1109 Skollokal-Skolridning 1110 till 74 med ett barnantal af 2,439 och en kostnad af omkr. 130,500 kr. För ändamålet hade församlingarnas kyrkostämmor anvisat tillhopa 51,600 kr. och stadsfullmäktige 12,000 kr. Dessa kolonier äro ställda under särskild inspektion, öfriga orter, från hvilka skollofskolonier utsändas, äro bl. a.: Eskilstuna, Falun, Gäfle, Göteborg, Hälsingborg, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kiruna, Kristianstad, Landskrona, Linköping, Lund, Norrköping, Nyköping, Sala, Sundsvall, Söderhamn, Söderköping, Uddevalla, Uppsala, Vim-merby, Visby, Västervik, Västerås, Växjö, Ystad, Örebro och Östersund. P. E- L-m. Skollokal. Se pl. I-VIII till art. Folkskola, Läroverkshus, Skolhus och Skolrum. Skolläkare antages vid hvarje allmänt läroverk samt vid kommunala mellanskolor, vissa större folkskolor och enskilda läroverk. För de allmänna läroverkens läkare finnas föreskrifter i stadgan för rikets allmänna läroverk 18 febr. 1905 § 161. Läkaren eger att, utom en efter förhållandena lämpad ersättning af statsmedel, ur läroverkets ljus- och vedkassa uppbära l krona om året för hvarje under höstterminen närvarande lärjunge. Skolläkaren är led. af läroverkskollegiet vid behandling af frågor, som röra lärjungarnas hälsotillstånd m. m. Han skall öfver hälsotillståndet i skolan afge terminliga berättelser med tabeller enligt fastställda formulär. J-U- Skolmedicin betecknar den läkekonst, som vunnits genom vetenskaplig läkarutbildning till skillnad från kvacksalfvare och s. k. "naturläkare". L H. Skolmuseer, Skolutställningar. Se Pedagogiska museer. Skolmöten. Se Lärarmöten. Skolning, trädg. Se Omplantering. Skolordning. Se Skolstadga. Skolplikt 1. Skoltvång kallas den skyldighet, som ålägges föräldrar att hålla sina barn i skola. Allmän skolplikt 1. obligatorisk skolgång infördes i Sverige genom 1842 års folkskolestadga. Den skolpliktiga åldern räknas fr. o. m. det kalenderår, under hvilket barnet fyller 7 år, t. o. m. det, under hvilket barnet fyller 14 år. Barn, som inträdt i den skolpliktiga åldern, skola inställa sig till intagning i skola å dag, som af skolrådet bestämmes, med undantag af dem, som, enligt anmälan af föräldrar eller målsmän, åtnjuta undervisning vid någon offentlig läroanstalt eller i enskild skola, i hvilken meddelas sådan undervisning, som i noggrannhet och omfattning kan likställas med den, som på motsvarande stadium meddelas i folkskolan, eller ock erhållit tillstånd att njuta undervisning i hemmen. I händelse föräldrar eller målsmän tredskas att efterkomma föreskrifterna i afseende å barnens skolgångsskyldighet, skola de tredskande, efter anmälan af skolrådet, undergå varning af vederbörande församlings pastor och, då ej sådant haft åsyftad verkan, af skolrådet. Om dessa .varningar blifvit fruktlösa, kunna barnen genom skolrådets försorg skiljas från föräldrarna eller målsmännen och öfverlämnas till vårdande åo andra personer, hvarvid kostnaden för barnens underhåll uttagas hos föräldrarna eller målsmännen. - För blinda och döfstumma barns skolplikt gälla särskilda bestämmelser. Skolåldern räknas fr. o. m. det år, under hvilket barnet fyller 7 år; dock kan skolgången uppskjutas till det år, under hvilket barnet fyller 9 år. Skolplikten varar för döf-stumt barn i 8 år och för blindt barn i 10 år efter intagningen i skolan. För andesvaga barn är skolplikt ej stadgad. - I Sverige åtnjöto 1913 tillhopa 826,701 skolpliktiga barn undervisning. Af dessa undervisades 94,ae proc. i folk- och småskolor, 0,i8 proc. i högre folkskolor, O,os proc. i kommunala mellanskolor, 1,94 proc. i allmänna läroverk och fackskolor, O,is i abnormskolor, 2,44 proc. i enskilda skolor och 0,82 proc. i hemmen. - Ett af de viktigaste reformsträfvandena på folkundervisningens område är att, i samband med inrättandet af fortsättningsskolor, få skolplikten utsträckt till ett högre åldersstadium. 1J- E- L-m. Skolpräst är den sedvanliga benämningen på innehafvare af befattning, som utgör förening af prästerlig tjänst och folkskollärartjänst. Dylika tjänster pläga förekomma, där behof vet af förbättrad religionsvård gör sig gällande, men där förhållandena icke påkalla eller medge upprättandet af en enkom för ändamålet afsedd prästerlig befattning. Skolprästtjänsterna underhållas stundom af donatorer eller enskilda. Det ankommer på domkapitlets pröfning, huruvida lärartjänst i folkskola må förenas med prästerlig befattning. En annan liknande förening af tjänster innehar klockarpräst (se d. o.). l*. E. L-m. Skolreglemente. Se Skoldistrikt, Skolråd och Skolstadga. Skolresor kallas sådana för skolungdom anordnade utflykter, som under lärares eller lärarinnors ledning företagas i studiesyfte. Resorna gå vanligen till de större städerna, gärna till orter, där utställningar äro anordnade, men äfven till minnesrika och natursköna trakter och till märkligare industriorter. Dylika resor utgöra ett viktigt led i sträfvandena efter en mera åskådlig undervisning än den, hvari bokläsningen dominerar. Skolreseidén började i Sverige taga fart på 1890-talet, särskildt i anledning af Stockholmsutställningen 1897. För att för skolresande ungdom nedbringa biljettpriset å statens järnvägar har riksdagen anvisat ett årligt anslag å 30,000 kr. Äfven ett stort antal enskilda järnvägar beviljar deltagarna i skol-resor nedsättning i biljettprisen. För främjande af folkskolebarnens studieresor plägar Svenska turistföreningen årligen bevilja särskilda anslag (omkr. 2,500 kr.), som utgå till stipendier. På åtskilliga orter ha skolresekommittéer bildats. Dessa kommittéer ha upprättat byråer, skolresebyråer, som stå till tjänst med upplysningar, och vid flera af dessa byråer är äfven inkvartering för skolresande anordnad. Skolresebyråer äro f. ö. i verksamhet i Stockholm, Göteborg, Hälsingborg, Karlskrona, Jönköping, Uppsala, Västerås, Kalmar, Falun, Visby, Älfdalen, Norrköping, Trollhättan, Örebro, Landskrona, Strängnäs, Filipstad och Vadstena. P. E. L-m. Skolridning, grundvalen för ridkonsten (se d. o.), afser att förvärfva åt ryttaren fullständigt herravälde öfver hästen. Xenofons ridinstruk-tion (omkr. 400 år f. Kr.) innehåller ännu gällande teorier för hästdressyren, och dess inflytande på