kr., elektricitetsverk omkr. 400,000 kr., vatten- och afloppsledningar samt inköp af fastigheter m. m. Antalet bevillningskronor, enl. gammal beräkningsgrund, uppgick 1890 till 10,765, 1900 till 16,210 och 1915 till 46,634 kr. Den beskattningsbara inkomsten var 1915 4,645,800 kr. Kommunalskatten, skatt till kyrka, skola och prästerskap inberäknad, som ett flertal år hållit sig vid 4 kr., utgick 1916 med kr. 4:70 per 100 kr. taxerad inkomst. Grunden till att den kunnat hållas nere så lågt, hvari den öfverträffas af ingen så stor stad, är att söka i den myckenhet s. k. burget folk, som där finnes bosatt. (Af hela länets för 1914 uträknade inkomst- och förmögenhetsskatt, 701,259: 10 kr., kom på S., som hade ej fullt 4 proc. af befolkningen, 137,627:46, d. v. s. 18,6 proc.) -- Af byggnader märkes kyrkan (fig. 3), helgad åt och kanske delvis byggd af S:t Helena (1100-talet). Härjad genom danskarnas brandskattning 1566 och 1611 och genom vådeld 1624 och 1759, undergick den 1888--89 en genomgripande ombyggnad efter K. Möllers ritning, och från den forna, romanska kyrkobyggnaden återfinnes numera endast den norra portalen, som vid den senaste ombyggnaden ditflyttades från kyrkans södra sida, där den förr haft sin plats. Om kyrkans omtalade, forna skönhet vittna äfven kapital och andra alster af gammal Västgöta stenhuggarkonst, som vid skilda tider funnits under gräfning å kyrkogården och dess närmaste omgifning. Vid Stortorget (Hertig Johans torg) ligger rådhuset (fig. 4), en gammal byggnad från 1700-talet, moderniserad på 1840-talet. Därinvid uppfördes 1915 en prydlig arkiv- och förvaltningsbyggnad (fig. 5) för drätselkammaren och byggnadsnämnden, efter ritning af P. Hallman. Byggnaden, som går under namnet "Kanslihuset", är afsedd att inrymma äfven ett stadsbibliotek och ett ortsmuseum. Vid Sandtorget har nyligen uppförts en byggnad, afsedd till kött- och matvarukontroll. Nära järnvägsstationen ligger det storartade "Hotell Billingen" (fig. 7) med Skaraborgsbankens byggnad som närmaste granne. Förutom "Sköfde sparbank", allmänna läroverket (fig. 6) och ett flertal prydliga privatbyggnader märkas de tre stora kasernetablissemangen för stadens garnison (jfr fig. 8 o. Kasern, sp. 1193--94). Ett präktigt soldathem, afsedt för de tre till S. förlagda regementena, invigdes i febr. 1917. -- Staden har egot elektricitetsverk, som numera drifves hufvudsakligen med kraft från Trollhättans kraftverk, samt vatten- och kloakledning. S. var den tredje staden i riket, som anlade vattenledning, på 1850-talet med borrade furustockar, sedan 1870 med gjutjärnsrör. Nu finnas där tre vattenledningar, de båda äldre med själftryck, den nyaste, anlagd 1914, med elektriskt pumpverk. Alla hämta sitt vatten från källor vid Billingens fot och behöfva intet filtrerverk. Trycket i den äldsta och mest effektiva ledningen uppgår till omkr. 8,5 kg. I kombination med det äldre elektricitetsverket, som drefs med ånga och nu tjänar endast som en del af reserven, har staden byggt ett varmbadhus, hvars kristallklara bassängvatten är omtaladt. -- Till S. äro förlagda chefen för Tredje arméfördelningen med stab, Skaraborgs regemente, Lifregementets husarer och Göta trängkår, och staden är sålunda en af landets större garnisonsorter. Där finnas tre mekaniska verkstäder, bl. a. "S. mek. verkstad", som genom tillverkning af pentamotorer är ganska betydande, kalkstensbrott, två stenhuggerier, tegelbruk, cementgjuteri, vaddfabrik, ett större bryggeri samt ett ångbageri, förutom några smärre industriella företag med ett sammanlagdt tillverkningsvärde 1914 af 2,860,562 kr. I staden finnas Skaraborgs enskilda banks hufvudkontor, Skaraborgs läns städers hypoteksförening, ett afdelningskontor af Sydsvenska kredit-a.-b., ett afdelningskontor af Göteborgs handelsbank samt en sparbank; vidare en statens realskola, kombinerad med ett 4-ringadt kommunalt gymnasium, där studentexamen första gången aflades 1913, ett 8-klassigt elementarläroverk för flickor samt en genom donation tillkommen arbetsskola för barn. En för länet gemensam, hit förlagd institution är Skaraborgs läns sjukhem för obotligt sjuka, hvilken äfvenledes tillkommit genom donationer och åtnjuter anslag af landstinget. I staden utges tidningarna "Västgötakorrespondenten" (3 ggr), "Skaraborgs läns annonsblad" och "Skaraborgstidningen", hvardera 2 ggr i veckan. I kyrkligt hänseende utgöra stadsförsamlingen samt Öm, Ryd, Våmb, Norra Kyrketorp och Hagelberg ett pastorat inom Billings kontrakt med en kyrkoherde, en komminister samt en af staden ensam aflönad kyrkoadjunkt. De fyra förstnämnda ha gemensam kyrka i staden. I Våmbs kyrka hålles dock gudstjänst någon gång. Jämte städerna Lidköping, Mariestad och Hjo ingår S. uti Skaraborgs läns norra valkrets för val till riksdagens Andra kammare samt utgör vid landstingsval egen valkrets. -- Beläget vid Västra stambanan, har S. såväl genom denna som genom de här anknytande järnvägarna S.--Karlsborg och S.--Axvall med anknytning till Lidköping--Skara--Stenstorps järnväg de allra bästa förbindelser såväl med landet i sin helhet som med länet, hvars centralpunkt staden otvifvelaktigt måste anses vara. Grafvar och många jordfynd från stenåldern och andra förhistoriska perioder (särskildt från järnåldern) vittna om, att orten tidigt bebyggts. På stadsländoriet Timboholms egor, 3 km ö. om staden, påträffades 1904 det s. k. Sköfdefyndet. Det utgjordes af 2 kedjor af guld, den ena bestående af 16 ringar och vägande 2,709 kg., den andra af 10 ringar, vägande 2,363 kg., samt därhos af 2 guldtackor, den ena vägande 1,6225 kg., den andra 0,964 kg. Det hela vägde således något öfver 7 kg. Fyndet förskrifver sig från 400--500-talen. Det inlöstes för 20,000 kr., som hopskjutits af enskilda, och förvaras nu i Statens historiska museum. De äldre namnformerna Skedewij och Sködwij antyda, att med orten varit förknippad någon helgedom. Först efter kristendomens införande träder emellertid S. i historiens ljus genom sitt skyddshelgon S:t Helena l. S:t Elin (se Helena, helgon 3). Genom henne blef S. en mycket besökt vallfartsort, och detta torde ha gett anledning till, att där uppstod en betydande handelsplats med årliga marknader, särskildt den s. k. Elinsmässan (som af Gustaf I bestämdes till 29 juli, 2 dagar före den katolska Elinsmässan, men sedermera flyttades till 31 juli). Vid den stränga biskopsvisitationen 1596 anbefalldes helgonskrinets borttagande, och S:t Helenas