en af södra
Skånes viktigaste handelsplatser och centralpunkter
på landsbygden, hvartill främst bidragit järnvägarna
samt den omständigheten, att ej mindre än fem delvis
stora landsvägar mötas där eller i närheten. S. är
tingsställe (för Färs härad) med nytt tingshus,
har afdelningskontor af Skånska handelsbanken,
Färs härads sparbank, apotek (kalladt Äsum),
provinsialläkare, distriktsveterinär samt flera
industriella anläggningar (mek. verkstad, tegelbruk,
andelsbränneri, ett par ullspinnerier m. m.).
Sjöbodans skans, i Västra Tunhems socken i
Västergötland, vid Göta älfs utlopp ur Vänern, anlades
1676 af M. G. De la Gardie, men fick efter krisets
slut (1679) förfalla. L. \V:son
M.
Sjöbohm, Fredrik, sjömilitär, nautisk författare,
f. 13 dec. 1753 i Karlskrona, d. 25 april 1829,
tog 1772 sjöofficersexamen och utnämndes 1812 till
öfverste inom örlogsflottan och öfverflyttades 1825
till den då upprättade expektansstaten. I sina yngre
år tjänstgjorde han dessutom på handelsfartyg,
där han genomgick alla graderna från matros till
kapten och sålunda förskaffade sig stor skicklighet
i yrket. Under kriget med Ryssland 1788-90 deltog
han i striderna vid Högland, Öland och Reval samt i
reträtten från Viborgs redd, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
