781 Sjöberg-Sjöbohm 782 och enskilda samlingar i Sverige. Han skref artiklar i tidskrifter och tidningar, utgaf bl. a. Kvinnan i svensk karrikatyr (1907), skref kapit- let Vasatidens målarkonst i A. Romdahls och J. Roosvals ”Svensk konsthistoria” (1913), redi- gerade ”Stockholms stads tänkebok under Vasa- tiden” (åren 1524-29; tr. som bilaga till ”Sam- fundet S:t Eriks årsbok”, 1908-14) samt utgaf ”Johan Ekeblads bref från drottning Kristinas och Cromwells hof” (I, 1911, II, 1915), ”Amiral Carl Tersmedens memoarer” (I, 1912) och ”Axel Gyllenkrooks relationer från Karl XII:s krig” (1913). G-g N. Sjöberg, Svante Leonard, tonsättare, f. 28 aug. 1873 i Karlskrona, blef student 1892 och tog 1895-96 organist-, kyrkosångar- och musiklärarexamina vid konservatoriet i Stockholm samt studerade vidare för M. Bruch i Berlin m. fl. S. blef 1901 musiklärare vid allm. läroverket i Karlskrona och 1902 organist vid både Fredrikskyrkan och Heliga trefaldighetskyrkan därstädes samt dirigent för stadens musikförening, 1913 äfven dirigent för Karlskrona orkesterförening. Han har komponerat en Gustaf-Vasa-uvertyr, en konsertuvertyr, en violinsonat (utg. af Mus. konstföreningen), Davids 23:e psalm (i form af kantat), festkantater, a-cappellakörer, solosånger m. m. Sjöbeslagsband, sjöv. Se Sjöbeslå. Sjöbeslå, sjöv., hopsnörpa och fastsurra ett segel utan afseende på utseendet. För arbetet härmed användas vanligen långa flätade eller lagda band, s. k. s j ö b e s l a g s b a n d. H- W-1. Sjöbeväring. Se Värnplikt. Sjöbjörnar, zool. Se S al d j ur. Sjöblad (da. och no. sablad, ty. seeblatt), her., en så godt som uteslutande i de skandinaviska län- Fig. 2. Ur Johan Hemmingssons sigill K-32. Fig. 1. Anund Stures sigill år 1323. Fig. 3. Ur Hemming Liqvidssons sigill 1331. Fig. 4. Ur Sten Sture d. ä:s sigill 1471 (t, v.) och 1498 (t. h.). dernas och Tysklands heraldik förekommande hjärt-formig bild, med en i hjärtats öfre del djupt nedgående inskärning af olika form, rund, klöfver-bladsformig, hjärtformig, liljeformig etc. Stundom benämnes äfven en rent hjärtformig, utan ofvan nämnda inskärning försedd bild sjöblad. Redan i en vidiraation utgifven 11 mars 1306 af biskoparna Erland af Färöarna och Arno af Bergen m. fl. användes benämningen "soblad" för de hjärtformiga figurerna i grefve Jakobs af Halland sköldemärke. Sjöbladet träffas i Sverige första gången i riddaren Gudserk Bosons sigill af 1301. Mest känd är den här genom sin förekomst i de äldre Sturarnas vapen. Detta visar tre svarta, balkvis ställda sjöblad i guldfält och påträffas första gången i Anund Stures sigill af 1323 (fig. 1), där inskärningen är hjärtformig; i ett hans sigill af 1346 är den klöfverbladsformig. I senare Sturevapen försvinner ofta inskärningen, och sjöbladen anta ren hjärtform (fig. 4). F. ö. förekomma sjöblad i flera andra svenska släkters vapen, t. ex. de äldre Ribbingarnas och äldre Sjöbladarnas, Liqvids-sönernas (fig. 3). I Danmark och Norge påträffas sjöbladet t. ex. i Knut Porses och i släkten Sehe-steds vapen. I Tyskland förekommer det bl. a. i hertigdömet Engerns sköldemärke, som ingår i konungariket Preussens stora vapen. H. F-d. Sjöblad, svensk adlig släkt. Se S i ö b l a d. Sjöblom, Robert, dansör, f. 26 maj 1843 i Gryts socken, Södermanland, d. l juli 1890 i Stockholm, var elev hos A. Selinder 1855-66, anställdes vid K. teatern 1866, blef där premiärdansör och 1882 lärare vici balettskolan samt 1887 balettmästare. Han var en af sin tids flinkaste ut-öfvare af danskonsten, uppträdde äfven med lycka i Berlin 1870 och komponerade danserna i flera operor. Sjöbo, municipalsamhälle (enl. k. br. 27 maj 1898) i S. Asums socken, Malmöhus län, omkring S. station på Malmö-Simrishamns järnväg, till hvilken 1905 anknutits järnvägen Landskrona- Käflinge. 145 har. 982 inv. (1915). Taxeringsvärdet i bevillningsskyldig fast egendom 1,531,200 kr. (1915), taxerad inkomst af kapital och arbete 435,721 kr., municipalskatt 1913 l kr. per 100 kr. inkomst. Samhällets tillgångar 1913 22,217 kr., skulder 27,400 kr. Det är en af södra Skånes viktigaste handelsplatser och centralpunkter på landsbygden, hvartill främst bidragit järnvägarna samt den omständigheten, att ej mindre än fem delvis stora landsvägar mötas där eller i närheten. S. är tingsställe (för Färs härad) med nytt tingshus, har afdelningskontor af Skånska handelsbanken, Färs härads sparbank, apotek (kalladt Äsum), provinsialläkare, distriktsveterinär samt flera industriella anläggningar (mek. verkstad, tegelbruk, andelsbränneri, ett par ullspinnerier m. m.). Sjöbodans skans, i Västra Tunhems socken i Västergötland, vid Göta älfs utlopp ur Vänern, anlades 1676 af M. G. De la Gardie, men fick efter krisets slut (1679) förfalla. L. \V:son M. Sjöbohm, Fredrik, sjömilitär, nautisk författare, f. 13 dec. 1753 i Karlskrona, d. 25 april 1829, tog 1772 sjöofficersexamen och utnämndes 1812 till öfverste inom örlogsflottan och öfverflyttades 1825 till den då upprättade expektansstaten. I sina yngre år tjänstgjorde han dessutom på handelsfartyg, där han genomgick alla graderna från matros till kapten och sålunda förskaffade sig stor skicklighet i yrket. Under kriget med Ryssland 1788-90 deltog han i striderna vid Högland, Öland och Reval samt i reträtten från Viborgs redd, hvar-