Mål rörande skillnad i äktenskap tillhöra numera enligt regel domstol. I Finland, Danmark och Norge handläggas dock skillnadsmål till någon del, nämligen i nådeväg, äfven i administrativ ordning af regeringen. I Sverige låg före 1916 hos domstolarna pröfningsrätten, hvad beträffade de äldsta skillnadsgrunderna, nämligen hor och egenvilligt öfvergifvande, äfvensom då ena maken blifvit dömd till straffarbete på lifstid, stämplat mot den andre makens lif eller fallit i galenskap, som varat i tre år och ej lämnade hopp om förbättring. Öfriga fall skulle afgöras af K. M:t. Skilsmässa medgafs dock ej utan laga orsak och undersökning af därom förekommande bevis. Men åtskilliga underrätter nöjde sig dock i fråga om egenvilligt öfvergifvande med ena makens bortresa till utrikes ort och hans eget medgifvande af ondska och motvilja som bevekelsegrund därtill. Och där en sådan praxis följdes, var skilsmässa faktiskt beroende endast af makarnas ömsesidiga samtycke därtill. -- Sedan 1916 beviljas i vårt land, enligt lagen om äktenskaps ingående och upplösning 12 nov. 1915, äktenskapsskillnad blott af domstol på någon af de lagbestämda skillnadsgrunderna. Dessa äro dels sådana, som innebära ett mera varaktigt uteslutande af samlifvet (ett års lefvande åtskils efter vunnen hemskillnad; tre års lefvande åtskils på grund af söndring utan dom å hemskillnad; egenvilligt undandragande af sammanlefnaden från ena makens sida under två år; ena makens bortovaro utan underrättelser under tre år), dels vissa förseelser af ena maken mot den andre (tvegifte; hor; utsättande för fara af nedsmittande med könssjukdom; stämpling mot lifvet eller grof misshandel), dels slutligen vissa andra omständigheter, som få anses utesluta ett fortsatt lyckligt samlif (dom å svårare frihetsstraff eller tvångsarbete; missbruk af rusgifvande medel; treårig sinnessjukdom). På grund af lättheten att vinna hemskillnad (se d. o. i Suppl.) ernås äfven enligt gällande rätt skilsmässa utan svårighet af makar, som båda önska sådan. -- Med skilsmässan upphör ej blott det personliga samlifvet mellan makarna, utan äfven all ekonomisk gemenskap. Barnen lämnas till den ena eller andra alltefter makarnas öfverenskommelse eller "efter ty med hänsyn främst till barnens bästa finnes skäligt". Boet skiftas på det hela taget såsom vid äktenskaps upplösning genom ena makens frånfälle. Underhålls- och skadeståndsskyldighet kan dock åläggas ena maken gentemot den andre. Frånskild hustru eger återtaga sitt förra namn eller bibehålla mannens. Dennes stånd bibehåller hon i hvarje fall. Till sin rättsliga ställning betraktas hon närmast som änka. -- Rätt att yrka skilsmässa försittes i vissa fall sex månader efter vunnen kunskap om skilsmässeorsaken och tre år efter dess faktiska inträdande. I Danmark och Norge föreligga förslag till lagbestämmelser om äktenskapsskillnad, tämligen nära öfverensstämmande med 1915 års svenska lag. Den på administrativ väg beviljade skilsmässan är dock i nämnda förslag bibehållen. A. W. (C. G. Bj.) Skiltvakt, krigsv. Se Post, sp. 5. Skimmel, häst, hvars bottenfärg är hvit med inströdda grå (blåskimmel, porslinsskimmel) eller rödaktiga (rosenskimmel) hår, till skillnad från stickelhårig, där bottenfärgen är mörk med insprängda hvita hår. Bottenfärgen framträder mest på hufvudet, särskildt omkr. nosen, samt i svansspetsen, hvilka delar därför hos skimlar alltid äro ljusare. Utmärkande är dessutom, att skimlar alltid ljusna med åren och bli vanligen till sist helt hvita, stundom kvarstå små fläckar, spridda öfver hela kroppen, då hästen benämnes f l u g s k i m m e l, om fläckarna äro svarta, och forellskimmel, om de äro röda. Benämningen skimmel används dock ofta äfven i samma betydelse som stickelhårig, t. ex. j ä r n-skimmel, stickelhårig svart, brandskim-mel, stickelhårig brun, honungsskimmel, stickelhårig gul, rödskimmel, stickelhårig fux. K- T. ^ Skinberga, socken. Se Skönberg a. Skinfaxe, nord. myt., den häst, med hvilken Dag rider öfver himlahvalfvet; luften och hela jorden lysa af hans man. Jfr F a x e. Th.\V.* Skingringsförbud, jur. Se Förbud. Skinkel (ty. schenkel), sjöv., på örlogsfartyg kallad s k ä n k l i n g, ett kort tåg, som med ena ändan vanligtvis är fäst vid något rundhult och i hvars andra ända sitter ett block, genom hvilket det halande tåget inskäres. Skinkeln 1. skänklingen får namn af brass-skinkel, brass-skänk-ling, g a j-skänklin g, skot-skänkling, g är d-skänklin g o s. v., beroende på, hvar den sitter eller hvartill den tjänar. Dess ändamål är att, då halniiigsdi-stansen är lång, bespara kraft. R. N.* Skinketåget. Se K o r f t å g e t. Skinkmarin, zool. Se Organoterapi, sp. 862, och S c i n c u s. Skinkompass (möjligen af fr. quinconce, quin-cunx, och pas, steg, eller cinq pas, fem steg), svensk folkdans från Skåne och Blekinge, som dansas i ett på golf vet ritadt kors, i det man kastar benen i kors och sjunger en kort strof därtill. En kontradanstur från 1700-talet synes ha varit ursprunget till denna dans. Skinksläktet, zool. Se S c i n c u s. Skinn. Se Läder 2. Skinn (eng. skin), skpsb., kallas den plåt, som, ofta i dubbla lag, ligger innanför pansaret (innanför backningen, där sådan förekommer). Se fig. till art. P a n s a r b u 11. O. K. S. Skinnarmålet. Se R o t v ä l s k a. Skinnar Per. Se Andersson, sp. 947. Skinnarsläktet, zool. Se S i l p h i d se. Skinnarvik, glasbruk i Kimito, sydvästra Finlands skärgård, grundlades 1875 och eges nu af ett aktiebolag med 300,000 marks kapital. Där tillverkades i början buteljer, men från 1878 endast fönsterglas, som af sättes inom landet och i Ryssland. Bruket drifves med elektrisk kraft; egen bränntorfsfabrik finnes. Omsättningen har stigit till 1/2 mill. mark. Arbetarnas antal är omkr. 100. T. C. Skinnbaggar, Heterofptera, zool., underordning af insektordningen half vin gar (se d. o.). Hit höra de halfvingar, som eg. göra skäl för detta namn, i det f ramvingarna i sin främre hälft äro läderartade täckvingar, medan de i den bakre hälften äro hinnartade liksom de därunder hop-veckade och dolda flygvingarna. På denna olikartade beskaffenhet af fram- och bakvin^ar syftar namnet "heteroptera" (af grek. he'teros, olika(rtadi.