Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling / 1389-1390 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sköns ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med två körhjul, och skärapparaten uppbäres af en
inner- och en yttersko, försedda med rensspröt och
den senare oftast med en rensbräda för att föra undan
det afskurna ur spåret och så, att det ej fastnar i
växlar eller i knifhufvudet, vid knifvens förbindelse
med vefstaken. Skördeapparater att

Fig. 2. Slåttermaskin.

Fig. 4. Själfafläggande skördemaskin.

anbringa på slåttermaskiner (se fig. 3)
utgöras vanligen af en haspel, som för säden
mot skärapparaten, samt ett bakom denna anbragt
samlarbord för den afskurna sädens kvarhållande,
tills lämplig mängd för en kärfve samlats; därefter
vickas bordet medelst en trampa, så att säden glider
af på marken. Själfafläggande skördemaskiner
("själfafläggare"; fig. 4) uppbäras vanligen af blott ett
körhjul, hvarjämte skördeapparaten vid sin utsida
stödes af ett mindre bärhjul. Kusksitsen är till
vänster om körhjulet, så att körkarlens tyngd motväger
skärapparaten. Afläggningen sker medelst vanligen
4 räfsor, som från transporthjulaxeln drifvas i en
oregelbundet roterande bana, så att de föra säden mot
knifven och med vissa reglerbara mellanrum afstryka
den samlade, för en kärfve lämpliga sädesmängden,
från det bakom skärapparaten anbragta bordet. Detta
är vid sin insida vanligen försedt med en skärm för
att hålla säden från växlarna samt en strålyftare,
som skall upplyfta axen från knifven, och vid utsidan
med en skärm och en stråskiljare med spröt för att
föra säden in på bordet. Själfbindande skördemaskiner
("själfbindare"; fig. 5) ha en ställbar haspel, som
för säden mot knifven, och bordet bakom skärapparaten
ersatt af en plattform, som utgöres af en ändlös duk,
som för den afskurna säden mot en elevator, bestående
af två ändlösa vefbanor, mellan hvilka säden föres
upp till bindapparaten. I denna samlas säden till
kärfvar, hvilka automatiskt ombindas med garn och
därefter afläggas. Sädens packning före bindningen
kan genom en regleringsanordning göras olika
hård. Slåttermaskiner finnas af olika storlekar:
en-hästsmaskiner 1,05 och tvåhästsmaskiner intill
1,80 m. breda; skördemaskinerna ha i allmänhet 1,5
m. skärbredd och kräfva 2–3 hästar. De äro mycket

Fig. 3. Slåttermaskin med skördeapparat.

Fig. 5. Själfbindande skördemaskin.

arbetssparande, i det att med slåttermaskiner och
själfafläggare medhinnas 2,5–3 och med själfbindare
2 har på 10 timmars arbetsdag, d. v. s. slåttermaskin
med en man och en häst kan ersätta 5–6 man, och med
två hästar intill 8 man, och en själfbindare med 1
man och 2–3 hästar 8 skärare och 8 bindare. Trots
sitt jämförelsevis höga pris ha de därför fått
mycket allmän användning, själfbindare dock minst, på
grund af den under skördetiden ofta rådande fuktiga
väderleken, emedan den maskinbundna säden torkar
mindre lätt. Sedan 1870-talet har svensk tillverkning
af slåttermaskiner egt rum och utvecklats, så att den
täflar med den främmande äfven på utländsk marknad,
och numera tillverkas äfven skördemaskiner inom
landet. Svenska tillverkare af dessa maskiner äro
aktiebolagen Arvika verkstäder, Västerås maskiner
och Öfverums bruk.
H. J. Dft.

Sköre (af isl. skior, eld), gammalt linne, som fordom
nyttjades att uppfånga gnistorna från ett elddon
(se d. o., sp. 164).

Skörl (Schörl), miner., ett namn, som blifvit tillagdt
många olikartade mineral. Det synes ursprungligen
ha brukats i allmänhet för sådana i metallurgiskt
hänseende värdelösa svarta mineral, som åtföljde
tennmalm och guld. Sedermera inrymdes inom begreppet
skörl alla mineral, som ej kunde inrangeras under
andra afdelningar. Den svenske mineralogen Wallerius
räknade skörlen till en hornbergart (corneus
crystallisatus prismaticus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>