Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smitt, Johan Vilhelm - Smitt, Fredrik (Frits) Adam - Smitt, Jakob Sverdrup - Smitt, Jonas - Smitta - Smittkoppor - Smittkoppympning - Smittrening - Smittsamma sjukdomar - Smittämne - Smjeinogorsk - Smoking - Smokybergen - Smoky city - Smoky dome - Smoky hill fork - Smoky river - Smolenitz, K. - Smolensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
45
Smitt-Smolensk
46
minne af sin son anvisat 100,000 kr. 1894 donerade
han äfven 100,000 kr. till en stipendiefond för
Tekniska högskolan
2. Fredrik (F r i t s) Adam S., den föregåendes kusin,
zoolog, f. 9 maj 1839 i Halmstad, d. 19 febr. 1904 i
Stockholm, blef 1855 student i Lund, tog 1862 filos,
kandidatexamen i Uppsala och promoverades 1863 till
filos, doktor samt utnämndes s. å. till docent i
zoologi där. 1871 kallades han till professor och
intendent vid Naturhistoriska riksmuseets afdelning
för vertebrater. 1879 var han t. f. lärare i zoologi
vid Stockholms högskola. S. deltog 1861 och 1868
i de svenska expeditionerna till Spetsbergen och
medföljde 1869 som zoolog fregatten "Josephine"
på dennas expedition i Atlantiska hafvet. Som
bysantinsk resestipendiat (se Asp, P. 0. von,
sp. 215) idkade han 1865-67 zoologiska studier i
Köpenhamn och Paris. S. lämnade ett stort antal
synnerligen värdefulla bidrag till hafsbryozoernas
kännedom, särskildt i Kritisk förteckning öfver
Skandinaviens hafsbryozoer (i "öfversigt af
Vet. akad:s för-handl." 1865-71) och i Floridan
Bryozoa (i "Vet. akad:s handl.", 1871-72). Hans
senare arbeten behandla fiskarna: Preliminary
notes ön the arrangement of the genus Gobius (i
"öfversigt af Vet. akad:s förhandl.", arg. 56,
1899), Poissons d’eau douce de la Patagonie (i
"Bihang t. Vet. akadrs handl.", bd 26, 1901) och Ön
the genus Lycodes (ibid., bd 27, 1902). I sitt stora
arbete Kritisk förteckning öfver de i Riksmuseum
befintliga salmonider (i "Vet. akad:s handl.",
bd 51, 1886) lämnade S. en genealogisk utredning
af laxfiskarnas familj. Mest uppmärksammad af hans
publikationer är 2:a uppl. af Skandinaviens fiskar,
målade af W. von Wright, beskrifna af B. Fries,
K. U. Ekström och K. Sundevall (2 bd text, 1892,
1895, öfv. till eng. af D. L. Morgan s. å.). S:s
bearbetning har gjort denna uppl. till ett fullkomligt
nytt verk, som genom sitt verkligen vetenskapliga,
ej enbart beskrifvande innehåll intar en mycket
hög rang inom Sveriges biologiska litteratur;
utstyrseln (nya färgplanscher af Karl Erdmann) gör
arbetet till ett praktverk. Af populärt vetenskapligt
innehåll äro Ur de högre djurens utvecklingshistoria
(1876) och Ryggradsdjurens geologiska utveckling och
slägtsko.psförhållanden (1882) samt ett stort antal
artiklar i Nordisk familjeboks l:a uppl. Dessutom
öfversatte och bearbetade S. en ny uppl. af Brehms
"Djurens lif" (ryggradsdjuren, 3 dlr, 1882-87). Af
praktisk-vetenskaplig betydelse var hans verksamhet
till fiskeriernas förbättring, särskildt hans sträfvan
att få drifgarns-fisket infördt i bohuslänska
sillfisket. 1875 blef han led. af Vet. akad. och
Landtbruksakad. samt 1878 af Vet. o. vitt. samh. i
Göteborg. Jfr biografi i Vet. akad:s "Årsbok" 1905.
2. L-e. Smitt, norsk familj. 1. Jacob Sverdrup
S., biskop, systerson till statsministern
Joh. Sverdrup, f. 1835, d. 1889, teol. kandidat
1860, biskop i Tromsö stift 1876-85, senare i
Kristiansand, representerade 1874-82 Tromsö, Bodö
och Finmarksstäderna i stortinget, där han 1880-82
var lagtingets president.
2. Jonas S., den föregåendes broder, agronom,
f. 1836, d. 1905, visade som landtbruks-direktör
(sedan 1877) stor duglighet och var den ledande inom
landtbruksväsendet, tills jordbruksdepartementet
upprättades 1900. Landtbrukets budget steg under
denna tid från omkr. 59,000 till omkr. 900,000
kr. S. författade Norges land-brug i dette
aarhundrede. Et tidsbillede (1883) och utgaf
sedan 1875 "Aarsberetning ang. de offentlige
foranstaltninger til’landbrugets fremme". Han var 1883
en bland stiftarna af och till sin död förste ordf. i
den inflytelserika föreningen Havedyrkningens venner.
l-2. K. V. H.
Smitta, Infektion. Se Bakteriologi, sp. 712–713. Jfr
Renhållning.
Smittkoppor, med. Se Koppor.
Smittkoppympning, Smittkoppsinokulation, med. Se
Bakteriologi, sp. 733.
Smittrening. Se Desinfektion.
Smittsamma sjukdomar, Infektionssjukdomar, sådana
sjukdomar, som bero på något i kroppen utifrån
inträngdt smittämne. Se Bakteriologi. Om bekämpandet
af vissa smittsamma sjukdomar se Desinfektion och
Karantän.
Smittämne. Se Bakteriologi.
Smjeinogorsk, stad i ryska guv. Tomsk,
i Sibirien, vid Altaibergen samt floderna
Smiejevka och Korbolicha, tillflöden till Ob. 5,899
inv. (1897). Kretsen S. (243,490 inv. 1897) är ett
bergverksområde, som i äldre tider, efter 1736, lämnat
stora mängder silfver, men numera mest koppar och bly.
(J. F. N.)
Smoking [små’-; förk. af eng. smoking-jacket],
i Sverige en kavajliknande kortare rock af svart
kläde e. d., som tills. med svarta byxor och vanligen
svart eller hvit urringad väst samt svart halsduk
används som finare sällskapsdräkt, då högtidsdräkt ej
brukas. I England kallas detta plagg dinner-jacket,
medan smoking-jacket [småu’kiŋ-dʃä’kit] där har
betydelsen rökrock.
Smokybergen [småu’ki-], eng. Great Smoky mountains,
en af Alleghanybergens parallellkedjor v. om Black
mountains. Kedjan bildar en del af gränsen mellan
Tennessee och North Carolina och når i Smoky
dome en höjd af 2,030 m.
J. F. N.
Smoky city [småu’ki si’ti]. Se Pittsburg, sp. 968.
Smoky dome [småu’ki dåu’m]. Se Smokybergen.
Smoky hill fork [småu’ki hi’l få’k], källflod till
Kansas (se d. o., sp. 800).
Smoky river [småu’ki ri’və]. Se Peace river.
Smolenitz, K. Se Smolenski.
Smolensk. 1. Guvernement i mellersta Ryssland,
omges af guv. Pskov och Tver i n., Moskva och Kaluga
i ö., Orel och Tjernigov i s., Mohilev och Vitebsk
i v. Areal 56,043 kvkm. S. är till största delen
ett slättland och uppfylldt af en mängd sjöar och
träsk. I n. vidtar likväl en märkbar höjning; denna
del af S. genomstrykes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
