Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1183-1184 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skottlista ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma ämne upprepadt 1881 i Hirschsprungs museum)
och många motiv från Halland, där han 1879 och senare
vistades om somrarna. 1880-81 målade han för Bonnat
i Paris. 1882 utställde han sin första egentliga
figurmålning, Två systrar - typiskt dansk intim
"dagligstuekunst". 1882 reste han till Italien, dit
han sedan ofta återvändt, och 1884 till Grekland,
målade landskap, stadsmotiv, detaljer af klassisk
arkitektur - flera bilder från Akropolis’ ruiner - och
studerade renässansmåleri. Dessa år beteckna
märkligt uppsving i


Joakim Skovgaard. Efter ett själfporträtt.

hans konst, som nu
vinner betydligt i ljuskraft, färgstyrka och
friskhet. Den tid, som följer, betecknas af betydande
ansatser och nya uppslag. I sina teckningar till
Grundtvigs psalm Den signede dag visar han en
öfverraskande flykt och storhet, våldsam fantasi,
mäktiga anslag. Nu slog han sig på dekorativ
komposition (Mikaels strid med draken, Eva frestas
af ormen, båda fat i målad och glaserad lera) och
på konstindustrien verksamhet på olika områden. Nu
följde ock hans ditintills mest betydande målningar:
Dammen Betesda med den nedsväfvande ängeln och de
framskyndande sjuke, en rörlig och liffull komposition
(1888, norska nationalgallerist, i akvarell 1899 i
Hirschsprungs museum), den starkt stiliserade Kristus
för röfvaren in i paradiset, (1890, afsedd till
altartafla för Manö kyrka, stannade i Hirschsprungs
museum; en annan, mera monumental komposition af samma
ämne utfördes i akvarell s. å.), vidare Peninna hånar
Hanna (1892), Kristus i dödsriket (S:s största målning
dittills, 1894, i konstmuseet, som först afslog inköp
af täflan; en mindre variant i Åbo museum), Den gode
herden (norska nationalgalleriet, 1895), Bebådelsen
(dekorativ väggmålning i Helligaandskirke i Köpenhamn
1896). Till andra områden höra En moder med sina
barn (konstmuseet, 1890), Herdegosse med får (1891,
konstmuseet), Italienska flickor hämta vatten (1892),
kompositioner till H. Drachmanns "Trold-töj" (norska
nationalgalleriet) m. fl. Därefter vidtar S:s mest
omfattande och mest betydande arbete, dekoreringen
af domkyrkan i Viborg, det största arbete i sin art,
som utförts i de skandinaviska länderna. Arbetet, som
utfördes alfresko, började sommaren 1901. Bildföljden
börjar i sidoskeppen med gamla testamentet från Adam
och Eva till Johannes döparen. Denna motivkrets
återkommer ock i midtskeppets lynetter öfver
triforierna, där äfven liknelser och symboliska
kompositioner förekomma. Korsmidtens, tvärskeppets
och korets väggytor fyllas med stora bilder ur Kristi
historia och kupolernas ytor med änglar, evangelister
och apostlar. I korsmidten ses Liknelsen om det
stora gästabudet (se pl., fig. 1), vidare Inridandet
i Jerusalem, Getsemane, Nattvardens instiftande,
Korsfästelsen
(se pl., fig. 2) m. fl. Korets ena sidovägg upptas
af Uppståndelsen och Kristus för de frälste ut ur
dödsriket, den andra af Himmelsfärden. I absiden
ses en jättestor Kristus i gloria, omgifven af de
saliges skaror. Målningarna, som upptaga 4,000
danska kvadratalnar, utfördes af S. själf med
biträde af en krets medhjälpare (N. L. Stevns och
norrmannen A. Lofthus m. fl.). Det ansågs afslutadt
i okt. 1906. Emellertid visade "Det stora gästabudet"
tendenser att lossna från muren, hvarför målningsytan
lösgjordes hel och hållen och öfverfördes till
Köpenhamns konstmuseum, hvarefter S. utförde
freskomålningen på nytt. 1909 utställde S. skiss
till ny dekorering af kyrkans brädtak med samma
motivkrets som den gamla, skildringar af Jesu barndom
och ungdom, en dekorering, som S. sedan utfört. Man
har karakteriserat S:s fresker som modern arkaism,
"genomsyrad af oförfalskad Grundtvigianism, som,
barnslig och folklig, djärf och dansk, omformar
allt grekiskt och italienskt på sitt robusta,
nordiska mål" (E. Hannover). Målaren har velat
ge en bilderbibel för allt folket, för lärda och
olärda, han har lagt an på framställningens klarhet
och lättfattlighet, men lagt föga vikt på sträfvan
efter arkeologisk sannolikhet. Trots all tradition
från olika tider och länder, som spelar in i denna
mångfald af kompositioner, är det en stark personlig
karaktär öfver det hela, och bildföljden visar
en outtömlig rikedom på fantasi, diktarkraft och
verklighetsiakttagelse. Det gäller om S:s målning
över hufvud, att trots de reminiscenser från de
mest olika håll, som där ligga i öppen dag, det
individuella inslaget likväl aldrig saknas. Bröderna
S. ha, kanske med all rätt, blifvit kallade de mest
danske af alla danska konstnärer. Bland J. S:s
målningar från de följande åren äro porträtt och
hemlifsbilder (Eline skall gå bort, Maria får
mat, den senare i konstmuseet) samt religiösa
ämnen, bl. a. Jesus tvättar lärjungarnas fötter
(1908). Hösten 1908 företog S. en resa till Java,
utställde efter återkomsten en mängd landskap och
studier därifrån samt Syndafallet (1909), Herden
finner lammet (1910, anses beteckna höjdpunkten af
hans stafflimåleri), Kristi födelse (s. å., altartafla
i Ska-gens kyrka), Ormen sade till kvinnan (1911,
Nationalmuseum i Stockholm, samma ämne, utfördt
i kartong till mosaik, 1913), I paradisets fred
(mönster för gobelängväfnad, Göteborgs museum,
inköpt 1914), Jesus i synagogan (1915). S. har
gjort ritningar till möbler, bokutstyrsel, bokband,
smycken, medaljer m. m. Hans keramiska arbeten
äro redan påpekade. I samarbete med T. Bindesböll
har han utfört Björnbrunnen på Rådhusets gård,
Drakfontänen på Rådhusplatsen, m. m. S. blef
medlem af konstakademien 1906 och professor där
1909. Sedan 1915 är han led. af Fria konsternas
akad. i Stockholm. I Hirschsprungs museum finnas
af S. ett stort antal teckningar och akvareller
efter grekiska vaser o. a. (1884-95) samt mer än
500 kartonger och studier till freskerna i Viborgs
domkyrka. Om dessa målningar se konstnärens egen
uppsats i H. Begtrups "Tidsskrift" 1907, G. Saxilds
redogörelse i "Tilskueren" 1908, E. Goldschmidt i
"Ord och bild" 1909 samt K. Madsens text till det af
undervisningsministeriet utg. praktverket "Viborgs
domkirke, J. S:s Billeder, Domkirkens historie"
(1909).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>