1361 Sköld öfre, horisontella kant. Äro två sköldar ställda intill hvarandra, såsom vid alliansvapen, lutas vanligen båda mot hvarandra. Skölden växlar betydligt form under tidernas lopp. Några af de för olika tider mest typiska sköldformerna framgå af fig. 2-14. Olika länder ha ofta mer eller mindre nationella heraldiska bilder. Så ha några länder speciella sköldformer (se fig. 15-20). Någon speciellt svensk sköldform finnes ej. Ofta hänföres dock, ehuru utan egentlig grund, en del sköldformer till särskilda länder. Så kallas t. ex. ofta fig. 6 för "spansk sköld", fig. 7-9 för "tysk sköld" etc. Vid angifvande af en skölds olika sidor tänker man sig skölden buren af egaren. Som sköldens högra del räknas till följd däraf den del, som täcker bärarens högra sida, och sköldens vänstra del blir den, som täcker hans vänstra sida. Höger och vänster bli sålunda motsatta som för åskådaren. (Fig. 21) AB är öfre sidan, CD undre sidan, AC högra sidan, BD vänstra sidan. A högra öfre hörnet, B vänstra öfre hörnet, C högra nedre hörnet, D vänstra nedre hörnet, 123 sköldhufvudet 1. chefen, 789 sköldfoten 1. stammen, 258 stolpen, 456 bjälken, 5 hjärtplatsen. Är hjärtplatsen belagd med en mindre sköld, kallas denna bjärt-sköld (se Hjärtvapen). Sköldens yta kallas fält och kan genom en eller flera regelmässigt dragna linjer, skur or. delas i två eller flera mindre fält. Genom sköldemärket, den på skölden an-bragta bilden, skiljas olika vapen från hvarandra. Sköldemärkena indelas i: I. Häroldsbilder, bildade endast af sköldens delning medelst skuror i olikfärgade fält. De förekomma i snart sagdt oändliga variationer. De vanligaste delningarna af en sköld äro följande. Är skölden horisontalt skuren i två lika delar, kallas den delad (fig. 22), är den vertikalt skuren i två lika delar (fig. 23), kallas den klufven (se Delad sköld och Klufven sköld). En sköld, som är både delad och klufven (fig. 24), kallas fyrdelt eller ktadrerad (se F y r-delt). Är skölden snedt skuren från öfre högra till nedre vänstra hörnot (fi<r. 25), kallas den styckad (se Styckad sköld), går skuran från öfre vänstra till nedre högra hörnet (fig. 26), kallas skölden ginstyckad (se Ginstyckad sköld). Är skölden både styckad och ginstyckad (fig. 27), kallas den fyrstyckad (se Fyrstyckad sköld). Är skölden två gånger delad i tre lika delar, kallas den mellersta delen bjälke, om den är af annan färg än de båda öfriga sinsemellan likfärgade delarna af skölden (fig. 28). Är skölden på lika sätt två gånger klufven, kallas mellersta delen stolne (fig. 29). Ha i de båda ofvannämnda fallen alla tre delarna olika färg, säges skölden vara två gånger delad (fig. 30) eller klufven (fig. 31). En snedbjälke från sköldens öfre högra hörn till dess nedre vänstra (fig. 32) kallas balk (se d. o. 4), går snedbjälken från öfre vänstra till nodre högra hörnet (fig. 33), kallas den ginbalk (se d. o.); smala balkar kallas kallar, ännu smalare strängar (se B i-tecken). Träffas två skuror i sköldens kant, kallas den mellan dom liggande delen spets, om den är minst en trodjodol af sköldens yta, är don mindre än en tredjedel, kallas den stråle. Är spetsen vänd uppåt, kallas den gera (fig. 34), är den vänd nedåt, kallas den störtad spets, är den vänd åt sidan, kallas den sidospets åt höger (fig. 35) eller åt vänster (se Baner, sp. 830). Om två skuror träffas i sköldens midt, uppstår en art af spets, som, .om den är uppåtvänd, kallas mantelskura (fig. 36), eljest störtad eller sidvänd (åt höger eller vänster) mantel-skura. Två parallella spetsar bilda en sparre (fig. 37). Denna kan liksom spetsen vara uppåtvänd, störtad, sidvänd etc. Antalet skuror, som samtidigt kunna användas i en sköld, är obegränsadt. Är en sköld delad, klufven, styckad och ginstyckad, kallas den gironnerad (se Giron). Är en sköld flera -gånger delad och klufven, kallas skölden rutad, äro rutorna kvadratiska, kallas skölden schackrutad (fig. 38). Är skölden flera gånger styckad och ginstyckad, kallas den snedrutad (fig. 39). De vid en skölds delning uppkommande fälten kunna i sin tur åter vara delade med en eller flera skuror, och de olika skurorna kunna sinsemellan vara kombinerade. Skurorna äro ej alltid raka, utan kunna äfven vara brutna och böjda. De vanligaste brutna skurorna äro trappskuran (fig. 40), tinnskuran (fig. 41), grenskuran (fig. 42), sågskuran (fig. 43) etc. Af de böjda skurorna förekomma oftast bågskuran (fig. 44), skyskuran (fig. 45), vågskuran (fig. 46) etc. - Är skölden försedd med en kant af annan färg, benämnes denna sköldkanl 1. bord (se d. o.). - II. Allmänna bilder, naturliga, konstgjorda eller fantasiföremål. 1. De naturliga kunna vara hämtade från olika håll. a) Ur djurriket förekomma allahanda varelser från människan och de högre djuren ända ned till kräldjur och insekter. Ofta förekomma blott delar af dessa varelser t. ex. hufvud, armar, hjärtan, vingar, klor etc. Stundom förekomma äfven blott halfva bilder. De allmännaste djuren äro lejon (se d. o.) och örn, den senare vanligen fläkt med liljestjärt (fig. 48). Några exempel på detta slag af sköldemärken äro fig. 47-49. b) Ur växtriket förekomma allahanda träd, buskar och örter samt ddar däraf, såsom stammar, grenar, rötter, blad, blommor och frukter etc. De allmännaste äro rosen och liljan (se Fransk lilja). Några exempel finnas i fig. 50-52. Af föremål från c) himmel och jord förekomma sol, måne och stjärnor, berg, stenar, vatten etc. (fig. 53-55). 2. Af konstgjorda föremål förekomma de mest ol;kartade, såsom byggnader, borgar, murar, broar, skepp etc., husgeråd (yxor, kammar, metkrokar, nyckhr etc.), vapen (svärd, armborst, kanoner etc.), föremål hörande till klädedräkt (mössor, hattar, mantlar etc.), olika slag af kors (se d. o.) etc. etc. Några exempel på detta slag af sköldemärken visa fig. 56-61. 3. Fantasiföremål förekomma af mångahanda slag, såsom änglar, sjöjungfrur, troll, enhörningar (se d. o.), drakar (se d. o., sp. 816) etc. (fig. 62 o 63) samt sammansatta djur, såsom gripen (fig. 64), som har en örns hufvud, vingar och framben samt ett lejons bakkropp, bakben och svans, lejonörnen (se d. o.), lindormen m. fl. Hit höra äfven den ofvan nämnda fläkta örnen (fig. 48) och dubbelörnen (se F l ä k t ö r n). Af dessa liksom af de föregående allmänna bilderna kunna äfven delar användas t. ex. en änglaflykt (hufvud med vingar), hufvud af troll etc. Häroldsbilder och allmänna bilder kunna förekomma förenade i samma sköld.