Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skottlista ... - Skovgaard-Petersen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Skovgaard-Petersen-Skräm
1186
Afbildningar af S:s verk finnas i serien "Smaa
kunstböger" (1911). - 3. Niels Kristian S., den
föregåendes broder, f. 2 nov. 1858 i Köpenhamn, fick
undervisning af fadern, inskrefs liksom brodern
som målarlärling, studerade på konstakademien
1874-79, målade landskap och figur-taflor
(En träskomakare, 1882, Septemberdag i Halland,
1884). Han vistades från 1884 länge och flera gånger
i Grekland och Italien, målade stora figurtaflor
med enkel monumental hållning - Kvinnorna vid
Kristi graf (1886), Simeon och Anna (1888) -,
utförde mästerliga raderingar och illustrationer
till danska folkvisor, till Rolandssången (1897),
Odysseus’ färder (1902) m. fl., dekorativa teckningar
(den utmärkta kompositionen Oidipus inför sfinxen,
1885), keramiska arbeten af betydenhet, sysselsatte
sig därjämte med konstarkeologiska spörsmål och
utgaf 1905 ett uppseendeväckande förslag till
rekonstruktion af Apollongruppen på Zeustemplets i
Olympia gafvel. Bland hans monumentala målningar från
de senare åren äro altar-bilderna Apostlarna döpa
allt folket (1906, Im-manuelskyrkan i Köpenhamn),
Den gode herden (1907, en annan 1910), fresker i Hove
frikyrka .1911) och bland andra målningar Min familj
i trädgården (1910), Kostallet (s. å.) m. fl. Många
landskap från Grekland, Italien och Danmark
tillhöra hans senare alstring. Bland stämningar
från södern märkes Utsikt från vår boning på Naxos
(1895, Hirschsprungs museum). Han har äfven utfört
dekorativa arbeten i Köpenhamns rådhus. Bland hans
arbeten i keramik märkas Aage och Else, relief
i glaserad lera, hållen i folkvisans anda och
stil (1887, konstmuseet) och bland skulptur-verk
minnesstenen öfver Dirkedal (1894) och Ho-strup
(1896) samt det verkningsfulla granitminnesmärket
öfver Magnus den godes seger öfver ven-derna på
Lyrskovs hed, uppställdt i Skibelund vid Kongeaa. Det
har blifvit kalladt "Danmarks mest monumentala och
mest folkliga konstverk, själfva kungasagan, men i
Grundtvigs öfversättning". En brunn med en monumental
Tjur uppställdes 1911 på Kultorvet i Köpenhamn,
"Havhesten", skulptur i serpentin, utst. 1916,
skall uppställas i samma stad. S. är representerad
i konstmuseet, Hirschsprungs museum och norska
natio-nalgalleriet. Ett landskap från Halland (1891,
Stockholms nationalmuseum), signeradt af Niels S., är
delvis måladt af brodern J. S. - 4. S u-sette Kathrine
S., gift H öl t en, de två föregåendes syster, f. 29
jan. 1863, har målat porträtt, genre och landskap
och utfört förtjänstfulla konstindustriella arbeten.
l-4. G-g N. Skovgaard-Petersen [skaVgår-], Carl Axel,
dansk präst, religiös skriftställare, f. 6 okt. 1866
i Köpenhamn, kyrkoherde 1893 i Alslev-Hostrup, 1901
i Maarum, har sedan 1910 egnat sig åt ledningen af
ett bibelinstitut i Köpenhamn. Han är en omtyckt
och rutinerad ungdomstalare samt en bildad, lätt
tillgänglig skriftställare. Bland hans många,
i flera uppl. utgifna uppbyggelseskrifter må
nämnas Troens betydning for den, der vit f rem i
verden (1901; "Trons betydelse för den som vill
komma fram i världen", 1903), Kan der leves paa
rationalisms? (1903; "Kan man lefva på rationalism?",
1905), Troens hemmelighed, (1904; ’’Trons hemlighet",
1905; 2:a omarb. uppl. 1906),
Tryckt den 21/2 17
Kan der leves paa religiös övertro? (1905; "Kan man
lefva på religiös of\ertro?", 1906), den mycket lästa
Ungdommens bog (1909; "Ungdomens bok", s. å.) och
en serie äfven till sv. öfversatta småskrifter Korte
ord om store ting.
Skowhegan [skäuh^ggn], kommun i nordamerikanska staten
Maine, vid Kennebec, som där bildar fall, hvilka lämna
kraft åt stadens många fabriker (textilfabriker,
pappers- och trämassefabriker m. m.). 5,341
inv. (1910,. J- F. N.
Skovkloster. Se Herlufsholm.
Skowronnek [skåvrå’n-]. 1. Fritz Richard Bernhard
S., tysk författare, f. 1858 i Ost-preussen,
har varit tidningsman, är känd som författare af
skildringar från Masuren (Masurenblut 1899, Wie die
heimat stirbt 1902, m. fl.). - 2. Richard S., den
föregåendes broder, författare, f. 1862, har varit
tidningsman och dramaturg vid Schauspielhaus i Berlin,
skrifver liksom sin broder hembygdsskildringar,
med lifligare och effektfullare framställning,
men oftare som ren förströelselitteratur
(Mein vetter Josua 1895, flera uppl.; Der
Bruckhof, 1903, flera uppl., m. fl.) och lustspel
(Husarenfieber 1906, tills, med Kadelburg) m. m.
It-n B.
Skovshoved, fiskeläge på Själland, vid Öresund, i
Ordrups socken, 7,5 km. n. om Köpenhamn, med en mängd
landställen. E. Ebg.
Skraaven 1. Skroven [skråv-], norsk ö i
Lofoten, 9 km. s. s. ö. om Svolvaer på östvaagö
n. om Vestf jorden. Lågländt; 3,6 kvkm. Under
säsongen mycket besökt fiskeläge; trankokerier;
post- och telegrafstation 207 inv. (1910).
K. V. H.
Skraffering (jfr S graf f er a), her. Se B l a-s o
n e r i n g och Hjälmtäcke.
Skragge. Se Hermelin och Lagerborg, adliga ätter.
Skraggensköld. Se Hermelin, adlig ätt.
Skraggenstierna. Se Hermelin, adlig ätt.
Skraggmaltn geoL, en art sjömalm (se d. o.).
Skrakar 1. Skrakfåglar, Mergidce, zool. Se A n d f
å g l a r, sp. 958 (där redogörelse lämnas äfven för
den hit hänvisade k or fågel n).
Skraksläktet, zool. Se A n d f å g l a r, sp. 958.
Skral, sjöv., säges vinden vara, då den är så
knapp, att den anbefallda kursen nätt och jämnt kan
styras. Då vinden alltmer drager sig in eller blir
mindre förmånlig, säges den skr aln a. R. N.*
Skralna, sjöv. Se Segling sp. 1459, och Skral.
Skräm, Peder, dansk sjöhjälte, f. omkr. 1500 af gammal
dansk adel, d. 11 juli 1581, följde som väpnare Henrik
Göye (se d. o. 3) i kriget mot Sverige 1518-20 och
räddade sistnämnda år i slaget vid Uppsala Mogens
Gyldenstierne och danska hufvudbaneret från att
falla i fiendens händer. 1523 var S. en bland dem,
som uppsade Kristian II tro och lydnad, och deltog
s. å. i Köpenhamns belägring i strid mot sin forne
husbonde Göye. Han begaf sig därefter till Tyskland,
kämpade under bondekriget i adelns led och vistades
sedan ett par år vid Fredrik I:s hof. Våren 1532
lyckades det för honom och en liten hanseatisk eskader
att bringa Akershus någon undsättning mot den till
Norge återkomne Kristian II; han deltog sedan i
25 b. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
