Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skollokal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111
Skolridning
1112
ridkonsten kan spåras, så länge den grekiska och
romerska kulturens blomstringstid varade, men med
dess undergång gick äfven ridkonsten under för mer
än ett årtusende. I den mån riddarvä-sendet och
tornerspelen utvecklades under 1000- 1400-talen,
började verklig ridkonst åter komma till heders. Efter
skjutvapnens införande och de tunga rustningarnas
afläggande blef rytteriets stridssätt underkastadt
en grundlig omdaning, hvarigenom väl dresserade
hästar och stor ryttarskicklighet kräfdes. Det
nya stridssättet, karak-teriseradt af volter och
vändningar, kallades k a-rakolera (se Karakolering),
möjligen efter neapolitanen Caraccioli, som under
1500-talet satte skolridningen i system med hänsyn
till stridens kraf och därmed grundlade den s. k. h ö
g a s k o l a n. Under midten af 1500-talet skapade
äfven neapolitanen P i g n a t e l l i ryktbara
skolor för att anskaffa väl arbetade s k o 1-hästar
under skickliga s k o l r y 11 a r e för de glänsande
karusellerna, och till Italien strömmade ryttare från
alla länder för att lära den högre skolridten. I
Spanien infördes särskildt af Pedro de A q u i l a
och Don Bernada de Vargas skolridten efter italienska
principer och omhuldades i främsta rummet för de
nationella tjurfäktningarna. I Frankrike skapades,
sedan Antoine de Pluvinel hos Pignatelli studerat
skolridning, en världsberömd ridkonst. Pluvinel
uppfann pelararbetet (se d. o.) och framställde i ett
betydande verk ett fullt ordnadt dressyrsystem för
den höga skolan. Äfven i England utbildades vid denna
tid flera framstående skolryttare under ledning af
italienska mästare, och hertigen af Newcastle utgaf
några år efter Pluvinel ett mycket berömdt arbete
öfver skolridning.
Också i Tyskland utkom vid denna tid en rikhaltig
litteratur öfver skolridning (främst af W e i s-s
e n b o r n). Under Trettioåriga kriget, då svenska
rytteriet red på fienden utan karakolering, genombröt
motståndarens tunga kavallerihopar och fullföljde sina
framgångar med sabeln, visade sig kara-koleringen
emellertid värdelös, hvarför man ej längre behöfde
de härför i högre skolridning utbil-
Pig. 1. Ryttarens sits enligt Pignatellis
principer.
dade hästarna. Efter krigets slut återuppblomstrade
dock den höga skolan, men dess egentliga ända-
mål blef nu icke blott att vara en förberedelse till
kriget, utan särskildt att glänsa vid praktfulla
s. k. h ä s t b a l e 11 e r vid större festligheter.
Då äfven de mest framstående skolryttarna börjat
bedrifva skolridningen uteslutande med den höga skolan
som mål för dess egen skull, uppstod i Frankrike en
reformator på ridkonstens område, De la G u é r i
n i é r e (se fig. i art. S i d v ä r t s-rörelse),
stallmästare hos konung Ludvig XV. I st. f. den efter
Pluvinels och Newcastles prin-iper brukliga hängsitsen
(se fig. 1), d. v. s. att ryttaren skulle hänga på
skrefvet i sadeln med raka ben, föreskref han, att
sitsen skulle vara
Fig. 2. Eyttarens sits enligt De la Guériniéres
principer.
half spalt och halft säte (se fig. 2), d. v. s. att
ryttaren skulle mera sitta i sadeln, en sits, som
blef epokgörande för ridkonstens vidare utveckling
och är den grund, hvarpå man ännu bygger. Numera
begäres dock en ännu djupare sits (se fig.
Fig. 3. Ryttarens sits vid skolridning enligt
nuv. principer. (Stallmästaren vid Spanska
hofridskolan i Wien Franz Gebhardt.)
3). 1733 utgaf De la Guériniére ett omfattande verk
öfver sin ridlära, och genom honom fick skolridningen
till mål ej blott att till fullkomlighet behärska
hästen, utan att uppgymnastisera hästens alla delar,
särskildt bakdelen, och i detta syfte uppfann han
en s. k. sidvärtsrörelse (se d. o.), som vi kalla
"öppna".
Höga skolan indelas i "skolorna på marken", såsom
piaff, passage, pesad (se dessa ord) och öppna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
