Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smith, William Robertson - Smith, Edgar Fahs - Smith, Karl Frithiof - Smith, sir Frederick Edwin - Smith-Hald, Frithiof - Smithianism - Smithiantha - Smiths falls - Smithska skolan - Smithson - Smithson, Hugh - Smithson, James - Smithsonian institution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
41
Smith-Smithsonian institution
42
kritiska afhandlingar om gamla testamentet. Därefter
sysselsatt med att jämte Baynes utge 9:e uppl. af
"Encyclopacdia Britannica", var han äfven sedan 1886
professor i arabiska i Chrisfs college i Cambridge
och tillika universitetsbibliotekarie där. S. skref
The Old testament in the jeic-ish church (1881;
ny uppl. 1892), The prophets of Israel, and their
place in history to the close of the eighth cen-tury
(1882; 2:a uppl. 1895), Kinship and marriage in early
Arabia (1885), hvari han uppvisade de förislamitiska
beståndsdelarna i den muhammedanska religionen,
Lectu-res ön the religion of the semites (I, 1889;
ny uppl. 1894), där han tecknade den semitiska
hedendomen, af hvilken många spår kvarstå i gamla
testamentet. Jfr Bibelkritik, sp. 236. Se J. Black
och G. Chrystal, "The life of W. R. S." (1912).
Smith [smi’th], Edgar F a h s, amerikansk kemist,
f. 1854 i Pennsylvania, filos, doktor 1876 i
Göttingen, professor i kemi 1883 i Springfield, Ohio,
och 1888 vid universitetet i Philadelphia, hvars
rektor han är, har skrifvit en del afhandlingar
i organisk, men hufvudsakligen i oorganisk kemi,
särskildt elektrolys. Dessutom har han ut-gett
flera läroböcker, bl. a. öfv. af Richters arbeten
om organisk och oorganisk kemi (1883, flera
uppl.), samt tilectrochemical analysis (1890,
flera uppl., ty. öfv. 1896, fr. öfv. 1899).
S. A-s.
Smith, Karl Frithiof, norsk målare, f. 1859 i
Kristiania, studerade i München 1880-84 och blef 1890
professor vid akademien i Weimar. Han gjorde sig i
midten af 1880-talet fördelaktigt bemärkt genom små,
omsorgsfullt utförda genre-taflor: Kaffesystrar,
I landskyrkan, I sjukhusets trädgård, Efter första
nattvardsgången, S. har målat äfven porträtt (Henrik
Ibsen m. fl.). G-g N. Smith [smi^h], sir Frederick
Edwin, engelsk jurist och politiker, f. 12 juli
1872 i Bir-kenhead, studerade i Oxford, blef 1896
fellow vid Merton college där och intog 1898-1900
en ledande plats inom university-extensionrörelsen,
egnade sig sedan med mycken framgång åt advokatyrket
och valdes 1906 till underhusledamot för Waltonkretsen
i Liverpool, som han alltjämt representerar. I
underhuset vann S. snart anseende som en bland
unionisternas slagfärdigaste debattörer, liksom han
på politiska möten framträdde i främsta ledet bland
partiets yngre förmågor. Efter Världskrigets utbrott
1914 var S. en kortare tid tidningscensor och gjorde
därefter aktiv krigstjänst som yeomanryofficer. Vid
koalitionsministärens tillkomst (juni 1915) blef han
solicitor general och erhöll därvid knightvärdighet
samt efterträdde vid sir Edward Carsons utträde ur
ministären (okt. s. å.) denne som attorney general
(nov.), hvilken post han äfven innehar i Lloyd
Georges ministär.
Bland S:s skrifter märkas International law as
interpreted dur ing russo-japanese war (jämte
N. W. Sibley, 1905; 4:e uppl. 1911), Speeches deliver
ed in the house of commons and elsewhere, 1906 -1909
(1909; 2:a uppl. 1910) och Vnionist policy and other
essays (1913). V. S-g.
Smith-Hald/Frith i o f, norsk målare, f. 13
sept. 184-6 i Kristiansand, d. 9 mars 1903 i Chicago,
studerade i Eckersbergs skola i Kristiania och
därefter i Karlsruhe och Düsseldorf, slog sig ned i
Paris 1878 och hade framgång med sina skildringar af
fiskarlif och stämningar från norska kusten, senare
äfven från England och Kanalen: Hem från fisket
(museet i Köln, inköpt 1880), En ångbåtssiation
(museet i Lille, 1881), Vinterafton (1882, museet i
Haag), Det gamla -fiskarnätet (Lux-embourgmuseet i
Paris) och Näten rensas (museet i Rouen). I norska
nationalgalleriet representeras S. af teckningar i
färg. Göteborgs museum eger ett Vinterslycke (1877).
G-g N.
Smithiani’sm. Se S m i t h, A d a m, sp. 27-29.
Smithia’ntha 0. K., bot. Se Gesneraceae.
Smiths falls [smi’ths få’ls], stad i
prov. Ontario (Canada), vid Rideaukanalen
och den kanadensiska pacificbanan. 6,370
inv. (1911). Export af mejerivaror.
J- F- N.
Smithska skolan, nationalekonomen Adam Smiths
anhängare. Se Smith, A., sp. 27-29.
Smithson ’[sini/thson]. Se Northumber-land, earler
och hertigar af.
Smithson [smi’thson], Hugh. Se Per c y 9.
Smithson [sm^thsen], James, engelsk naturforskare och
donator, oäkta son af- Hugh S. (se Percy 9), f. 1765
i Frankrike, d/27 juni 1829 i Genua, kallade sig till
en början James Lewis, men antog omkr. 1800 namnet S.,
graduerades i Oxford, studerade företrädesvis kemi
och mineralogi, blef 1787 medlem af Royal society
och skref vetenskapliga afh. dels i detta sällskaps
"Phi-losophical transac-
tions", dels i Thom-sons "Annals of phi-losophy"
och andra tidskrifter. Sin ansenliga förmögenhet
(omkr. 100,000 pd) testamenterade han till en
systerson, Henry James Hun-gerford, med den
bestämmelsen att, om denne doge barnlös, summan
skulle tillfalla Nord-Amerikas förenta stater
för att under namnet Smithsonian institution (se
d. o.) bilda en anstalt ’’’för kunskapens tillväxt och
spridning’’. Hungerford dog 1835 barnlös. I sept. 1838
utbetaltes till kongressens ombud i England 104,960 pd
i guldsoverciffns, hvilka ommyntades i Philadelphia
till 508,318,46 doll., hvilket belopp 1867 efter
Hungerfords mors död ökades till 650,000 doll.
Smithsonian institution [smithså7i’nion institjö’-jon]
for the increase and diffusion of knowledge among
men, en af James Smithson (se d. o.) grundlagd
vetenskaplig åka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
