samma ämne upprepadt 1881 i Hirschsprungs museum) och många motiv från Halland, där han 1879 och senare vistades om somrarna. 1880-81 målade han för Bonnat i Paris. 1882 utställde han sin första egentliga figurmålning, Två systrar - typiskt dansk intim "dagligstuekunst". 1882 reste han till Italien, dit han sedan ofta återvändt, och 1884 till Grekland, målade landskap, stadsmotiv, detaljer af klassisk arkitektur - flera bilder från Akropolis' ruiner - och studerade renässansmåleri. Dessa år beteckna märkligt uppsving i

Joakim Skovgaard. Efter ett själfporträtt. hans konst, som nu vinner betydligt i ljuskraft, färgstyrka och friskhet. Den tid, som följer, betecknas af betydande ansatser och nya uppslag. I sina teckningar till Grundtvigs psalm Den signede dag visar han en öfverraskande flykt och storhet, våldsam fantasi, mäktiga anslag. Nu slog han sig på dekorativ komposition (Mikaels strid med draken, Eva frestas af ormen, båda fat i målad och glaserad lera) och på konstindustrien verksamhet på olika områden. Nu följde ock hans ditintills mest betydande målningar: Dammen Betesda med den nedsväfvande ängeln och de framskyndande sjuke, en rörlig och liffull komposition (1888, norska nationalgallerist, i akvarell 1899 i Hirschsprungs museum), den starkt stiliserade Kristus för röfvaren in i paradiset, (1890, afsedd till altartafla för Manö kyrka, stannade i Hirschsprungs museum; en annan, mera monumental komposition af samma ämne utfördes i akvarell s. å.), vidare Peninna hånar Hanna (1892), Kristus i dödsriket (S:s största målning dittills, 1894, i konstmuseet, som först afslog inköp af täflan; en mindre variant i Åbo museum), Den gode herden (norska nationalgalleriet, 1895), Bebådelsen (dekorativ väggmålning i Helligaandskirke i Köpenhamn 1896). Till andra områden höra En moder med sina barn (konstmuseet, 1890), Herdegosse med får (1891, konstmuseet), Italienska flickor hämta vatten (1892), kompositioner till H. Drachmanns "Trold-töj" (norska nationalgalleriet) m. fl. Därefter vidtar S:s mest omfattande och mest betydande arbete, dekoreringen af domkyrkan i Viborg, det största arbete i sin art, som utförts i de skandinaviska länderna. Arbetet, som utfördes alfresko, började sommaren 1901. Bildföljden börjar i sidoskeppen med gamla testamentet från Adam och Eva till Johannes döparen. Denna motivkrets återkommer ock i midtskeppets lynetter öfver triforierna, där äfven liknelser och symboliska kompositioner förekomma. Korsmidtens, tvärskeppets och korets väggytor fyllas med stora bilder ur Kristi historia och kupolernas ytor med änglar, evangelister och apostlar. I korsmidten ses Liknelsen om det stora gästabudet (se pl., fig. 1), vidare Inridandet i Jerusalem, Getsemane, Nattvardens instiftande, Korsfästelsen (se pl., fig. 2) m. fl. Korets ena sidovägg upptas af Uppståndelsen och Kristus för de frälste ut ur dödsriket, den andra af Himmelsfärden. I absiden ses en jättestor Kristus i gloria, omgifven af de saliges skaror. Målningarna, som upptaga 4,000 danska kvadratalnar, utfördes af S. själf med biträde af en krets medhjälpare (N. L. Stevns och norrmannen A. Lofthus m. fl.). Det ansågs afslutadt i okt. 1906. Emellertid visade "Det stora gästabudet" tendenser att lossna från muren, hvarför målningsytan lösgjordes hel och hållen och öfverfördes till Köpenhamns konstmuseum, hvarefter S. utförde freskomålningen på nytt. 1909 utställde S. skiss till ny dekorering af kyrkans brädtak med samma motivkrets som den gamla, skildringar af Jesu barndom och ungdom, en dekorering, som S. sedan utfört. Man har karakteriserat S:s fresker som modern arkaism, "genomsyrad af oförfalskad Grundtvigianism, som, barnslig och folklig, djärf och dansk, omformar allt grekiskt och italienskt på sitt robusta, nordiska mål" (E. Hannover). Målaren har velat ge en bilderbibel för allt folket, för lärda och olärda, han har lagt an på framställningens klarhet och lättfattlighet, men lagt föga vikt på sträfvan efter arkeologisk sannolikhet. Trots all tradition från olika tider och länder, som spelar in i denna mångfald af kompositioner, är det en stark personlig karaktär öfver det hela, och bildföljden visar en outtömlig rikedom på fantasi, diktarkraft och verklighetsiakttagelse. Det gäller om S:s målning över hufvud, att trots de reminiscenser från de mest olika håll, som där ligga i öppen dag, det individuella inslaget likväl aldrig saknas. Bröderna S. ha, kanske med all rätt, blifvit kallade de mest danske af alla danska konstnärer. Bland J. S:s målningar från de följande åren äro porträtt och hemlifsbilder (Eline skall gå bort, Maria får mat, den senare i konstmuseet) samt religiösa ämnen, bl. a. Jesus tvättar lärjungarnas fötter (1908). Hösten 1908 företog S. en resa till Java, utställde efter återkomsten en mängd landskap och studier därifrån samt Syndafallet (1909), Herden finner lammet (1910, anses beteckna höjdpunkten af hans stafflimåleri), Kristi födelse (s. å., altartafla i Ska-gens kyrka), Ormen sade till kvinnan (1911, Nationalmuseum i Stockholm, samma ämne, utfördt i kartong till mosaik, 1913), I paradisets fred (mönster för gobelängväfnad, Göteborgs museum, inköpt 1914), Jesus i synagogan (1915). S. har gjort ritningar till möbler, bokutstyrsel, bokband, smycken, medaljer m. m. Hans keramiska arbeten äro redan påpekade. I samarbete med T. Bindesböll har han utfört Björnbrunnen på Rådhusets gård, Drakfontänen på Rådhusplatsen, m. m. S. blef medlem af konstakademien 1906 och professor där 1909. Sedan 1915 är han led. af Fria konsternas akad. i Stockholm. I Hirschsprungs museum finnas af S. ett stort antal teckningar och akvareller efter grekiska vaser o. a. (1884-95) samt mer än 500 kartonger och studier till freskerna i Viborgs domkyrka. Om dessa målningar se konstnärens egen uppsats i H. Begtrups "Tidsskrift" 1907, G. Saxilds redogörelse i "Tilskueren" 1908, E. Goldschmidt i "Ord och bild" 1909 samt K. Madsens text till det af undervisningsministeriet utg. praktverket "Viborgs domkirke, J. S:s Billeder, Domkirkens historie" (1909).