Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smithsonian institution - Smithsonit - Smiths sund - Smitt, Johan Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Smithsonit-Smitt
44
demi, som konstituerades 1846 med säte i staden
Washington. Dess styrelse består af Förenta staternas
president och vicepresident, öfverdomaren i högsta
domstolen, unionens utrikes-, finans-, krigs-,
sjöförsvars-, inrikes-, jordbruks-, handels- och
Smithsonian institutions byggnader.
arbetsministrar, allmänna åklagaren och
general-postdirektören. Akademiens utgifter
bestridas dels med räntorna (efter 6 proc.) på de
af stiftaren och andra mecenater skänkta beloppen,
som 1910 stigit till 944,918 doll. och förvaltas
af unionens finansdepartement, dels med anslag
från kongressen, hvilka 1913-14 belöpte sig till
806,400 doll. Akademien har till uppgift att
uppmuntra vetenskapliga - forskningar och nya rön
genom anslag och stipendier samt att offentliggöra
dels periodiska redogörelser för utvecklingen
på olika kunskapsområden, dels särbehandlingar
af spörsmål, som ega allmänt intresse Akademien
omfattar naturalhistoriska och etnografiska museer,
ett nationellt konstgalleri, ett astrofysiskt
observa-torium, en zoologisk trädgård, ett bibliotek
(omkr. 300,000 bd), en anstalt för amerikansk etnologi
och en byrå för den internationella katalogen öfver
den vetenskapliga litteraturen. Styresmannen kallas
sekreterare; förste innehafvare af denna plats var,
1846-78, Joseph Henry, som har hedern af akademiens
organisation; hans efterträdare ha varit Spencer
F. Baird 1878-87, Samuel P. Langley 1887-1907 och
Charles D. Walcott, under hvilka akademien oaflåtligt
utvecklats. Akademien offentliggör "Annual reports"
(1846 ff.), "The Smith-sonian contributions to
knowledge" (1*848 ff.), "The Smithsonian miscellaneous
collections" (1862 ff.), "Proceedings of the
United states museum" (1878 ff.) och "Bulletin"
o. s. v. (1875 ff.), "Annual reports of the bureau
of american ethno-logy" (1880 ff.), "Contributions to
north american ethnology" (1877 ff.), "Annals of the
astrophysical observatory" (1900 ff.), "Annual reports
of the american historical association" (1890 ff.) och
enstaka "Special bulletins". Akademiens historia
är behandlad af G. B. Goode (1897) och W. J. Rhees
(1901).
Smithsonit, miner., synonymt med galmeja (se d. o.).
Smiths sund, sund mellan norra Grönland och
Nord-Amerikas arktiska arkipelag, förenar Baffins
vik med Kanebassängen, från hvilken
Kennedykanalen och Robesonkanalen föra ut till
Ishafvet. Sundet är omkr. 500 km. långt och på det
smalaste stället 25 km. bredt; det kan endast under
gynnsamma omständigheter befaras. S. upptäcktes
1616 af engelsmännen Baffin och Bylot samt
uppkallades efter främjaren af arktisk forskning,
dåv. guvernören för ostindiska kompaniet, sir Thomas
Smith (d. 1625). Först 1852 konstaterades det af
Inglefield vara ett sund, undersöktes 1861 af Hayes
och senare af Nares, Greely, Peary och Sverdrup.
J. F. N.
Smitt. 1. J o h a n Vi Ih elm S., affärsman,
donator, f. 3 febr. 1821 i Stockholm, d. där 8
okt. 1904, växte upp i små omständigheter och
antog 1840 erbjudandet att deltaga i kapten
A. G. Oxehufvuds på sin tid mycket omtalade
s. k. världsom-seglingsexpedition. S. medföljde som
super-karg (fraktuppsynings-man) och kvarstannade
vid expeditionens för-olyckande i Syd-Amerika,
där han i Buenos Aires till en början etablerade
en liten vinhandel. Genom skicklig användning af
dåv. politiska konjunkturer och äfven i öfrigt kloka
affärsspekulationer (egendomsinköp) lyckades han
ganska snart samla en mycket stor förmögenhet. Först
i slutet af 1850-talet återvände han emellertid
till Sverige, hvarvid han för alltid bosatte sig i
Stockholm och realiserade sina stora sydamerikanska
domäner. Efter hemkomsten började S. i Stockholm egna
sig åt omfattande och framgångsrika tomtaffärer,
särskildt på den då för tiden föga bebodda
Kungsholmen, där han under 1860- och 1870-talen rådde
om nästan alla till nuv. Fleminggatan gränsande tomter
("Kungs-holmskungen"). Han var äfven intresserad
i vissa industriella företag. Bl. a. grundlade
han (jämte I. och A. Nobel) det stora
Nitroglycerinbolaget, hvars styrelseordf. han
alltifrån dess början var till sin död. Vidare var
han delegare i bl. a. de stora Graningeverken och
ansågs länge som "Sveriges rikaste man". S., som
var generalkonsul för Argentina 1875-1902 och under
en följd af år led. af Stockholms stadsfullmäktige,
fick äfven tid att med entusiastiskt intresse egna
sig åt svampstudiet och utgaf Skandinaviens förnämsta
ätliga och giftiga svampar (1863). Bland S:s större
donationer märkas 100,000 kr. under namn af Wagener
Smitts fond (1878) till Stockholms högskola, till
hvilken institution han 1898 för att hugfästa sin 1896
som ingenjör aflidne son öfver-lämnade ytterligare
100,000 kr. under namn af Aug. S:s fond. Efter S:s
död hugnades högskolan med nya belopp, dels 200,000
kr. till en fond för den kemiska undervisningen,
dels 200,000 kr. för utbildande af en juridisk
fakultet. Hans genom testamentariskt förordnande
utdelade öfriga donationer uppgingo till sammanlagdt
400,000 kr., hvaribland 100,000 kr. till den fond
för "fattiga folkskolebarns bespisning", hvartill
S. förut till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
