Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1385-1386 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sköns ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ansjön rinnande vattendrag, som sedan förenar sig
med Hättorpsån. S. var kronohemman, då borgmästaren
i Norrköping K. Johansson, som förut egde Folkströms
bruk, där 1705 anlade en stångjärnshammare, tillhörde
därefter hans arfvingar, bl. a. af släkterna
von Carlsson, Vingeflycht och Lagersvärd. Kapten
Fr. Lagersvärd, som 1772 blef ensam egare af
S. och Folkström, anlade 1776 stångjärnssmedja vid
Kristinefors, sedan masugn 1873 anlagts kalladt
S. nedre bruk. 1793 sålde Lagersvärd S. till vice
talmannen Per Persson från Vassland i Nora bergslag,
som tills. med sin yngste son Per Wassrin 1797
köpte Folkström. Denne utlöste sina medarfvingar,
anlade stålugn samt vid nedre bruket ytterligare en
stångjärnssmedja. Sonen filos. doktor P. A. Wassrin
sålde S. 1854 till N. Fr. Tisell, som införde
franche-comtésmide. 1862 såldes S. till löjtnant
O. Lagerfelt, P. Wassrins dotterson, 1873 till Haddebo
bruksbolag, 1879 till fabrikören B. F. Törnbloms
arfvingar för 215,000 kr., men öfverläts s. å. till
Skyllbergs bruks a.-b. Haddebo bruksbolag nedlade
driften vid öfre bruket (Skönnarbo) och äfven
stångjärnssmedjorna vid Kristinefors, men anlade i
stället en masugn vid nedersta fallet med tillhörande
kupolugn och rostugn, hvars produkter bearbetades
vid Haddebo bruk. Alla verk äro nu nedlagda.

Sköns, sjöv., snedt, sned riktning. –
Skönsa af, snedda af.
U. N-*

Skönsberg, municipalsamhälle (enl. k. br. 17
mars och 21 sept. 1894) i Sköns socken,
Västernorrlands län, på norra sidan af den vik,
som från Alnösundet skjuter in mot Sundsvall. 65
har. 2,861 inv. (1915). Taxeringsvärde å
bevillningsskyldig fast egendom 1,076,300
kr. (1915), tax. inkomst 726,080 kr. (s. å.),
municipalskatt kr. 1:50 pr 100 kr. inkomst (1913),
tillgångar 7,934 kr. (s. å.), skulder inga.

Skönsmon, municipalsamhälle (enl. k. br.
16 okt. 1884, 27 okt. 1893 och 27 jan. 1905)
och kapellförsamling (enl. k. br. 26 april 1905)
i Sköns socken, på södra sidan af Sundsvallsviken midtemot
Skönsberg. 475 har. 3,008 inv. (1915). Taxeringsvärde
å bevillningsskyldig fast egendom 2,013,700
kr. (1915), tax. inkomst 1,175,420 kr. (s. å.),
municipalskatt kr. 0:40 per 100 kr. inkomst
(1913), tillgångar 14,595 kr. (s. å.), skulder 473
kr. (s. å.).

Sköntryck. Se Boktryckarkonst, sp. 983.

Skönval, sjöv., förr brukadt namn
på de understa råseglen på svenska
krigsskepp. Så t. ex. kallades storseglet för
storskönvalen och focken för fockeskönvalen.
R. N.*

Skönvik, sågverk och lastageplats i Sköns socken,
Västernorrlands län, vid norra öppningen af
Alnösundet, nära Skönsbergs municipalsamhälle ö. om
Sundsvall. Sågverket, ett af landets förnämsta,
anlades 1862, men nybyggdes 1889 och har 17

Skönviks sågverk.

ramar, 5 kant- och 1 stafverk, stort hyfleri
(5 hyflar), lådfabrik m. m. Det tillhör Skönviks
aktiebolag (bildadt 1861 af F. Bünsow, som förut egde
S., aktiekapital f. n. 11,2 mill. kr.), som dessutom
eger Ortviken, numera blott sulfitfabrik (anlagd
1907–08, 7 kokare, svafvelugnar, 3 torkmaskiner),
belägen nära Skönsberg, 3 km. ö. om Sundsvall,
Nedansjö 1901 anlagda träsliperi (tax.-v. 1
mill. kr.) i Stöde socken nära Nedansjö station
på statsbanelinjen Ånge–Sundsvall (6 slipstolar;
årstillverkning 14,000 ton hvit mek. trämassa) samt
betydande skogs- och jordområden i Västernorrlands och
Jämtlands län. Taxeringsvärdet af bolagets fastigheter
ensamt i Sköns, Timrå, Holms och Stöde socknar
var 1915 omkr. 5,2 mill. kr. Bolagets timmerfångst
1915 var 786,841 sågtimmer (mot 848,179 1914) och
1,264,845 st. papperstimmer. S. å. utskeppades 22,802
stds sågade och hyflade varor (mot 23,820 stds 1913
och 18,394 stds 1914), och försäljningsbeloppet
för skeppade trävaror var 4,074,022 kr. och
hela försäljningen af bolagets produkter 7,5
mill. kr. (mot 5,92 mill. kr. 1914). – 1916 köpte
Skönviks a.-b. aktiemajoriteten i Tuna fabriks-a.-b.,
som eger trämassefabrik, trådspiksfabrik m. m. i
Matfors i Medelpad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>