Ansjön rinnande vattendrag, som sedan förenar sig med Hättorpsån. S. var kronohemman, då borgmästaren i Norrköping K. Johansson, som förut egde Folkströms bruk, där 1705 anlade en stångjärnshammare, tillhörde därefter hans arfvingar, bl. a. af släkterna von Carlsson, Vingeflycht och Lagersvärd. Kapten Fr. Lagersvärd, som 1772 blef ensam egare af S. och Folkström, anlade 1776 stångjärnssmedja vid Kristinefors, sedan masugn 1873 anlagts kalladt S. nedre bruk. 1793 sålde Lagersvärd S. till vice talmannen Per Persson från Vassland i Nora bergslag, som tills. med sin yngste son Per Wassrin 1797 köpte Folkström. Denne utlöste sina medarfvingar, anlade stålugn samt vid nedre bruket ytterligare en stångjärnssmedja. Sonen filos. doktor P. A. Wassrin sålde S. 1854 till N. Fr. Tisell, som införde franche-comtésmide. 1862 såldes S. till löjtnant O. Lagerfelt, P. Wassrins dotterson, 1873 till Haddebo bruksbolag, 1879 till fabrikören B. F. Törnbloms arfvingar för 215,000 kr., men öfverläts s. å. till Skyllbergs bruks a.-b. Haddebo bruksbolag nedlade driften vid öfre bruket (Skönnarbo) och äfven stångjärnssmedjorna vid Kristinefors, men anlade i stället en masugn vid nedersta fallet med tillhörande kupolugn och rostugn, hvars produkter bearbetades vid Haddebo bruk. Alla verk äro nu nedlagda. Sköns, sjöv., snedt, sned riktning. -- Skönsa af, snedda af. U. N-* Skönsberg, municipalsamhälle (enl. k. br. 17 mars och 21 sept. 1894) i Sköns socken, Västernorrlands län, på norra sidan af den vik, som från Alnösundet skjuter in mot Sundsvall. 65 har. 2,861 inv. (1915). Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom 1,076,300 kr. (1915), tax. inkomst 726,080 kr. (s. å.), municipalskatt kr. 1:50 pr 100 kr. inkomst (1913), tillgångar 7,934 kr. (s. å.), skulder inga. Skönsmon, municipalsamhälle (enl. k. br. 16 okt. 1884, 27 okt. 1893 och 27 jan. 1905) och kapellförsamling (enl. k. br. 26 april 1905) i Sköns socken, på södra sidan af Sundsvallsviken midtemot Skönsberg. 475 har. 3,008 inv. (1915). Taxeringsvärde å bevillningsskyldig fast egendom 2,013,700 kr. (1915), tax. inkomst 1,175,420 kr. (s. å.), municipalskatt kr. 0:40 per 100 kr. inkomst (1913), tillgångar 14,595 kr. (s. å.), skulder 473 kr. (s. å.). Sköntryck. Se Boktryckarkonst, sp. 983. Skönval, sjöv., förr brukadt namn på de understa råseglen på svenska krigsskepp. Så t. ex. kallades storseglet för storskönvalen och focken för fockeskönvalen. R. N.* Skönvik, sågverk och lastageplats i Sköns socken, Västernorrlands län, vid norra öppningen af Alnösundet, nära Skönsbergs municipalsamhälle ö. om Sundsvall. Sågverket, ett af landets förnämsta, anlades 1862, men nybyggdes 1889 och har 17

Skönviks sågverk.

ramar, 5 kant- och 1 stafverk, stort hyfleri (5 hyflar), lådfabrik m. m. Det tillhör Skönviks aktiebolag (bildadt 1861 af F. Bünsow, som förut egde S., aktiekapital f. n. 11,2 mill. kr.), som dessutom eger Ortviken, numera blott sulfitfabrik (anlagd 1907--08, 7 kokare, svafvelugnar, 3 torkmaskiner), belägen nära Skönsberg, 3 km. ö. om Sundsvall, Nedansjö 1901 anlagda träsliperi (tax.-v. 1 mill. kr.) i Stöde socken nära Nedansjö station på statsbanelinjen Ånge--Sundsvall (6 slipstolar; årstillverkning 14,000 ton hvit mek. trämassa) samt betydande skogs- och jordområden i Västernorrlands och Jämtlands län. Taxeringsvärdet af bolagets fastigheter ensamt i Sköns, Timrå, Holms och Stöde socknar var 1915 omkr. 5,2 mill. kr. Bolagets timmerfångst 1915 var 786,841 sågtimmer (mot 848,179 1914) och 1,264,845 st. papperstimmer. S. å. utskeppades 22,802 stds sågade och hyflade varor (mot 23,820 stds 1913 och 18,394 stds 1914), och försäljningsbeloppet för skeppade trävaror var 4,074,022 kr. och hela försäljningen af bolagets produkter 7,5 mill. kr. (mot 5,92 mill. kr. 1914). -- 1916 köpte Skönviks a.-b. aktiemajoriteten i Tuna fabriks-a.-b., som eger trämassefabrik, trådspiksfabrik m. m. i Matfors i Medelpad.