- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
885-886

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skanstygskolonn - Skanör med Falsterbo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skanstygskolonn. Se Skanstyg.

illustration placeholder Fig. 1. Stadsvapen för Skanör med Falsterbo.

Skanör med Falsterbo är den officiella benämningen på de två till en kommun sedan 1754 förenade småstäder (uppstäder) i Malmöhus län, hvilka ligga på den västra, breda ändan af den smala, ljungbevuxna och sandtäckta landtunga, som från sydvästligaste Skåne skjuter ut mellan Öresund och Östersjön. S. ligger omedelbart vid stranden, F., omkr. 3 km. sydligare, numera på ett litet afstånd från hafvet, som på alla sidor om landtungan är långgrundt. Flygsanden har dels igenfyllt, dels uppgrundat de forna slottsgrafvarna äfvensom den s. k. Flommen, en gång i tiden städernas gemensamma hamn, belägen mellan dem. Flygsanden hopar sig stundom till väldiga drifvor och förstör växtligheten. Den bindes dock numera genom ganska omfattande skogsplanteringar. Landtungan består af ljungmark och sandfält, Skanörs ljung, där man ämnar införa potatisodling i stor skala. Norrut utbreder sig Skanörs store vång, söderut Falsterbo vång. Från städernas storhetstid finns intet kvar med undantag af kyrkorna och obetydliga ruiner af städernas båda slott (se nedan); det öfriga har utplånats af hafvet och sanden. Dock finns en del ålderdomliga förhållanden kvar: jorden är ej skiftad, kreaturen drifvas på gemensamt bete o. s. v. Laga skifte af Skanörs egor påbörjades för ett par år sedan, men har ännu ej af slutats, och först i maj 1915 anhöllo jordegare i F. om sådant. Hela stadsområdet utgör 1,649 har, och folkmängden uppgick vid 1915 års slut till 1,232 pers., 760 i S:s och 472 i F:s församling. Taxeringsvärdet af fast egendom uppgick s. å. till 3,859,600 kr., hvaraf 413,500 kr. af jordbruksfastighet och 245,200 kr. af bevillningsfri. Den beskattningsbara inkomsten var s. å. i Skanör 298,478 och i Falsterbo 295,227 kr. Den gemensamma stadens tillgångar upptogos 1914 till 250,066, dess skulder till 30,450 kr. I kommunalskatt utdebiterades 1916 kr. 4,00 i S. och 4,20 i F. (olikheten beroende på, att hvardera församlingen är själfständig i fråga om skolväsendet). Den manliga befolkningen är mest lotsar, sjökaptener, skeppare och sjöfolk, kända som de yppersta i Skåne. I kommunalt hänseende ha de båda städerna allt gemensamt. Den gemensamma allmänna rådstugan sammanträder i S. på rådhuset, som uppfördes på 1770-talet af material från slottsruinen. Städerna ha vidare gemensam jurisdiktion och administration under en borgmästare och 2 illitterata rådmän. Borgmästaren är f. n. bosatt i F., kyrkoherden i pastoratet (Skytts kontrakt, Lunds stift) och stadsfiskalen i S. Den för båda städerna gemensamma drätselkammaren består af 9 ledamöter (5 från S. och 4 från F.). Ett s. k. skyddshem för kommunernas behöfvande fattiga har nyligen upprättats i S., och inom denna stads område, men nära gränsen mot F., ligger det likaledes gemensamma, 1914 byggda epidemisjukhuset. Ingen af de båda städerna har vatten-, gas- eller kloakledning, men i sept. 1916 infördes elektrisk gatubelysning; renhållningen å gatorna åligger fastighetsegarna. Klimatet är utomordentligt mildt och så sundt, att hittills ingen läkare ansett det lönande att bosätta sig där, lika obehöfligt har apotek ansetts vara. F. har sedan 1913 en tvåårig högre folkskola. Järnväg förenar sedan 1904 de båda städerna med stationen Hvellinge på Malmö-Trälleborgs järnväg (se Hvellinge--Skanör--Falsterbo järnväg). För att få åtminstone en båthamn åt den 1874 i S. inrättade s. k. Öresunds lotsstation, som nu har en öfverlots och 13 lotsar, beviljade riksdagen medel till en hamnbyggnad hösten 1881, och denna skulle tillhöra båda städerna, som förbundo sig att för framtiden underhålla den. Denna förbindelse kunde dock icke de fattiga samhällena hålla, sedan en stormflod dec. 1883 nästan alldeles förstört hamnen, och staten måste träda hjälpande emellan. Nya decemberstormar 1899, 1902 och 1904 nödvändiggjorde grundliga ombyggnadsarbeten 1907--09, till hvilka riksdagen anvisat 300,000 kr. Sedan 1879 finnes där ock en lifräddningsstation med en uppsyningsman och 11 mans betjäning. -- S. har efter eldsvådor 1874 och 1885 fått bredare gator och välbyggda tegelhus. Fem af kvarteren utgöra gammal stadsdel; i öfrigt har ny stadsplan genomförts. Längst i n., vid det med en plantering försedda torget ligger kyrkan (fig. 3), som anses urspr. ha varit helgad åt S:t Olof, men ock åt S:t Gertrud eller S:t Göran. Den tillhör olika byggnadsperioder. Äldst äro skeppets två östligaste kvadrater; koret, som tillbyggts antagligen i början af 1400-talet, är något högre än skeppet, och många omständigheter tyda på, att planen urspr. varit, att den öfriga delen af kyrkan skulle rifvas och ersättas af en nybyggnad, afpassad efter det nya koret, hvilket aldrig blef af. Under koret finns en krypta, som dock säkert aldrig varit afsedd till annat än grafkammare. Norr om kyrkan ligger en omkr. 8 m. hög kulle, som döljer de obetydliga ruinerna af Skanörs forna slott. Kullen har varit omgifven af breda, cirkelrunda vattengrafvar, den ena 15 m. utanför den andra. Slottet har enligt Brunius haft en rund kärna, som behärskat staden. Det afbrändes 1312 af hanseaterna, uppbyggdes åter, men fick sedan förfalla. -- F. var förr i hög grad besväradt af flygsanden, som tid efter annan hotat i synnerhet kyrkan. Dess gator voro intill senaste tid smala och krokiga, husen låga, halmtäckta, byggda dels af korsvirke, dels af gråsten. Efter en eldsvåda 1896 genomfördes ny stadsplan för fyra kvarter, men ännu finnas mestadels hvitmenade hus med svarta korsbjälkar och kringbyggda gamla gårdar, skuggade af lummiga almar och pilar. I stycke med dessa gamla hus passa illa de villor, som på senare tiden byggts utmed Falsterbostranden, och den storartade hotellkomplex, Falsterbohus (fig. 4), som uppförts att mottaga de många främlingar, hvilka under sommaren njuta af de härliga strandbaden. Stranden utmed Östersjön har en alldeles säregen skönhet. Den sluttar svagt under vattnet, genom hvilket den gula sanden på en bred sträcka skimrar, med afbrott här och där, hvarest tången ger vattnet en annan färg. Mot s. v. från F. går

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 16:56:13 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free