Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slättackladt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så framträder den tyska öfverlägsenheten nog i
stort sedt mera inom teorierna än i deras praktiska
tillämpning. – I Frankrike utgår slöjdundervisningen
från grundsatser, som äro mycket olika det svenska
systemet. Visserligen söker man äfven i Frankrike
uppdraga en bestämd gräns mellan skolornas "travail
manuel" (handarbete) med pedagogiska syften och den
yrkesmässiga fackutbildningen, men i stället präglas
äfven detta skolämne starkt af den intellektualism,
som i det hela utmärker metoderna inom den franska
pedagogiken. Detta framträder i det nära sambandet
mellan handarbetsöfningarna samt geometrien och
räkningen. Enligt den i detalj utarbetade planen
skola sålunda barnen redan under det första skolårets
arbetsöfningar inhämta en hel mängd geometriska
grundbegrepp, och hela kursen är tillrättalagd efter
abstrakta aritmetiska och geometriska synpunkter. De
formella öfningarna för inlärandet af handgreppen
med de olika verktygen spela en så stor roll, att
tillverkningen af de fullständiga bruksföremålen
framträder blott som till-lämpningsöfningar. De
geometriska ornamenten och i det hela geometriskt
regelbundna former, som kunna med stöd af exakta
kalkyler noggrant konstrueras, äro för systemet
karakteristiska. Slöjden blef obligatorisk vid
folkskolorna genom en 1883 utfärdad lag, och 1900 var
den införd i 135 folkskolor i Paris. – Då i England
skolorna i allmänhet antingen äro privatföretag eller
ock kommunala anstalter, som blott erhålla anslag
af staten, äro dess skolor af mångskiftande arter,
och det är därför omöjligt att lämna någon för alla
de engelska skolorna gällande redogörelse för, huru
slöjden är tillgodosedd. Sedan gossarnas handarbeten
1890 upptogos bland de ämnen, för hvilka statsanslag
kunde erhållas, har denna nya undervisning omfattats
med allt större intresse. Småbarnsskolorna före
folkskoleåldern ha formen af "barnträdgårdar" och
öfva alla de Fröbelska handarbetena. I de lägre
folkskoleklasserna förekommer vanligen "hand and
eye training" (öfningar för hand och öga) genom
modellering, klippning och papparbeten. I de högre
skolklasserna kommer så den egentliga slöjden
("manual training") i särskilda slöjdsalar, som
stundom äro samlade i en för flera skolor gemensam
centralbyggnad. 1902 funnos i London 170 sådana
slöjdcentraler. Äfven i England börjar man i allmänhet
med formella öfningar. Den vanligast förekommande
slöjdarten är träslöjd, men äfven metallslöjd
förekommer flerstädes. Ehuru som hufvudändamål
fasthålles det allmänt uppfostrande syftet, är det
naturligt, att den engelska andans allmänna riktning
på det praktiskt nyttiga medför ett visst närmande
till yrkesbildningen. – Amerika. Ännu mera än om
England gäller om Förenta staterna, att skolväsendet
från stat till stat, från stad till stad skiftar i
mångfaldiga former. En särskildt för den allmänna
amerikanska andan med dess höga uppskattning af det
tekniska utmärkande skolform bilda de handarbetsskolor
("manual training high schools"), som i nästan
alla stater bygga på den 8-åriga folkskolan med
merendels 4-åriga kurser, i hvilka handarbetet
i särskilda skolverkstäder upptar 1/4 eller 1/3
af lektionstiden. Att dessa tendera till att bli
förberedelser för de högre tekniska läroverken, lär ej
kunna förnekas, och för europeisk uppfattning te de
sig som lägre yrkesskolor, men amerikanerna själfva
fatta dem som allmänbildande läroanstalter, beroende
på den praktiska riktningen i deras allmänna
bildningsideal. Alltefter de olika trakternas
hufvudindustrier egna de sig åt de mest olika
slöjdarter. Det estetiska bildningssyftet är vid
många af dessa handarbetsskolor väl tillgodosedt. Om
emellertid i dem de tekniska intressena äro
den starkaste drifkraften, så har å andra sidan
den psykologiskt orienterade moderna amerikanska
pedagogiken i flertalet andra skolor inom Förenta
staterna gett handarbetet hög utveckling. Särskildt
gäller detta om den pedagogiska öfningsskola
("school of education"), vid hvilken för några år
sedan John Dewey verkade inom universitetet i Chicago
och sedan den af honom ledda "Horace Mann school"
vid Columbia-universitetet i New York. Dewey vill
ej låta barnen börja med de för dem intresselösa
ämnena läsning, skrifning och räkning, utan med
den produktiva verksamhet, som på motsvarande
utvecklingsstadium sysselsatt mänskligheten, sålunda
med spinning, väfning och matlagning, samt i samband
därmed stående inhämtande af verklighetskunskaper. Och
hela skolan söker han göra till ett samhälle i smått,
där de praktiska arbetsuppgifterna nödga till de
olika kunskapernas förvärfvande vid utbildningen
af den praktiska tekniken. Detta blir en pedagogisk
slöjd i än mera eminent bemärkelse än vid de svenska
skolorna. Äfven i de amerikanska folkskolorna
har mycket af denna anda inträngt. Endast en del
af dessa har emellertid särskilda slöjdsalar, i
hvilka i så fall gossarna vanligen arbeta först
fr. o. m. det 6:e skolåret. Ofta deltaga äfven
flickor i träslöjden. Äfven metallslöjd förekommer vid
många folkskolor. De allmänna typerna äro vanligen
bestämda genom en fastställd mönsterserie, men åt
lärjungarna lämnas rätt stor själfständighet vid
föremålens närmare gestaltande. En originell form
af slöjd äro de flätningsarbeten med mångfärgade
olika materialier, som äro ett älsklingsämne för
barnen i många amerikanska skolor. Äfven flerstädes
i Syd-Amerika förekommer slöjd i skolorna. Såväl där
som i Förenta staterna bedrifves slöjden i många
skolor enligt svensk metod. – Äfven skolslöjden
i Österrike, Holland, Schweiz, Ryssland och flera
andra länder skulle förtjäna uppmärksammande. Men
här må endast nämnas, att äfven Japan, där redan 1894
funnos 200 arbetsskolor, infört slöjd i sitt moderna
skolsystem och detta delvis med nationell teknik. –
Bland den mycket omfattande slöjdlitteraturen
må här endast hänvisas till O. Salomons många
skrifter (se Salomon, O. A.), S. Belfrage,
"Den svenska slöjden" (1913), och A. Pabst, "Die
knabenhandarbeit in der heutigen erziehung"
(1907) med rikhaltiga litteraturhänvisningar.
S-e.
Slöjdföreningar. Se Finlands allmänna slöjdförening,
Slöjd och Svenska slöjdföreningen.
Slöjdmuseum, Konstslöjdmuseum. Se Museum, sp. 1430–31.
Slöjdseminarium. Se Nääs, sp. 361.
Slöjdskolor. Se Slöjd och Tekniska skolan.
Slöjskifling, bot. Se Hypholoma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
