- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
815-816

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöhundar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

815 Sjökommendering-Sjökrigsskolan 816 lyra (se fig.) -, båda utmärkta genom synnerligen lysande färger. L-e. Sjökommendering, sjöv. För hvarje sjöexpedition, som skall göras med något af flottans fartyg, kommenderas särskildt befäl, underbefäl och manskap. Från och med den dag, då besättningen em-barkerat och börjat sin spisning ombord, åtnjutes af de på fartyget kommenderade sjöaflöning (se d. o.). H. W-l. Sjökompass. Se Kompass. Sjökonung (isl. scekonungr) kallades stundom anföraren för en vikingaflotta, måhända endast om han var af kunglig börd. Mången vikingahöfding satte sig ned vid näs eller uddar på de kuster, där han ville härja, och nämndes däraf näskonung (isl. neskonungr). Andra åter buro namnet härkonung (isl. herkonungr), då de i spetsen för stora härar ofta trängde djupt in i landet, vare sig blott för att plundra eller för att taga sig riken. Sjökorfvar, zool., mindre vanligt namn på sjö-gurkor (tagghudingar). Sjökort, sjöv., karta öfver kuster, oceaner och vattendrag, till bruk för navigationen. Enär det är bekvämt för navigatören, såväl när den till-ryggalagda vägen skall i kortet utläggas som när kursen emellan två punkter skall uttagas, att kompasslinjerna 1. kurserna bli räta linjer, används vid sjökorts konstruktion numera nästan uteslutande cylindrisk projektion (efter uppfinnaren kallad Mer-cators), hvaruti meridianer och breddparalleller äro räta linjer. Som till följd af konstruktionen af-ståndet mellan parallellerna och följaktligen äfven skalan kontinuerligt ökas mot polerna, kallas en dylik karta äfven växande kort. Allt, som kan tjäna till vägledning för navigatören, bör uti ett sjökort upptagas: grund, klippor, bankar, vattnets djup och bottnens beskaffenhet, strömmars riktning och hastighet, tidvattensuppgifter, kompassens missvisning, fyrar, fyrskepp, utprickning, signal och räddningsstationer m. m. Några sjökort (t. ex. engelska amiralitetets och i någon mån de nyaste svenska) ha äfven kusternas terrängbeklädnad inlagd samt upptaga därjämte höjden af markerade bergspetsar, kullar, öar, fyrtorn o. d. Man plägar indela sjökorten i generalkort, öfverseglare 1. vägkartor, vanligen i mindre skala än 1: 1,000,000, passkartor, i omkr. 1: 500,000 skala, kustkartor, i omkr. 1: 200,000 skala samt specialkartor, i större skala än 1: 100,000. De flesta och mest använda sjökorten äro engelska, af hvilka särskildt amiralitetets å Hydrographic office utgifna äro förträffliga och omfatta alla oceaner samt nästan alla med dem sammanhängande farvatten. Äfven de franska och på senare tiden de tyska äro af utmärkt beskaffenhet och stor omfattning. De svenska sjökorten, utgifna af Sjökarteverket, omfatta endast Östersjön med dess vikar, farvattnen utanför rikets västra kust t. o. m. Kristianiafjorden samt våra största insjöar. Om beteckningar på svenska sjökort se Kartbeteckningar. Ett sjökorts tillförlitlighet och värde beror förnämligast på noggrannheten af den sjömätning, som ligger till grund för detsamma. I allmänhet kan man utgå ifrån, att ju senare sjömätningen är utförd, desto tillförlitligare är det därpå grundade sjökortet. Tiden, då området i fråga mättes, finnes alltid utsatt på engelska amiralitetets sjökort, men däremot ej på de svenska. Jfr Hydrografi, Kartprojektion, Mercator, G., Sjö-karteverket och S j ö m ä t n i n g. (H. W-l.) Sjökrig. Se Krig. Sjökrigshistoria, den gren af den historiska vetenskapen, som sysselsätter sig med förgångna tiders krig till sjöss. Om några af de mest framstående svenske författarna på det sjökrigshistoriska området se Krigshistoria, sp. 1302. Sjökrigshistoriska samlingar, Statens. Se Museum, sp. 1432. Sjökrigshögskolan, Kungliga, inrättades genom regi. 11 mars 1898. Enligt dess senaste reglemente och undervisningsstadga (23 okt. 1908 med ändr. 29 sept. 1911 och 29 juni 1912) har Sjökrigshögskolan till ändamål att meddela marinens officerare vidgad kunskap i sådana ämnen, i hvilka grundlig kännedom är för dem af vikt för att rätt fullfölja sjöförsvarets syfte. Undervisningen meddelas i en enårig allmän kurs för subaltern-officerare samt uti enåriga fortsättningskurser (allmänna, artilleri-, torped- och minkurserna) för officerare, som genomgått allmän kurs. Ämnena i allmänna kursen äro strategi, taktik, kustfästningslära, landtkrigskonst, militär kust geografi, artilleri, torpedlära, minlära, fysik och matematik (det sistnämnda valfritt). I fortsättningskurserna meddelas undervisning dels i specialämnen, dels i vissa af allmänna kursens ämnen. Sjö-krigshögskolans ständiga personal utgöres af l chef, l adjutant och bibliotekarie, lärare i 15 ämnen, repetitörer och l vaktmästare. - Tillstånd att följa undervisningen i ett eller flera ämnen kan af chefen lämnas såväl marinen tillhörande person af officers rang som officer tillhörande armén. H. W-1. Sjökrigskonst, sammanfattningen af grundsatserna för sjökrigs förande och fartygs användande i strid, stöder sig på sjökrigshistorien och omfattar hufvudsakligen sjöstrategien och s j ö-taktiken. Jfr K r i g s k o n s t e n. H. W-l. Sjökrigsskolan, Kungliga, militärläroverk för utbildning af officerare vid marinen. Då 1683 det stadgandet utfärdades, att "de, som föreslås till officerare vid sjövapnet, skola undergå sjöofficersexamen", egde detta vapen som utbildningsskolor endast de i Karlskrona af amiral H. Wachtmeister inrättade Styrmans- och artilleriskolorna. Senare uppstod i Sveaborg en s j ö s k o l a för underofficerare och kadetter af arméns flotta. Men först 1756, när den af Adolf Fredrik 1748 bekostade kadettkåren upphört, upprättades vid amiralitetet i Karlskrona en verklig sjökadettskola, kallad kadettkår, med ändamål "att uppfostra dugliga ämnen för sjövapnet". Emellertid befanns det, "att af de antagne kadetterna icke alla egde håg och egenskaper att blifva sjöofficerare", hvarför skolan 1761 om-bildades till en för sjö- och landstaten gemensam uppfostringsanstalt. Sedan skolan upphört 1791, efter en vådeld, öppnades 1792 på lustslottet Karlberg invid Stockholm en k. krigsakademi med uppgift "att bereda skickliga ämnen för rikets landt-armé och flotta". Under många år kunde likväl aspiranter, utan att genomgå lärokursen vid akademien, aflägga godkänd sjöofficersexamen dels vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 24 19:29:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free