Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Socialpolitik - Socialpsykologi - Socialreform - Socialroman - Socialstatistik - Socialstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Benämningen socialpolitik är hämtad från Tyskland. Med
hänsyn till socialpolitik i begränsad mening har än
Storbritannien, än Tyskland varit föregångslandet. Och
de principiella insatser, som i Frankrike och
England gjorts af Sismondi, Le Play, Rob. Owen,
lord Shaftesbury (se Cooper 3), Ch. Kingsley,
Th. Carlyle o. a., få på inga villkor underskattas;
Tyskland är emellertid hemlandet för den systematiska
utformningen och sammanfattningen af socialpolitikens
principer. Detta är där ett verk af den historiska
skolan inom nationalekonomien och står särskildt
i samband med de s. k. katedersocialisternas (se
d. o.) framträdande och bildande af Verein für
sozialpolitik, hvars vidtomfattande undersökningar
och utredningar jämte konferensförhandlingar etc. haft
en utomordentlig betydelse för hela den civiliserade
världen. Den socialpolitiska utvecklingen, den
teoretiska såväl som den faktiska, har i skilda
länder skridit relativt säkert framåt. Äfven i ett
så pass individualistiskt land som Förenta staterna
har den nationalekonomiska litteraturen fått ett
starkt inslag af social ref orm vilja, ehuruväl
själfva sociallagstiftningen, särskildt i vissa
stater, är åtskilligt efterblifven. I Frankrike
framträder riktningen gärna under namnet solidarism
(se d. o.). I viss mån efter mönster eller
impuls af Verein für sozialpolitik ha i olika länder
bildats privata organisationer för socialpolitiska
undersökningar, för studium af och upplysning om
skilda spörsmål inom området. En sådan organisation
är i Sverige Centralförbundet för socialt arbete
(se d. o.), i Norge Norsk förening for socialt
arbejde, i Danmark Dansk sociale sekretariat, i
England det moderatsocialistiska Fabian society och
British institution for social service, i Frankrike
Musée social, i Belgien Institut de sociologie de
Solvay, i Förenta staterna National civic federation
o. s. v. - Med den faktiska utveckling, som egt
rum, har staternas socialpolitiska apparat blifvit
allt mångsidigare. Man har upprättat institut
och ämbetsverk för statistik och undersökningar
(se Arbetsstatistik), för förberedande af
lagförslag, för verkställande af lagar och för dessas
efterlefnad (se Arbetarförsäkringsråd, Arbetsråd och Yrkesinspektion) samt för socialpolitikens
ledning i allmänhet. I Sverige utgöres det
statliga centralorganet af Socialstyrelsen
(se d. o.). De socialpolitiska konferenserna,
kongresserna och organisationerna af internationell
karaktär togo sin egentliga början med 1890 års
arbetarskyddskonferens, till hvilken kejsar Vilhelm II
utfärdade inbjudning (se Arbetarskyddskonferens). I
art. Arbetarskyddskongresser redogöres för bildande
af Internationella föreningen för lagstadgadt
arbetarskydd, i hvilken Centralförbundet
för socialt arbete sedermera ingått som
svensk sektion. Internationella kongresser för
socialförsäkring och åtgärder mot arbetslöshet ha
hållits; en permanent internationell kommitté
för socialförsäkring och en internationell
förening för bekämpande af arbetslöshet ha
bildats. Dessa förhandlingar ha också ledt till
åtskilliga ömsesidiga mellanstatliga socialpolitiska
öfverenskommelser. Mycket uppmärksammadt var 1904 års
fransk-italienska fördrag om ömsesidigt arbetarskydd
och socialförsäkring. Ännu
betydelsefullare var Bernkonventionen 1906, som
gällde förbud dels mot kvinnors nattarbete, dels mot
hvit fosfors användning vid tändstickstillverkning
och vann anslutning i förra delen från 14 makter
(bland dem Sverige), i den senare delen från 8 makter
(icke Sverige).
Litt.: A. Raphael, "Den industriella arbetare-frågan"
(i "Ekon. samh. lifvet", II, 1902), G. Cassel,
"Socialpolitik" (s. å.), G. Steffen, "Sociala studier"
(h. 4, 1906), G. H. von Koch, "Social handbok"
(1908), P. Fahlbeck, "Arbetarefrågan’’ (1910),
afd. "Samhällsrörelser" i "Sveriges land och folk"
(2:a uppl., 1915), Sommarin, "Ekonomilära" III
(1917), G. von Schmoller, "Über einige grundfragen
der socialpolitik und der volkswirtschaftslehre"
(2:a uppl. 1904), R. van der Borght, "Grundzüge
der sozialpolitik" (s. å.), Else Conrad, "Geschichte
des Vereins für sozialpolitik" (1906), Ad. Weber,
"Der kampf zwischen kapital und arbeit" (1910),
Zwiedeneck-Südenhorst, "Sozialpolitik" (1911),
Webb, "Prevention of destitution" (s. å.), E. von
Philippovich, "Allgemeine volkswirtschaftslehre"
(10:e uppl. 1913), Bernhard, "Unerwünschte
folgen der deutschen sozialpolitik" (s. å.),
H. Herkner, "Die arbeiterfrage’’ (2 bd, 6:e
uppl. 1916), S. J. Chapman, "Work and wages" (3
bd, 1904-14), Rolländer, "Abolition of poverty"
(1914), Ellwood, "The social problem" (1916), och
Parmelee, "Poverty and social progress’ (s. å.).
E. H. T.
Socialpsykologi (af social, se d. o., samt
grek. psyche, själ, och logos, lära). Se Sociologi,
sp. 210.
Socialreform. Se Socialpolitik.
Socialroman. Se Samhällsroman.
Socialstatistik, detsamma som arbetsstatistik {se
d. o., äfven i Suppl.).
Socialstyrelsen, ett centralt ämbetsverk under
Civildepartementet. Före 1913 var flertalet af
de sociala förvaltningsärendena antingen direkt
till-lagdt Kommerskollegium - arbetsstatistik,
arbetarskydd (yrkesinspektion), arbetsförmedling,
medling i arbetstvister och öfriga arbetarfrågor,
emigration, sjukkasseväsen o. s. v. - eller
ansågs på grund af sin natur vara att hänföra
till dess ämbetsområde. En förändring härutinnan
vidtogs 1912, då riksdagen, på K. M:ts hemställan,
beslöt upprättandet fr. o. m. 1913 års infång af
ett särskildt ämbetsverk, Socialstyrelsen, dit de
sociala ärendena efter hand skulle sammanföras. Enligt
instr. 8 nov. 1912 åligger det Socialstyrelsen att,
i enlighet med gällande föreskrifter och i den
mån instruktioner för andra ämbetsverk icke annat
föranleda, handlägga ärenden af social natur, nämligen
ang. arbetsmarknaden (såsom arbetsmarknadens läge,
arbetsförmedling, arbetslön. arbetslöshet, utländsk
arbetskiafts användande inom landet), förhållandet
mellan arbetsgifvare och arbetare (såsom
arbetsaftal, kollektivaftal, arbetstvister,
medling och skiljedom i arbetstvister), arbetarskydd
(såsom skydd mot olycksfall och ohälsa i arbete,
minderårigas och kvinnors användande i arbete,
hvilotid, arbetstidens längd och fördelning,
hemindustriellt arbete), åtgärder för social
förtänksamhet (såsom sjukkasseväsen och annan
socialförsäkring) samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
