Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sköfde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1361
Sköld
öfre, horisontella kant. Äro två sköldar ställda
intill hvarandra, såsom vid alliansvapen, lutas
vanligen båda mot hvarandra. Skölden växlar betydligt
form under tidernas lopp. Några af de för olika tider
mest typiska sköldformerna framgå af fig. 2-14. Olika
länder ha ofta mer eller mindre nationella heraldiska
bilder. Så ha några länder speciella sköldformer (se
fig. 15-20). Någon speciellt svensk sköldform finnes
ej. Ofta hänföres dock, ehuru utan egentlig grund,
en del sköldformer till särskilda länder. Så kallas
t. ex. ofta fig. 6 för "spansk sköld", fig. 7-9 för
"tysk sköld" etc. Vid angifvande af en skölds olika
sidor tänker man sig skölden buren af egaren. Som
sköldens högra del räknas till följd däraf den
del, som täcker bärarens högra sida, och sköldens
vänstra del blir den, som täcker hans vänstra
sida. Höger och vänster bli sålunda motsatta som
för åskådaren. (Fig. 21) AB är öfre sidan, CD undre
sidan, AC högra sidan, BD vänstra sidan. A högra
öfre hörnet, B vänstra öfre hörnet, C högra nedre
hörnet, D vänstra nedre hörnet, 123 sköldhufvudet
1. chefen, 789 sköldfoten 1. stammen, 258 stolpen,
456 bjälken, 5 hjärtplatsen. Är hjärtplatsen belagd
med en mindre sköld, kallas denna bjärt-sköld
(se Hjärtvapen). Sköldens yta kallas fält och kan
genom en eller flera regelmässigt dragna linjer,
skur or. delas i två eller flera mindre fält.
Genom sköldemärket, den på skölden an-bragta bilden,
skiljas olika vapen från hvarandra. Sköldemärkena
indelas i: I. Häroldsbilder, bildade endast af
sköldens delning medelst skuror i olikfärgade fält. De
förekomma i snart sagdt oändliga variationer. De
vanligaste delningarna af en sköld äro följande. Är
skölden horisontalt skuren i två lika delar, kallas
den delad (fig. 22), är den vertikalt skuren i två
lika delar (fig. 23), kallas den klufven (se Delad
sköld och Klufven sköld). En sköld, som är både
delad och klufven (fig. 24), kallas fyrdelt eller
ktadrerad (se F y r-delt). Är skölden snedt skuren
från öfre högra till nedre vänstra hörnot (fi<r. 25),
kallas den styckad (se Styckad sköld), går skuran
från öfre vänstra till nedre högra hörnet (fig. 26),
kallas skölden ginstyckad (se Ginstyckad sköld). Är
skölden både styckad och ginstyckad (fig. 27),
kallas den fyrstyckad (se Fyrstyckad sköld). Är
skölden två gånger delad i tre lika delar, kallas
den mellersta delen bjälke, om den är af annan färg
än de båda öfriga sinsemellan likfärgade delarna af
skölden (fig. 28). Är skölden på lika sätt två gånger
klufven, kallas mellersta delen stolne (fig. 29). Ha
i de båda ofvannämnda fallen alla tre delarna olika
färg, säges skölden vara två gånger delad (fig. 30)
eller klufven (fig. 31). En snedbjälke från sköldens
öfre högra hörn till dess nedre vänstra (fig. 32)
kallas balk (se d. o. 4), går snedbjälken från öfre
vänstra till nodre högra hörnet (fig. 33), kallas den
ginbalk (se d. o.); smala balkar kallas kallar, ännu
smalare strängar (se B i-tecken). Träffas två skuror
i sköldens kant, kallas den mellan dom liggande delen
spets, om den är minst en trodjodol af sköldens yta,
är don mindre än en tredjedel, kallas den stråle. Är
spetsen vänd uppåt, kallas den gera (fig. 34), är
den vänd nedåt, kallas den störtad spets, är den
vänd åt sidan, kallas den sidospets åt höger (fig. 35)
eller åt vänster (se Baner, sp. 830). Om två skuror
träffas i sköldens midt, uppstår en art af spets, som,
.om den är uppåtvänd, kallas mantelskura (fig. 36),
eljest störtad eller sidvänd (åt höger eller vänster)
mantel-skura. Två parallella spetsar bilda en sparre
(fig. 37). Denna kan liksom spetsen vara uppåtvänd,
störtad, sidvänd etc. Antalet skuror, som samtidigt
kunna användas i en sköld, är obegränsadt. Är en
sköld delad, klufven, styckad och ginstyckad, kallas
den gironnerad (se Giron). Är en sköld flera -gånger
delad och klufven, kallas skölden rutad, äro rutorna
kvadratiska, kallas skölden schackrutad (fig. 38). Är
skölden flera gånger styckad och ginstyckad, kallas
den snedrutad (fig. 39). De vid en skölds delning
uppkommande fälten kunna i sin tur åter vara delade
med en eller flera skuror, och de olika skurorna kunna
sinsemellan vara kombinerade. Skurorna äro ej alltid
raka, utan kunna äfven vara brutna och böjda. De
vanligaste brutna skurorna äro trappskuran (fig. 40),
tinnskuran (fig. 41), grenskuran (fig. 42), sågskuran
(fig. 43) etc. Af de böjda skurorna förekomma oftast
bågskuran (fig. 44), skyskuran (fig. 45), vågskuran
(fig. 46) etc. - Är skölden försedd med en kant af
annan färg, benämnes denna sköldkanl 1. bord (se
d. o.). - II. Allmänna bilder, naturliga, konstgjorda
eller fantasiföremål. 1. De naturliga kunna vara
hämtade från olika håll. a) Ur djurriket förekomma
allahanda varelser från människan och de högre djuren
ända ned till kräldjur och insekter. Ofta förekomma
blott delar af dessa varelser t. ex. hufvud, armar,
hjärtan, vingar, klor etc. Stundom förekomma äfven
blott halfva bilder. De allmännaste djuren äro lejon
(se d. o.) och örn, den senare vanligen fläkt med
liljestjärt (fig. 48). Några exempel på detta slag
af sköldemärken äro fig. 47-49. b) Ur växtriket
förekomma allahanda träd, buskar och örter samt
ddar däraf, såsom stammar, grenar, rötter, blad,
blommor och frukter etc. De allmännaste äro rosen
och liljan (se Fransk lilja). Några exempel finnas
i fig. 50-52. Af föremål från c) himmel och jord
förekomma sol, måne och stjärnor, berg, stenar,
vatten etc. (fig. 53-55). 2. Af konstgjorda föremål
förekomma de mest ol;kartade, såsom byggnader, borgar,
murar, broar, skepp etc., husgeråd (yxor, kammar,
metkrokar, nyckhr etc.), vapen (svärd, armborst,
kanoner etc.), föremål hörande till klädedräkt
(mössor, hattar, mantlar etc.), olika slag af kors
(se d. o.) etc. etc. Några exempel på detta slag af
sköldemärken visa fig. 56-61. 3. Fantasiföremål
förekomma af mångahanda slag, såsom änglar,
sjöjungfrur, troll, enhörningar (se d. o.), drakar (se
d. o., sp. 816) etc. (fig. 62 o 63) samt sammansatta
djur, såsom gripen (fig. 64), som har en örns hufvud,
vingar och framben samt ett lejons bakkropp, bakben
och svans, lejonörnen (se d. o.), lindormen m. fl. Hit
höra äfven den ofvan nämnda fläkta örnen (fig. 48)
och dubbelörnen (se F l ä k t ö r n). Af dessa liksom
af de föregående allmänna bilderna kunna äfven delar
användas t. ex. en änglaflykt (hufvud med vingar),
hufvud af troll etc. Häroldsbilder och allmänna bilder
kunna förekomma förenade i samma sköld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
