Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skinnbracka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1013
Skioptikonbild-Skiptvet
1014
magica (se d. o.), en äldre form af
projektionsapparater, försöker man så mycket
som möj
(T) kan projektionsobjektivet (MM1 och NN1) förskjutas
så, att en tydlig bild af diapositivet
list utnyttja det från ljuskällan utsända
ljuset j erhålles på skärmen. För att
förutom vanliga
.Fig. 1. Duboscqs anordning.
genom att bakom densamma placera en konkav spegel,
som reflekterar ljuset mot föremålet. "Vid de moderna
projektionsapparaterna begagnar man för åstadkommande
af intensiv belysning af föremålet en af Duboscq
uppfunnen anordning. Som
Fig. 2. Epidiaskop (universalprojektionsapparat).
ljuskälla används numera företrädesvis den
elektriska ljusbågen, men äfven kalkljus,
s. k. knallgas-mikroskop (kalciumoxid, som i
knallgaslåga utsänder ett mycket intensivt ljus),
acetylenljus och andra ljuskällor. Det principiellt
nya i Duboscqs anordning består däri, att ljuset,
innan det träffar föremålet (se fig. 1), får
passera genom ett system af linser (CG1, DD1, EE1),
"kondensor-linser", hvarigenom strålarna bli svagt
konver-genta, så att de medelst projektionsobjektivet
(MM1, NN1) skulle sammanbrytas ungefär till punkten l,
om diapositivet (se d. o.), skioptikon-bilden (AA1},
icke inskjutes. Medelst en skruf
skioptikonbilder kunna direkt förevisa äfven
föremål utan att först framställa bilder af desamma
samt teckningar och tabeller, t. ex. direkt
från böcker, används det s. k. epidiaskopet. I
fig. 2 visas en utföringsform af en sådan apparat,
en s. k. universalprojektionsapparat. De föremål
(A), som skola visas, placeras på ett horisontellt
bord (B), som medelst en ratt (R) kan höjas eller
sänkas. Föremålet belyses medelst en snedt ställd
kraftig båglampa (L), framför hvilken kondensorlinser
(K) äro anbragta. Det från föremålet reflekterade
ljuset träffar en spegel (S) under 45° vinkel, från
hvilken det reflekteras genom objektivet (O). Om
båglampan med kondensorlinsen inställes horisontellt
och spegeln aflägsnas, kan apparaten användas för
projiciering af vanliga skioptikonbilder, och om
objektivet utbytes mot ett för mikroskopisk projektion
afsedt objekt (se de prickade linjerna i fig 2),
kunna äfven mikroskopiska föremål proji-cieras (jfr
S o l m i k r o s k o p). T. E. A.
Skioptikonbild (se Skioptikon). 1. Den
transparenta (genomskinliga) bild, som insattes i
skioptikonet för att medelst detta projicieras på
projektionsskärmen. Sådana bilder framställas
vanligen på fotografisk väg på speciellt
därför afsedda finkorniga, klart arbetande
bromsilfver- eller klor-bromsilfvergelatinplåtar,
s. k. lantern- eller diaposi-tivplåtar. - 2. Den på
projektionsskärmen proji-cierade förstorade bilden.
l-2. J. Htzg.
Skipaen, da. Se Hamna
Skipetarer, detsamma som s j k i p e t a r e r. Se
Albaneser.
Skiplagh, fsv., skeppslag (se d. o. och Hamna).
Skipreiöa [jip-], no. Se Hamna.
Skiprum, sjöv. Se S ess a.
Skipton [ski’pton], köping (märket town) i West
Riding af engelska grefsk. York, 42 km. n. v. om
Leeds, vid öfre Aire, hvars lopp följes af Leeds-
Liverpoolkanalen. 12,977 inv. (1911). Den starka
borgen, som uppfördes på Vilhelm Eröfrarens
tid och delvis förstördes 1649, tillhör sedan
1311 ätten Glifford. Latinskola från 1548,
tekniskt institut. Ylle- och bomullsindustri.
Wbg.
Skiptvet [ji’p-], härad och pastorat v. om Glommen och
ö. om Möss, Smaalenenes amt, Norge. 101,36 kvkm. 2,414
inv. (1910). K. V. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
