7,3 proc. Af rikets folkmängd kommo samtidigt på länet
endast 4,2 proc. Också öfverstiger afkastningen
af jordbruket och boskapsskötseln betydligt länets
eget behof. -- Skogarna uppges till 308,358 har,
38,2 proc. af länets landareal. Skogshushållning
är därför en viktig näringsgren, i nordöstra delen
af länet kanske hufvudnäringen. -- Fisket är ej
af större betydelse; fångstvärdet uppskattades
1914 till 262,776 kr. -- I afseende på industrien
(härunder inbegripet bergsbruket, som hufvudsakligen
består i kalkstensbrytning) intar länet ej någon
mera framskjuten plats. 1914 var antalet arbetare
9,773 och salutillverkningarnas värde 50,581,658
kr., handtverksmässigt bedrifna företag häri ej
inräknade. Dessa siffror utgöra resp. 2,7 och 2,3
proc. af motsvarande för hela riket. I fråga om
mejerihandteringen intar dock länet ett af de främsta
rummen. 1914 uppgick mejeriernas osttillverkning till
5,738 ton, 43,5 proc. af rikssiffran och mer än fem
gånger så mycket som i något annat län. Beträffande
smörtillverkningen intog länet, med en produktion
vid mejerierna af 7,129 ton, fjärde platsen bland
länen. Sammanlagda tillverkningsvärdet vid mejerierna
utgjorde enligt industristatistiken 10,787,297 kr.,
13,2 proc. af värdet för hela riket och mer än i
något annat län utom Malmöhus och Kristianstads. I
fråga om kalkbränning intar länet den utan jämförelse
främsta platsen i riket med ett arbetarantal af 1,142,
42,5 proc. af antalet arbetare vid rikets samtliga
kalk- och kritbruk. Af öfriga industriella företag
böra omnämnas tändsticksfabrikerna i Tidaholm
och Lidköping, sockerfabriken (äfven raffinaderi)
i Lidköping och cementfabriken vid Hällekis.
-- Handelsflottan är obetydlig, vid slutet af 1914
77 fartyg om 5,084 nettoton, hvaraf 21 ångfartyg
om 2,293 nettoton. -- Länet är väl försedt med
järnvägar, hvilka vid slutet af 1914 uppgingo till
742 km., hvaraf statens 227, enskilda normalspåriga
96 och enskilda smalspåriga 419 km. Inom länet
falla af statens järnvägar delar af linjerna
Stockholm--Göteborg och Falköping--Nässjö samt
linjen Sköfde--Karlsborg, af enskilda
normalspåriga järnvägar Tidaholms samt
delar af Uddevalla--Vänersborg--Herrljunga,
Västra centralbanan och Nora bergslags järnvägar,
af enskilda smalspåriga järnvägar Hjo--Stenstorps,
Lidköping--Skara--Stenstorps, Kinnekulle--Lidköpings,
Lidköping--Håkantorps, Lidköping--Kållands,
Skara--Timmersdala, Sköfde--Axvalls, Mariestad--Moholms,
Malma--Haggårdens och Falköping--Uddagårdens samt
en del af Trollhättan--Nossebro och framför allt
större delen af Västergötland--Göteborgs järnväg.
-- Västgötadelen af Göta kanal tillhör länet med
hela sin längd.
-- Mantalet på landsbygden utgjorde 1910 omkr. 4,707.
Taxeringsvärdet 1915 var för jordbruksfastighet
177,614,400 kr. på landsbygden och 6,291,600
kr. i städerna samt för annan fastighet
24,148.000 kr. på landsbygden och 54,597,100 kr.
i städerna, hvartill kommer värdet af
kronans och menigheters bevillningsfria
fastigheter, 27,857,000 kr. på landsbygden,
11,706,800 kr. i städerna. Inhemska aktiebolag
egde 1910 af jordbruksfastighet 150 mantal
med ett taxeringsvärde af 7,267,800 kr.
samt andra fastigheter, taxerade till
15,473,100 kr. Utlänningar
egde samma år fastigheter taxerade till endast 110,300
kr. Antalet fideikommiss var samtidigt 10 med ett
taxeringsvärde af 2,110,300 kr. L. Wll.
Skaraborgs läns naturskyddsförening. Se Naturskydd.
Skaraborgs regemente (n:o 9), förr äfven
kalladt Västgöta regemente (inom Skaraborgs
län), var roteradt inom Skaraborgs län med en
styrka af 1,200 nummer i 8 kompanier. Till
understöd åt svaga rotar erhöll regementet
årligen 3 kbm. kronotiondespannmål, 1/3 råg, 2/3
korn. Regementet erhåller numera sitt värnpliktiga
manskap från Skaraborgs, till en mindre del från
Älfsborgs län. Dess mötesplats var förr Axevalla hed
(18 km. från Sköfde). Det är nu förlagdt i Sköfde.
C. o. N.
Skara domkyrka är i sitt nuv. skick (se fig.) en
i väsentliga delar modern byggnad, hvari ingå
omfattande rester af en medeltida anläggning. Vid
den 1894 afslutade stora restaureringen genom Helgo
Zetterwall erhöll den prägeln af en efter
Skara domkyrka i nutiden.
ett enhetligt gotiskt system uppförd treskeppig
basilika med dubbla, af kopparklädda spiror krönta
västtorn, med af fialer flankerade tvärskeppsfasader
och rakt korslut med två mindre torn, det inre
med triforier i långhus och kor samt emporer vid
tvärskeppsgaflarna (en bild af kyrkans inre lämnas å
pl. XXII till art.
Byggnadskonsten). Materielet är
sandsten från Broddetorpstrakten. Denna enhetliga
stil är vunnen genom ett ensidigt upptagande af i
långhuset förefintliga höggotiska motiv, hvaribland
de vid restaureringen spårade triforierna, och
tillämpandet af dessa vid korets fullständiga
