kloster; det ena af dessa, för dominikaner, kalladt S:t Olofs, grundlades, såsom det uppges, 1234; det andra, för franciskaner, kalladt S:t Katarinas, omnämnes första gången 1259. Några få testamentshandlingar, utfärdade till förmån för dessa kloster, finnas ännu kvar; af hertigarna Erik och Valdemar erhöllo klostren hvartdera 20 mark o. s. v. 1520 omtalas ett S:t Klemens kloster, som kanske blott var ett namn för prästhärbärget. Det förstnämnda ådrog sig Gustaf I:s vrede, då det hyste en honom förhatlig munk; konungen befallde, att det skulle ödeläggas och munkarna sändas till sina bröder i Sigtuna. Reformationen beröfvade kyrkorna deras rikedomar. Af alla de nämnda kyrkliga byggnaderna utom domkyrkan synes nu ej en sten ofvan jord. S. förblef äfven efter reformationen säte för styrelsen i ett stift, hvars omfång dock minskades. Under en del af 1500- och 1600-talen var S. säte för en konungens ståthållare. Till residens för denne uppförde Johan III ett slott omedelbart s. om staden, kalladt Skaraborg, hvaraf Skaraborgs län har sitt namn. Det förstördes vid danskarnas härjningståg 1612 och är nu försvunnet. S. har flera gånger härjats af brand, den sista af större omfattning 1719. Under den nyare tiden har S. i materiellt hänseende varit ganska stillastående, till dess det under de senare årtiondena efter järnvägarnas tillkomst gått afsevärdt framåt. Sv. D-n. Skarabé, Scarabceus, zool. Se Ateuchus s a c e r och Pillerbagge. Skarabéer, i den egyptiska och den grekiska konsten afbildningar af den för egypterna heliga tordyfveln (lat. scarabceus'), i synnerhet dylika afbildningar på skurna stenar (kaméer). Sådana stenar buros som prydnader eller amuletter. Se afbildning i art. G em samt skarabéamulett å sp. 882 i art. Amulett. Skaraborg, slott. Se Skara, sp. 903. Skaraborgs län omfattar nordöstra delen af Västergötland och är beläget mellan 57° 48' och 59° 2' n. br. samt 5° 37' och 3° 20' v. lgd från Stockholms observatorium. Det gränsar i n. v. till Vänern och Värmlands län, i n. ö. till Örebro län, i ö. till Vättern, i s. ö. till Jönköpings län samt i s. och s. v. till Älfsborgs län. Ytinnehållet är 8,480 kvkm., hvaraf 8,075 kvkm. land och 405 kvkm. vatten. Häri har icke inräknats länets andel af Vänern och Vättern, men 69 kvkm. af sjön Skagern (i sin helhet 133 kvkm.) samt sjöarna Unden 96 kvkm., Viken 47 kvkm., Hornborgasjön 29 kvkm. m. fl. Länets största längd, från n. till s., är 125 km. och största bredd, från v. till ö., 105 km. Folkmängden utgjorde vid slutet af 1915 241,026, hvaraf 117,919 mankön, 123,107 kvinnkön. Landsbygdens folkmängd var 199,750, städernas 41,276. Folkmängdstätheten utgjorde 30 på 1 kvkm. land. Folkökningen inom länet var ej obetydlig t. o. m. år 1879, då folkmängden uppgick till 260,797, men därefter inträdde en stark folkminskning, som fortgick ända till 1907, vid hvars slut folkmängden nedgått till 239,214. Det sista årtiondet visar åter någon ökning. -- I judiciellt hänseende är länet deladt i 7 domsagor, under Göta hofrätt, nämligen Vadsbo norra; Vadsbo södra; Gudhems och Kåkinds; Vartofta och Frökinds, omfattande äfven staden Tidaholm; Skånings, Vilske och Valle; Åse, Viste, Barne och Laske; Kinnefjärdings, Kinne och Kållands. Fögderierna äro likaledes 7, sammanfallande med domsagorna och benämnda Norra Vadsbo, Södra Vadsbo, Sköfde, Vartofta, Skara, Barne och Lidköping. Länsmansdistrikten äro 27, nämligen i Norra Vadsbo fögderi 2, i Vartofta fögderi 5 och i hvart och ett af de öfriga fögderierna 4. Städerna äro 7: Mariestad (länsstyrelsens säte), Lidköping, Skara, Sköfde, Hjo och Falköping, samtliga med rådhusrätt, samt Tidaholm, som lyder under landsrätt. Köpingarna äro tre: Töreboda, Grästorp och Vara, samt municipalsamhällena likaledes tre: Kvänum, Axvall (som dock ej är organiseradt som municipalsamhälle) och Lundsbrunn. Landskommunerna, köpingarna oräknade, utgöra 259. -- I ecklesiastikt hänseende hör länet till Skara stift, i hvilket det ingår med 10 hela och delar af 4 kontrakt. Pastoraten äro 96, hvaraf likväl 2 ha annex i annat län. Landsförsamlingarna äro 258, hvaraf en är delad mellan S. och Älfsborgs län, en utgör annex till moderförsamling i annat län och en är kapellförsamling. Stadsförsamlingarna äro 7. -- Länet tillhör Tredje arméfördelningsområdet. Inom länet äro förlagda Skaraborgs infanteriregemente, Lifregementets husarer och Göta trängkår, alla i Sköfde, samt på Karlsborgs fästning Karlsborgs bataljon af Boden-Karlsborgs artilleriregemente och Göta ingenjörkår. -- Länet ingår i Västra postdistriktet, Västra telegraftrafikdistriktet, Andra järnvägsdistriktet, Östra väg- och vattenbyggnadsdistriktet och Mellersta bergmästardistriktet, bildar 2 justeringsdistrikt (n:r 30 och 31) samt ingår i Västra skogsdistriktet med 5 revir. -- För hälso- och sjukvården är länet deladt i 7 provinsialläkardistrikt, hvartill kommer 1 extra provinsialläkardistrikt. Länslasarett finnas i Mariestad, Lidköping och Falköping. En länsveterinär finnes. -- Af undervisningsanstalter kunna nämnas högre allmänt läroverk i Skara, realskolor i Mariestad, Lidköping och Sköfde, samskola i Falköping, folkskollärarinneseminarium i Skara, folkhögskola i Stenstorp, landtbruksskola på Klagstorp samt landtmannaskola i Skara. -- I riksdagens Första kammare har länet fr. o. m. 1917 6 representanter; för valen till Andra kammaren är länet indeladt i två valkretsar, Norra och Södra, hvardera med 5 representanter. -- Jordbruk med boskapsskötsel och mejerihandtering är länets hufvudnäring. Den odlade arealen beräknades 1914 till 346,343 har, 43 proc. af länets hela landareal. Den naturliga ängen uppskattades samtidigt till 28,323 har, 3,6 proc. af landarealen. Årliga skörden (utan afdrag för utsädet) kan för 1911--15 preliminärt uppskattas till, i ton: hvete 12,850, råg 62,480, korn 2,790, hafre 145,840, blandsäd 6,520, baljväxter 4,640, potatis 72,110, sockerbetor 6,200, foderrotfrukter 196,070, hö från odlad jord 340,650. Reduceras hela skörden 1913 till spannmåls- och foderenheter, komma af hela rikets skörd 7,4 proc. på S., som därmed intar platsen n:r 2, öfverträffadt endast af Malmöhus län, som har siffran 12,7 proc. Antalet kreatur (föl, kalfvar o. s. v. inräknade) utgjorde 1 juni 1916: hästar 56,251, kor 126,785, andra nötkreatur 79,953, får 67,687, getter 176, svin 77,529, eller i procent af antalet i hela riket resp.: 8, 7,2, 7, 5,6, 0,1,