1185 Skovgaard-Petersen-Skräm 1186 Afbildningar af S:s verk finnas i serien "Smaa kunstböger" (1911). - 3. Niels Kristian S., den föregåendes broder, f. 2 nov. 1858 i Köpenhamn, fick undervisning af fadern, inskrefs liksom brodern som målarlärling, studerade på konstakademien 1874-79, målade landskap och figur-taflor (En träskomakare, 1882, Septemberdag i Halland, 1884). Han vistades från 1884 länge och flera gånger i Grekland och Italien, målade stora figurtaflor med enkel monumental hållning - Kvinnorna vid Kristi graf (1886), Simeon och Anna (1888) -, utförde mästerliga raderingar och illustrationer till danska folkvisor, till Rolandssången (1897), Odysseus' färder (1902) m. fl., dekorativa teckningar (den utmärkta kompositionen Oidipus inför sfinxen, 1885), keramiska arbeten af betydenhet, sysselsatte sig därjämte med konstarkeologiska spörsmål och utgaf 1905 ett uppseendeväckande förslag till rekonstruktion af Apollongruppen på Zeustemplets i Olympia gafvel. Bland hans monumentala målningar från de senare åren äro altar-bilderna Apostlarna döpa allt folket (1906, Im-manuelskyrkan i Köpenhamn), Den gode herden (1907, en annan 1910), fresker i Hove frikyrka .1911) och bland andra målningar Min familj i trädgården (1910), Kostallet (s. å.) m. fl. Många landskap från Grekland, Italien och Danmark tillhöra hans senare alstring. Bland stämningar från södern märkes Utsikt från vår boning på Naxos (1895, Hirschsprungs museum). Han har äfven utfört dekorativa arbeten i Köpenhamns rådhus. Bland hans arbeten i keramik märkas Aage och Else, relief i glaserad lera, hållen i folkvisans anda och stil (1887, konstmuseet) och bland skulptur-verk minnesstenen öfver Dirkedal (1894) och Ho-strup (1896) samt det verkningsfulla granitminnesmärket öfver Magnus den godes seger öfver ven-derna på Lyrskovs hed, uppställdt i Skibelund vid Kongeaa. Det har blifvit kalladt "Danmarks mest monumentala och mest folkliga konstverk, själfva kungasagan, men i Grundtvigs öfversättning". En brunn med en monumental Tjur uppställdes 1911 på Kultorvet i Köpenhamn, "Havhesten", skulptur i serpentin, utst. 1916, skall uppställas i samma stad. S. är representerad i konstmuseet, Hirschsprungs museum och norska natio-nalgalleriet. Ett landskap från Halland (1891, Stockholms nationalmuseum), signeradt af Niels S., är delvis måladt af brodern J. S. - 4. S u-sette Kathrine S., gift H öl t en, de två föregåendes syster, f. 29 jan. 1863, har målat porträtt, genre och landskap och utfört förtjänstfulla konstindustriella arbeten. l-4. G-g N. Skovgaard-Petersen [skaVgår-], Carl Axel, dansk präst, religiös skriftställare, f. 6 okt. 1866 i Köpenhamn, kyrkoherde 1893 i Alslev-Hostrup, 1901 i Maarum, har sedan 1910 egnat sig åt ledningen af ett bibelinstitut i Köpenhamn. Han är en omtyckt och rutinerad ungdomstalare samt en bildad, lätt tillgänglig skriftställare. Bland hans många, i flera uppl. utgifna uppbyggelseskrifter må nämnas Troens betydning for den, der vit f rem i verden (1901; "Trons betydelse för den som vill komma fram i världen", 1903), Kan der leves paa rationalisms? (1903; "Kan man lefva på rationalism?", 1905), Troens hemmelighed, (1904; ''Trons hemlighet", 1905; 2:a omarb. uppl. 1906), Tryckt den 21/2 17 Kan der leves paa religiös övertro? (1905; "Kan man lefva på religiös of\ertro?", 1906), den mycket lästa Ungdommens bog (1909; "Ungdomens bok", s. å.) och en serie äfven till sv. öfversatta småskrifter Korte ord om store ting. Skowhegan [skäuh^ggn], kommun i nordamerikanska staten Maine, vid Kennebec, som där bildar fall, hvilka lämna kraft åt stadens många fabriker (textilfabriker, pappers- och trämassefabriker m. m.). 5,341 inv. (1910,. J- F. N. Skovkloster. Se Herlufsholm. Skowronnek [skåvrå'n-]. 1. Fritz Richard Bernhard S., tysk författare, f. 1858 i Ost-preussen, har varit tidningsman, är känd som författare af skildringar från Masuren (Masurenblut 1899, Wie die heimat stirbt 1902, m. fl.). - 2. Richard S., den föregåendes broder, författare, f. 1862, har varit tidningsman och dramaturg vid Schauspielhaus i Berlin, skrifver liksom sin broder hembygdsskildringar, med lifligare och effektfullare framställning, men oftare som ren förströelselitteratur (Mein vetter Josua 1895, flera uppl.; Der Bruckhof, 1903, flera uppl., m. fl.) och lustspel (Husarenfieber 1906, tills, med Kadelburg) m. m. It-n B. Skovshoved, fiskeläge på Själland, vid Öresund, i Ordrups socken, 7,5 km. n. om Köpenhamn, med en mängd landställen. E. Ebg. Skraaven 1. Skroven [skråv-], norsk ö i Lofoten, 9 km. s. s. ö. om Svolvaer på östvaagö n. om Vestf jorden. Lågländt; 3,6 kvkm. Under säsongen mycket besökt fiskeläge; trankokerier; post- och telegrafstation 207 inv. (1910). K. V. H. Skraffering (jfr S graf f er a), her. Se B l a-s o n e r i n g och Hjälmtäcke. Skragge. Se Hermelin och Lagerborg, adliga ätter. Skraggensköld. Se Hermelin, adlig ätt. Skraggenstierna. Se Hermelin, adlig ätt. Skraggmaltn geoL, en art sjömalm (se d. o.). Skrakar 1. Skrakfåglar, Mergidce, zool. Se A n d f å g l a r, sp. 958 (där redogörelse lämnas äfven för den hit hänvisade k or fågel n). Skraksläktet, zool. Se A n d f å g l a r, sp. 958. Skral, sjöv., säges vinden vara, då den är så knapp, att den anbefallda kursen nätt och jämnt kan styras. Då vinden alltmer drager sig in eller blir mindre förmånlig, säges den skr aln a. R. N.* Skralna, sjöv. Se Segling sp. 1459, och Skral. Skräm, Peder, dansk sjöhjälte, f. omkr. 1500 af gammal dansk adel, d. 11 juli 1581, följde som väpnare Henrik Göye (se d. o. 3) i kriget mot Sverige 1518-20 och räddade sistnämnda år i slaget vid Uppsala Mogens Gyldenstierne och danska hufvudbaneret från att falla i fiendens händer. 1523 var S. en bland dem, som uppsade Kristian II tro och lydnad, och deltog s. å. i Köpenhamns belägring i strid mot sin forne husbonde Göye. Han begaf sig därefter till Tyskland, kämpade under bondekriget i adelns led och vistades sedan ett par år vid Fredrik I:s hof. Våren 1532 lyckades det för honom och en liten hanseatisk eskader att bringa Akershus någon undsättning mot den till Norge återkomne Kristian II; han deltog sedan i 25 b. 38