1289 Skytts härad-Skådebanan krets omfattar skytteföreningarna inom ett visst område, i regel landstormsområdet. Vid årligt möte med skytteföreningarna väljes en kretsstyrelse af i regel 5 personer, och däri bör inväljas landstormsområdesbefälhafvaren. Skyttekretsens uppgift är att verka för landstormsmännens anslutning, anordna gemensamma täflingsskjutningar för skytteföreningarna, synnerligast fältmässiga, samt att bistå skytteförbundet i dess sträfvanden för skytteintressets främjande och verksamhetens ledande i en rätt riktning. -- Skytteförbund omfattar skytteföreningar inom ett län (Älfsborgs län är deladt i två skytteförbund, och Stockholms stad bildar ett sådant). Skytteförbundet håller årligen ett förbundsmöte, hvari deltaga skytteföreningarnas representanter. Därvid väljes ordförande, förbundsstyrelse samt förbundets ledamot i Skytteförbundens öfverstyrelse. Yid förbundsmötet behandlas allehanda skytteangelägenheter, förbundets ekonomi, förslag, som skola insändas till öfverstyrelsen m. m. I skytteförbundets styrelse insätter K. M:t en led. (officer) för öfvervakande af den af staten understödda verksamheten. -- Skytteförbundens öfverstyrelse utöfvar under K. M:t ledningen af det frivilliga skytteväsendet. Öfverstyrelsen utgöres af en ordf., en led. för hvart och ett af de 26 skytteförbunden, ett verkställande utskott samt en eller flera af K. M:t förordnade ledamöter, f. n. en. Öfverstyrelsen har ett ord. sammanträde årligen, vid hvilket ärenden rörande skytteverksamheten behandlas. Dess verkställande utskott, 9 valda och en eller flera af K. M:t förordnade ledamöter (f. n. tre), handhar de löpande göromålen och sammanträder i regel en gång i månaden. Statens understöd har efter organisationens genomförande årligen ökats och utgör för 1917 1,130,500 kr. Det disponeras i hufvudsak sålunda: till Öfverstyrelsen för bestridande af åtskilliga administrationskostnader; till de 26 skytteförbunden som understöd för omkostnader och till pris vid täflingsskjutningar inom skytteförbundet; till skytteföreningarna som understöd för omkostnader och till pris vid täflingsskjutningar inom skytteföreningarna; till instruktörsarfvode och till delvis fri ammunition; samt till skjutbanors ordnande. Dessutom används en del af anslaget till bestridande af omkostnaderna för och till pris vid den allmänna riksskyttetäfling, som tid efter annan (senast 1915) anordnas. 31 dec. 1915 funnos i riket 2,434 skytteföreningar med tillsammans 211.915 medlemmar, hvaraf 199,592 aktiva och 12,323 passiva. Under 1915 lossades 17,854,851 skarpa skott och hade 165,062 medlemmar fullgjort villkoren för erhållande af statsunderstöd. S. å. utdelades 11,782 statens utmärkelsetecken (skyttemärken af brons, silfver och guld; fig. 1) och svenska skytteförbundens riksmedalj af silfver (fig. 2) samt årtalsmärken af brons, silfver och guld (fig. 3); riksmedaljen och årtalsmärkena äro åtföljda af diplom (fig. 4 o. 5) för skjutskicklighet. Det svenska skytteväsendet har sålunda efter hand utvecklats därhän, att det kommit att omfatta en högst afsevärd del af Sveriges i värnpliktsåldern varande män. Betydelsen häraf för landets försvar ligger förnämligast däri, att in- tresset för detta senare, som ju bildar bakgrunden till hela rörelsen, hålles lefvande öfverallt i Sveriges bygder, hvarförutom den personliga skjutfärdighetens uppdrifvande naturligtvis också är af icke ringa värde för de skytterörelsen tillhörande värnpliktiges militära utbildning. Jfr den af V. Wahlquist utarbetade, rikt illustrerade "Skytteboken för 1915", som innehåller en sammanfattning af allt, som rör det frivilliga skytteväsendet. II. J-dt. Skytts härad, i Malmöhus län, ingår i Oxie och Skytts domsaga och tingslag samt dessa härads fögderi och omfattar socknarna Hammarlöi, Västra Vemmerlöf, Maglarp, Västra Tommarp, Skegrie, Rang, Stora Hammar, Håslöf, Bodarp, Hvällinge, Fuglie, Västra Alstad, Fru Alstad, Anderslöf, Bösarp, Gylle, Kyrkoköpinge, Stora Slågarp, Lilla Slågarp, Dalköpinge och Gislöf. 23,863 har. 14,127 inv. (1915). Se Nicolovius (Nils Loven), "Folklifvet i Skytts härad" (1847; 3:e uppl. 1909). Skytts kontrakt, i Lunds stift, omfattar de tolf pastoraten Hvällinge med Fuglie, Trälleborgs stad med Maglarp, Rang med Stora Hammar, Håslöf med Bodarp, Stora Slågarp med Lilla Slågarp, Västra Alstad med Fru Alstad, Bösarp med Sim-linge, Västra Tommarp med Skegrie, Hammarlöf med Västra Vemmerlöf, Gylle med Kyrkoköpinge, Dalköpinge med Gislöf och Skanörs stad med Falsterbo stad. 24,333 har. 24,438 inv. (1915). Skå, socken i Stockholms län, Färentuna härad. 1,862 har. 527 inv. (1915). Annex till Sånga, Uppsala stift, Svartsjö kontrakt. - I kyrkan ha förvarats säkerligen i England under förra hälften af 1300-talet utförda broderier, ett af de ur konstnärlig synpunkt mest betydande verken inom "opus anglicanum", tre remsor, i vertikal riktning fästa på ett antependium af silfverduk, hvilka säkerligen utgjort bräm till en kåpa. Nio figurscener ur Kristi lidandes historia finnas bevarade. Det dyrbara verket förvärfvades 1915 för Statens historiska museum. Se Andr. Lindblom, "De engelska broderierna från Ska" (i "Fornvännen", 1915) och "The cope of Ska. An opus anglicanum in Sweden" (i "The Burlington magazine", s. å.). Skådebanan, andelsförening u. p. a., bildades maj 1910 med ändamål att inom vårt land bereda den mindre bemedlade publiken rikligare tillfällen att med ringa kostnad komma i åtnjutande af god teaterkonst. Den är hufvudsakligen ett slags förmedlare mellan teatrar och publik, den förhyr föreställningar och sällskap samt organiserar publiken, så att representationerna alltid kunna påräkna en fulltalig publik, hvarigenom biljettprisen kunna högst betydligt nedsättas, vanligen 40--65 proc. För Stockholm, där organisationen tills vidare är bäst genomförd, gäller sedan 1914 det systemet, att hvarje biljettköpare skall vara försedd med årskort, som berättigar till köp af högst två biljetter till hvarje Skådebanans föreställning. Årskort utlämnas endast till personer med mycket begränsade inkomster. I april 1914, då 4,541 årskort voro utfärdade, uppgjordes en yrkesstatistik öfver publiken. Denna visade, att den största yrkesgruppen var verkstadsarbetare med 1,208 årskort, därefter kommo typografer 675, kontorsbiträden 504, handelsbiträden 163, tobaksarbetare 162, telefo-