Skånings-Åsaka, socken i Skaraborgs län, Skånings härad. 3,769 har. 964 inv. (1915). S. utgör ett prebendepastorat till biskopen i Skara stift, Domprosteriet. Skånska aftonbladet, Malmötidningen, middags- och kvällstidning, som utges i Malmö hvarje hvardag, började utges i okt. 1880. Dess prenumerationspris på posten är 9,85 kr. Tidningens politiska hållning är konservativ. Grundläggare var Simon Petrus Broomé (f. 1840), som var dess redaktör cch utgifvare till 1909, då han efterträddes af John Gustaf Christensén (f. 1873). Skånska brandförsäkringsinrättningen. Se Brandförsäkring, sp. 1466. Skånska correspondenten, tidning, som under något skiftande namn utgaf s i Lund, vissa år med ett, vissa år med två nummer i veckan. Tidningen uppsattes 1832 af K. V. Lilliecrona (se Lilliecrona 2), redigerades 1839--41 af J. E. Rietz och 1844 af K. V. A. Strandberg. Den fick bidrag af bl. a. K. A. Agardh, Per Wieselgren, P. G. Ahnfelt, G. H. J. Ljunggren, A. T. Lysander och G. Nyblaeus samt var under ett par skeden ett ganska uppmärksammadt organ för den liberala sidan. Den upphörde 1855. Skånska dagbladet, tidning, som utkommer i Malmö kl. 8 f. m. och 3 e. m. hvarje hvardag, började utges i nov. 1888. Dess prenumerationspris på posten är 7,os kr. Dess politiska hållning är liberal. Upplagan anges till öfver 70,COO ex. Redaktör är sedan 1893 Natanael Hellberg (f. 1847). Skånska dragonregementet (n:o 6) uppsattes 1G76 genom värfning af afskedade ryttare i Småland, fick efter sin chef namnet Ramsvärds regemente till häst och deltog i Karl XLs krig. Sedan indelades det med 1,000 nummer i södra Skåne och kallades Skånska rytteri-regementet det södra 1. Strömbergs, sedan Örnstedts regemente. Det deltog i Karl XILs polska och ryska krig och gick förloradt efter Poltava, hvarefter det nyuppsattes. Regementets indelningsverk faststi lides 1730; 1,000 nummer; 490 i Kristianstads och 510 i Malmöhus län, i 8 skvadroner. Regementet kallades då Södra skånska kavalleriregementet, efter 1805 Skånska karabinjärregementet och fick 1822 sitt nuvarande namn; det omdelades 1833 i 10 skvadroner för att enlisrt 1914 års härordning åter nedgå till 8 med 1,100 hästar. Genom 1892 års "förbättrade härordning" blef manskapspersonalen värfvad. Genom 1901 års härordning utbyttes denna mot volontärer till ett antal af 614 (med trumpetare), genom 1914 års härordning 605. Sitt värnpliktiga manskap erhåller regementet från södra Skåne. Dess mötesplats var Ljungbyhed. Numera är det förlagdt i Ystad. - Regementets öden äro tecknade af G. Plåten i "Skånska dragonregementets historia" (I, personalhistoria, 1901; II, regementshistoria till 1721, 1912). C. O. N. Skånska fältridtklubben. Se Fältridtklubb. Skånska hofrätten, i dagligt tal benämning på Hofrätten öfver Skåne och Blekinge (se Hofrätt). Skånska husarregementet (n:o 5) uppsattes under början af Karl XI:s regering medelst värfning och deltog under öfverste Lybecker i kriget med Danmark. Sedan indelades det med 1,O0O nummer i norra Skåne och kallades Skånska rytteriregementet det norra 1. Ridderhielms regemente. Det deltog i Karl XII:s polska och ryska krig och gick förloradt efter Poltava, hvarefter det återuppsattes. Regementets indelningsverk fastställdes 1730; 1,000 nummer, hvaraf 458 i Kristianstads och 542 i Malmöhus län, i 8 skvadroner. Regementet kallades då Norra skånska kavalleriregementet, 1801 Skånska linjedragen- 1. lätta dragonregementet och 1806 med det nuvarande namnet. 1833 omdelades det i 10 skvadroner, af hvilka två efter 1901 varit förlagda i Uppsala, och skall genom 1914 års härordning återgå till 8 skvadroner med 1,100 hästar. Genom 1892 års "förbättrade härordning" blef manskapspersonalen värfvad. Genom 1901 års härordning utbyttes denna mot volontärer till ett antal af 614 (med trumpetare), genom 1914 års härordning 605. Sitt värnpliktiga manskap erhåller regementet från norra Skåne (och t. v. från Gäfleborgs län). Dess mötesplats var Ljungbyhed. Numera är det förlagdt i Hälsingborg (chefsstation) och Landskrona (samt t. v. Uppsala). C. O. N. Skånska hypoteksföreningen. Se Hypoteksförening, sp. 18. Skånska karabinjärregementet. Se Skånska dragonregementet. Skånska klofiblan, bot. Se Crepis. Skånska kommissioner. Då styrelse och förvaltning skulle ordnas i de genom Roskildefreden till Sverige afträdda skånska landskapen (Skåne, Halland och Blekinge, det skånska generalguvernementet) och jämkning efter svenska förhållanden där genomföras i beskattning, rättsväsen o. d., var den svenska regeringen från början besluten att härvid ej använda maktspråk, ej kränka dittills gällande kyrklig och världslig lag och att, så vidt möjligt, ej göra intrång på privilegier från den danska tiden. Genom att i politiska rättigheter likställas med det öfriga riket och genom en hof-sam och foglig styrelse skulle, så hoppades man, de nyvunna landskapens befolkning förmås att glömma det ärfda nationalhatet och småningom af sig själf till åskådningssätt och sinnelag helt försvenskas. För att uppnå detta mål använde regeringen bl. a. formen af kommissioner. Den första Skånska kommissionen, tillsatt af Karl X Gustaf omedelbart efter Roskildefreden, hade i uppdrag att dels utreda och af ge rapport om de dittills från de nyvunna landskapen utgående kronoutskylderna och om de civila, militära, kyrkliga och judiciella förhållandena där, dels afge förslag till en småningom skeende hofsam jämkning i dessa förhållanden till likhet med dem i riket i öfrigt. Utom de utredningar den igångsatte blef emellertid denna kommission af ringa betydelse, beroende åtminstone delvis därpå, att den ene af dess medlemmar, riksrådet och presidenten i Svea hofrätt J. Gyllenstierna (se d. o., sp. 768), snart kallades till andra värf och att den andre, Corfitz Ulfeld, som konungen satt till generalguvernör öfver Skåne, inlät sig i "vidriga