emedan excenterskifvans midtlinje är vinkelrät mot vefvens, så öppnar sliden ej någondera af tilloppskanalerna till cylindern, förrän kolfven

Fig. 1. Slid utan öfverskott och försprång.

kommit till den ena eller andra vändpunkten, döda punkten, så benämnd, emedan ångtrycket å kolfven där icke kan, det må vara huru stort som helst, åstadkomma någon vridningsverkan å vef och axel. Pilarna invid vefven antyda, att excentern går före vefven. Vid en sådan anordning vänder sliden, då kolfven passerar midtläget i cylindern; kolfven åter vänder, då sliden passerar sitt medelläge. En fördelningsslid utan öfverskott och försprång är ofullkomlig därutinnan, att den dels omöjliggör ångans expansion i arbetscylindern, dels icke låter ångan direkt ge kolf och kolfstång samt de med dem förenade fram- och återgående massorna den erforderliga accelerationen före vändningen.

Fig. 2. Längdgenomskärning af slid med öfverskott och försprång.

Genom ett par ytterst enkla förändringar af den konstruktiva anordningen åstadkommes ett i nämnda hänseenden gynnsammare resultat. Ges nämligen åt sliden täckytor, som i midtläget öfverskjuta ångmunnarna -- öfverskott --, så afstänges ångtilloppet tidigare; ångförbrukningen minskas därigenom, och ångan får verka med expansion efter afstängningen. Och genom att fästa excentern på axeln så, att dess midtlinje bildar en vinkel större än 90° med vefvens -- d. v. s. genom att ge skifvan en försprångsvinkel --, öppnas ångtilloppet, innan kolfven hunnit fram till vändpunkten; kolfven mötes då af den inströmmande ångan och erhåller därigenom af denna direkt acceleration. -- Fig. 2 visar längdgenomskärning af en fördelningsslid med öfverskott och försprång; fyra karakteristiska lägen äro i fig. angifna, belysande verkningssättet. För att ernå en mera betydande expansion än den, som kan vinnas med användning af musselsliden ensamt, gör man ofta bruk af en särskild expansionsslid. I sådant fall förlänges den förstnämnda sliden och förses vid hvardera ändan med en genomgångskanal för färskångan; dess baksida bearbetas dessutom så, att den bildar slidspegel för expansionssliden. Bland flera olika slag af expansionsslider må nämnas Meyers. Denna utgöres af två plattor, uppsatta på en gängad slidstång, försedd med ratt utanför slidskåpet för ändring af afståndet mellan plattorna, och denna ändring kan ske genom rattens vridning, vare sig att maskinen är i gång eller icke. Regleringsmekanismen består af slidstång, excenterstång, excenterring och excenter, alldeles som i fråga om fördelningssliden, men försprångsvinkeln är en annan, hvarjämte äfven andra afvikelser förekomma. Under maskinens gång förflyttas plattorna fram och tillbaka på fördelningssliden, och i den mån afståndet mellan plattorna är stort, afstänges den för tillfället tjänstgörande genomgångskanalen tidigare. Ångförbrukningen minskas därvid, och

Fig. 3. Meyers expansionsslid.

expansionen ökas. Fig. 3 visar en längdsektion af Meyers slid, den förlängda fördelningssliden med sina genomgångskanaler samt inställningsratten m. m. Den kraft, hvarmed ångan trycker sliden mot slidspegeln, är vid stora slider mycket betydande, och därigenom uppstår vid slidens rörelse afsevärd passiv friktion, som förbrukar rätt mycket af maskinens effekt. Slidfriktionen är i det närmaste upphäfd vid den balanserade kolfsliden. Denna utgöres af två på slidstången anbragta mindre kolfvar, ångtätt inpassade i det i detta fall cylindriska slidskåpet. Sidotrycket å sliden blir därvid upphäfdt. I ånghammare förflyttas sliden för hand medelst en handspak och länkstång. Där ligger det vikt uppå, att sliden är lättrörlig, och där betjänar man sig af kolfslid. Vid denna