1013 Skioptikonbild-Skiptvet 1014 magica (se d. o.), en äldre form af projektionsapparater, försöker man så mycket som möj (T) kan projektionsobjektivet (MM1 och NN1) förskjutas så, att en tydlig bild af diapositivet list utnyttja det från ljuskällan utsända ljuset j erhålles på skärmen. För att förutom vanliga .Fig. 1. Duboscqs anordning. genom att bakom densamma placera en konkav spegel, som reflekterar ljuset mot föremålet. "Vid de moderna projektionsapparaterna begagnar man för åstadkommande af intensiv belysning af föremålet en af Duboscq uppfunnen anordning. Som Fig. 2. Epidiaskop (universalprojektionsapparat). ljuskälla används numera företrädesvis den elektriska ljusbågen, men äfven kalkljus, s. k. knallgas-mikroskop (kalciumoxid, som i knallgaslåga utsänder ett mycket intensivt ljus), acetylenljus och andra ljuskällor. Det principiellt nya i Duboscqs anordning består däri, att ljuset, innan det träffar föremålet (se fig. 1), får passera genom ett system af linser (CG1, DD1, EE1), "kondensor-linser", hvarigenom strålarna bli svagt konver-genta, så att de medelst projektionsobjektivet (MM1, NN1) skulle sammanbrytas ungefär till punkten l, om diapositivet (se d. o.), skioptikon-bilden (AA1}, icke inskjutes. Medelst en skruf skioptikonbilder kunna direkt förevisa äfven föremål utan att först framställa bilder af desamma samt teckningar och tabeller, t. ex. direkt från böcker, används det s. k. epidiaskopet. I fig. 2 visas en utföringsform af en sådan apparat, en s. k. universalprojektionsapparat. De föremål (A), som skola visas, placeras på ett horisontellt bord (B), som medelst en ratt (R) kan höjas eller sänkas. Föremålet belyses medelst en snedt ställd kraftig båglampa (L), framför hvilken kondensorlinser (K) äro anbragta. Det från föremålet reflekterade ljuset träffar en spegel (S) under 45° vinkel, från hvilken det reflekteras genom objektivet (O). Om båglampan med kondensorlinsen inställes horisontellt och spegeln aflägsnas, kan apparaten användas för projiciering af vanliga skioptikonbilder, och om objektivet utbytes mot ett för mikroskopisk projektion afsedt objekt (se de prickade linjerna i fig 2), kunna äfven mikroskopiska föremål proji-cieras (jfr S o l m i k r o s k o p). T. E. A. Skioptikonbild (se Skioptikon). 1. Den transparenta (genomskinliga) bild, som insattes i skioptikonet för att medelst detta projicieras på projektionsskärmen. Sådana bilder framställas vanligen på fotografisk väg på speciellt därför afsedda finkorniga, klart arbetande bromsilfver- eller klor-bromsilfvergelatinplåtar, s. k. lantern- eller diaposi-tivplåtar. - 2. Den på projektionsskärmen proji-cierade förstorade bilden. l-2. J. Htzg. Skipaen, da. Se Hamna Skipetarer, detsamma som s j k i p e t a r e r. Se Albaneser. Skiplagh, fsv., skeppslag (se d. o. och Hamna). Skipreiöa [jip-], no. Se Hamna. Skiprum, sjöv. Se S ess a. Skipton [ski'pton], köping (märket town) i West Riding af engelska grefsk. York, 42 km. n. v. om Leeds, vid öfre Aire, hvars lopp följes af Leeds- Liverpoolkanalen. 12,977 inv. (1911). Den starka borgen, som uppfördes på Vilhelm Eröfrarens tid och delvis förstördes 1649, tillhör sedan 1311 ätten Glifford. Latinskola från 1548, tekniskt institut. Ylle- och bomullsindustri. Wbg. Skiptvet [ji'p-], härad och pastorat v. om Glommen och ö. om Möss, Smaalenenes amt, Norge. 101,36 kvkm. 2,414 inv. (1910). K. V. H.