Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärmaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
holmar uppförda skansar och andra försvarsverk, som
voro afsedda att försvara viktigare inlopp till städer
eller andra orter. Särskildt var det dock de i
Södermanlands och Östergötlands skärgårdar varande
skansarna, som kallades skärskansar.
L. W:son M.
Skärslipare, Skärslipning. Se Slipning.
Skärsnultra, zool. Se Bergfiskar, sp. 1457.
Skärsnäppa, zool. Se Strandvipsläktet.
Skärsnäs, kronopark i Vånga socken och
Villands härad af Kristianstads län, tillhör Blekinge
revir af södra öfverjägmästardistriktet.
Kronoparken har enligt bestämmelserna i k. br. 19 aug.
1898, 21 april 1899, 15 febr. 1901 och 8 mars 1903
bildats genom inköp af diverse skogshemman i
byarna Boana, Skärsnäs, Dyneboda, Västervik,
Grönhult och Filkesboda. Arealen var vid 1910
års slut 2,082 har.
S-r.
Skærsommer, da. Se Juni, sp. 289.
Skärstad, socken i Jönköpings län, Vista härad.
9,526 har. 2,186 inv. (1915). S. utgör ett till
egaren af Lyckås patronellt pastorat i Växjö
stift, Vista kontrakt.
Skärsten, metall., kallas en blandning af
svafvelkoppar med mer eller mindre svafveljärn,
hvilken fås som första produkt vid nedsmältning af
svafvelhaltiga kopparmalmer (se Koppar, sp.
979-983).
C. A. D. (K. A. V-g.)
Skärstock, skpsb. 1. Se Däck. - 2. Mindre
balk, som lägges tvärs öfver en lucköppning för att
uppbära luckan.
2. J. G. B.*
Skärsände, lifräddningsstation (svenska statens)
på norra sidan af Fårön, försedd med lifbåt.
Skärsätra, villaområde i sydvästra delen af
Lidingö köping (se kartan till art. Lidingön),
tillhörigt Nya a.-b. S. (1911; aktiekap. 700,000 kr.).
Spårvägs- och ångbåtsförbindelse med Stockholm.
Där ligga A.-b. Gasackumulators verkstäder.
Skärtorf, detsamma som sticktorf. Se
Bränntorf, sp. 423.
Skärtorsdag, lat. dies viridium, ty.
gründonnerstag, fsv. skærþorsdagher l. skærdagher, eg.
"reningstorsdag", "reningsdag", en af ålder bruklig
benämning på torsdagen i påskveckan, på hvilken
Kristus instiftade nattvarden. Som kyrklig festdag
har den allmänt firats inom den kristna kyrkan
alltsedan 792. Anledningen till namnet är att finna
däri, att på denna dag, då den långa fastetiden
led till sitt slut, alla offentliga botgörare
"skärades" (renades) från sina synder, befriades från
vidare kyrkostraff och åter upptogos i
församlingens sköte, hvilket bekräftades därmed, att de den
dagen vunno tillträde till nattvarden. Inom
romerska kyrkan har skärtorsdagen därför städse
betecknats som en dies reconciliationis
(återföreningens dag) och en dies indulgentiæ
(syndaförlåtelsens dag). Materiellt åskådliggjordes denna
luttring därigenom, att botgörarna befriades från den
aska, hvarmed de på askonsdagen (se d. o.)
beströtts. Samma tanke, som ordet skärtorsdag
innebär, ligger till grund för denna dags latinska
namn: dies viridium (viridis betyder nämligen i
medeltidens kyrkolatin: som äter grönsaker; som
genom botgöring befriats från synden), "de från
synden frigjordes dag", äfvensom för dess tyska
namn. Som skärtorsdagen till tiden sammanfaller
med det stora vårblotet, hvilket under hednatiden
firades bl. a. medelst frambärande af jordens
förstlingar (jfr Påsk, sp. 707), fortlefva ännu
mångenstädes, särskildt i Tyskland, sedvänjor,
som erinra om denna dess gamla betydelse, såsom
förtärandet af färska grönsaker o. d. Därigenom har
man förledts till en alltför materialistisk förklaring
af orden "gründonnerstag" och "dies viridium"
och förbisett den högre, andliga, hvilken af Grimm
o. a. särskildt betonas som den ursprungliga. En
kvarlefva af reningen i yttre måtto fortlefver
ännu i Wien i den urgamla seden med
fottvagningen, hvarvid tolf män och lika många kvinnor
egenhändigt tvås af österrikiska kejsarparet. - Enligt
folktron äro under skärtorsdagsnatten alla häxor
och gastar i rörelse på färd till Blåku11a
(se d. o.).
R.G.
Skärtorsdagsbullan. Se Nattvardsbullan.
Skärträ, sjöv., ett strax ofvan relingen, tvärs
öfver vanten sittande tvärträ, försedt med lodräta
hål, hvaruti de från seglen och rårna kommande
tågen ledas ned till däck. Dessa hål tjäna dels
att klara tågen för hvarandra, dels att underlätta
deras urskiljande nattetid. Å större seglande
örlogsfartyg användes i stället fotblock i däck,
hvartill nämnda tåg direkt leddes.
R. N.
Skärverk, mek. 1. En vanligen i förening med
ett valsverk stående och i likhet med ett sådant
anordnad apparat, hvari stångjärn eller gröfre plåt
sönderskäres till fina tenar, som sedan användas till
spiksmide eller annan manufaktur. I skärverket
äro valsverkets valsar ersatta af ett par axlar, på
hvilka äro fastsatta några runda stålskifvor med
mellanrum mellan hvarandra, motsvarande de blifvande
tenarnas bredd och så afpassade, att den
ena axelns skifvor passa in i mellanrummen mellan
skifvorna på den andra axeln, hvarigenom lika
många skärverktyg uppkomma som antalet skifvor,
så att hela stången kan på en gång sönderskäras
till tenar. Sedan finvalsverk införts, ha skärverken,
af hvilka de första här i landet uppges ha
konstruerats af Polhem, h. o. h. kommit ur bruk. -
2. De skärtrissor, som i pappersmaskiner ha till
ändamål att kantskära pappersbanan. Se Papper,
sp. 1500.
1 o. 2. O. A. D. (F. S-e.)
Skärvipa, zool. Se Strandvipsläktet.
 |
| Fig. 1. Sköfdes vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
