så framträder den tyska öfverlägsenheten nog i stort sedt mera inom teorierna än i deras praktiska tillämpning. -- I Frankrike utgår slöjdundervisningen från grundsatser, som äro mycket olika det svenska systemet. Visserligen söker man äfven i Frankrike uppdraga en bestämd gräns mellan skolornas "travail manuel" (handarbete) med pedagogiska syften och den yrkesmässiga fackutbildningen, men i stället präglas äfven detta skolämne starkt af den intellektualism, som i det hela utmärker metoderna inom den franska pedagogiken. Detta framträder i det nära sambandet mellan handarbetsöfningarna samt geometrien och räkningen. Enligt den i detalj utarbetade planen skola sålunda barnen redan under det första skolårets arbetsöfningar inhämta en hel mängd geometriska grundbegrepp, och hela kursen är tillrättalagd efter abstrakta aritmetiska och geometriska synpunkter. De formella öfningarna för inlärandet af handgreppen med de olika verktygen spela en så stor roll, att tillverkningen af de fullständiga bruksföremålen framträder blott som till-lämpningsöfningar. De geometriska ornamenten och i det hela geometriskt regelbundna former, som kunna med stöd af exakta kalkyler noggrant konstrueras, äro för systemet karakteristiska. Slöjden blef obligatorisk vid folkskolorna genom en 1883 utfärdad lag, och 1900 var den införd i 135 folkskolor i Paris. -- Då i England skolorna i allmänhet antingen äro privatföretag eller ock kommunala anstalter, som blott erhålla anslag af staten, äro dess skolor af mångskiftande arter, och det är därför omöjligt att lämna någon för alla de engelska skolorna gällande redogörelse för, huru slöjden är tillgodosedd. Sedan gossarnas handarbeten 1890 upptogos bland de ämnen, för hvilka statsanslag kunde erhållas, har denna nya undervisning omfattats med allt större intresse. Småbarnsskolorna före folkskoleåldern ha formen af "barnträdgårdar" och öfva alla de Fröbelska handarbetena. I de lägre folkskoleklasserna förekommer vanligen "hand and eye training" (öfningar för hand och öga) genom modellering, klippning och papparbeten. I de högre skolklasserna kommer så den egentliga slöjden ("manual training") i särskilda slöjdsalar, som stundom äro samlade i en för flera skolor gemensam centralbyggnad. 1902 funnos i London 170 sådana slöjdcentraler. Äfven i England börjar man i allmänhet med formella öfningar. Den vanligast förekommande slöjdarten är träslöjd, men äfven metallslöjd förekommer flerstädes. Ehuru som hufvudändamål fasthålles det allmänt uppfostrande syftet, är det naturligt, att den engelska andans allmänna riktning på det praktiskt nyttiga medför ett visst närmande till yrkesbildningen. -- Amerika. Ännu mera än om England gäller om Förenta staterna, att skolväsendet från stat till stat, från stad till stad skiftar i mångfaldiga former. En särskildt för den allmänna amerikanska andan med dess höga uppskattning af det tekniska utmärkande skolform bilda de handarbetsskolor ("manual training high schools"), som i nästan alla stater bygga på den 8-åriga folkskolan med merendels 4-åriga kurser, i hvilka handarbetet i särskilda skolverkstäder upptar 1/4 eller 1/3 af lektionstiden. Att dessa tendera till att bli förberedelser för de högre tekniska läroverken, lär ej kunna förnekas, och för europeisk uppfattning te de sig som lägre yrkesskolor, men amerikanerna själfva fatta dem som allmänbildande läroanstalter, beroende på den praktiska riktningen i deras allmänna bildningsideal. Alltefter de olika trakternas hufvudindustrier egna de sig åt de mest olika slöjdarter. Det estetiska bildningssyftet är vid många af dessa handarbetsskolor väl tillgodosedt. Om emellertid i dem de tekniska intressena äro den starkaste drifkraften, så har å andra sidan den psykologiskt orienterade moderna amerikanska pedagogiken i flertalet andra skolor inom Förenta staterna gett handarbetet hög utveckling. Särskildt gäller detta om den pedagogiska öfningsskola ("school of education"), vid hvilken för några år sedan John Dewey verkade inom universitetet i Chicago och sedan den af honom ledda "Horace Mann school" vid Columbia-universitetet i New York. Dewey vill ej låta barnen börja med de för dem intresselösa ämnena läsning, skrifning och räkning, utan med den produktiva verksamhet, som på motsvarande utvecklingsstadium sysselsatt mänskligheten, sålunda med spinning, väfning och matlagning, samt i samband därmed stående inhämtande af verklighetskunskaper. Och hela skolan söker han göra till ett samhälle i smått, där de praktiska arbetsuppgifterna nödga till de olika kunskapernas förvärfvande vid utbildningen af den praktiska tekniken. Detta blir en pedagogisk slöjd i än mera eminent bemärkelse än vid de svenska skolorna. Äfven i de amerikanska folkskolorna har mycket af denna anda inträngt. Endast en del af dessa har emellertid särskilda slöjdsalar, i hvilka i så fall gossarna vanligen arbeta först fr. o. m. det 6:e skolåret. Ofta deltaga äfven flickor i träslöjden. Äfven metallslöjd förekommer vid många folkskolor. De allmänna typerna äro vanligen bestämda genom en fastställd mönsterserie, men åt lärjungarna lämnas rätt stor själfständighet vid föremålens närmare gestaltande. En originell form af slöjd äro de flätningsarbeten med mångfärgade olika materialier, som äro ett älsklingsämne för barnen i många amerikanska skolor. Äfven flerstädes i Syd-Amerika förekommer slöjd i skolorna. Såväl där som i Förenta staterna bedrifves slöjden i många skolor enligt svensk metod. -- Äfven skolslöjden i Österrike, Holland, Schweiz, Ryssland och flera andra länder skulle förtjäna uppmärksammande. Men här må endast nämnas, att äfven Japan, där redan 1894 funnos 200 arbetsskolor, infört slöjd i sitt moderna skolsystem och detta delvis med nationell teknik. -- Bland den mycket omfattande slöjdlitteraturen må här endast hänvisas till O. Salomons många skrifter (se Salomon, O. A.), S. Belfrage, "Den svenska slöjden" (1913), och A. Pabst, "Die knabenhandarbeit in der heutigen erziehung" (1907) med rikhaltiga litteraturhänvisningar. S-e. Slöjdföreningar. Se Finlands allmänna slöjdförening, Slöjd och Svenska slöjdföreningen. Slöjdmuseum, Konstslöjdmuseum. Se Museum, sp. 1430--31. Slöjdseminarium. Se Nääs, sp. 361. Slöjdskolor. Se Slöjd och Tekniska skolan. Slöjskifling, bot. Se Hypholoma.